Lesningsgudstjenesten
Den 12 juni 2021, lørdag
Jungfru Marias obefläckade Hjärta

Gud, kom meg til hjelp
Herre, vær snar til frelse.
Ære være Faderen og Sønnen og den Hellige Ånd.
Som det var i opphavet, så nå og alltid og i all evighet. Amen. (Halleluja!)

Hymne

Under natten eller tidigt om morgonen:

Barmhärtighetens store Gud,
all världens Skapare och ljus,
Treenige, bevara du
ditt goda verk från undergång.

Tag, Herre, i din nåd emot
vår suckan och vårt hjärtas sång,
och låt oss i din härlighet
få glädjas, rena från all skuld.

Bränn bort all ondska, varje svek
med lågan i din kärleks eld,
och håll oss alltid vakande
i väntan på din återkomst.

Se, innan dagen ännu grytt
tillbeder vi ditt majestät.
O att du ville mätta oss
med evigt liv hos dig en gång.

Giv oss, o Fader, nåd därtill,
o ende Son, vår Fader lik,
o helga Ande, Hjälpare,
som råder i all evighet. Amen.

Under dagen:

O Jesu, styr min vandring så
att jag dig efterfölja må
och här på denna pilgrimsstig
går till mitt rätta hem hos dig.

O du som själv barmhärtig är,
barmhärtighet mig också lär.
Du som är sanningen förvisst,
lär mig att fly all lögn, all list.

Ditt ok är ljuvt, din börda lätt,
din väg är sanning, nåd och rätt.
O Jesu, lär mig följa dig
och bliva din evinnerlig.

Gud, Fader, Son och Ande, bliv
oss alltid när och nåd oss giv.
Den heliga Treenighet
ske pris och lov i evighet. Amen.



Ant. 1 Herren alene gjør store under, for evig varer hans miskunn.

Salme 136
Påskehymne
Å tale om Guds verk er å lovprise dem (Cassio)

I

Lovpris Herren, for han er god, *
for evig varer hans miskunn!

Lovpris gudenes Gud, *
for evig varer hans miskunn!

Lovpris herrenes Herre, *
for evig varer hans miskunn!

Han alene gjør store under, *
for evig varer hans miskunn!

Han skapte himlene med visdom, *
for evig varer hans miskunn!

Han festet jorden over vannene, *
for evig varer hans miskunn!

Han skapte de store lys, *
for evig varer hans miskunn!

Solen til å råde om dagen, *
for evig varer hans miskunn!

Måne og stjerner til å råde om natten, *
for evig varer hans miskunn!

Ære være Faderen og Sønnen *
og den Hellige And,

som det var i opphavet, så nå og alltid *
og i all evighet. Amen.

Ant. 1 Herren alene gjør store under, for evig varer hans miskunn.

Ant. 2 Han førte Israel ut fra Egypt med veldig hånd og utstrakt arm.

II

Han slo Egyptens førstefødte, *
for evig varer hans miskunn!

Han førte Israel ut fra dem, *
for evig varer hans miskunn!

Med veldig hånd og utstrakt arm, *
for evig varer hans miskunn!

Han kløvde Sivsjøens vann i to, *
for evig varer hans miskunn!

Lot Israel gå tørrskodd over, *
for evig varer hans miskunn!

Farao og hans hær ble styrtet i sjøen, *
for evig varer hans miskunn!

Ære være Faderen og Sønnen *
og den Hellige And,

som det var i opphavet, så nå og alltid *
og i all evighet. Amen.

Ant. 2 Han førte Israel ut fra Egypt med veldig hånd og utstrakt arm.

Ant. 3 Lovpris himmelens Gud, for han frelste oss fra våra fiender.

III

Gjennom ørkenen førte han sitt folk, *
for evig varer hans miskunn!

Han felte store konger, *
for evig varer hans miskunn!

Han drepte mektige fyrster, *
for evig varer hans miskunn!

Amorittenes konge, Sihon, *
for evig varer hans miskunn!

Og, konge i Basan, *
for evig varer hans miskunn!

Han gav dem landet i arv, *
for evig varer hans miskunn!

Til odel og eie for Israel, sin tjener, *
for evig varer hans miskunn!

Han kom oss ihu i vår ringhet, *
for evig varer hans miskunn!

Han frelste oss fra våre fiender, *
for evig varer hans miskunn!

Det er han som gir føde til alt som lever, *
for evig varer hans miskunn!

Lovpris himmelens Gud, *
for evig varer hans miskunn!

Ære være Faderen og Sønnen *
og den Hellige And,

som det var i opphavet, så nå og alltid *
og i all evighet. Amen.

Ant. 3 Lovpris himmelens Gud, for han frelste oss fra våra fiender.

Herre, vis meg dine veier.
Og lær meg dine stier.

Første lesning
Jos 24,1-7.13-28
Fra Josvas bok
Fornyelse av pakten i det lovede land

Josva samlet alle Israels stammer i Sikem. Han kalte til seg de eldste i Israel sammen med folkets høvdinger, dommere og tilsynsmenn. De trådte frem for Guds ansikt, og Josva talte til hele folket: Så sier Herren, Israels Gud: Fedrene deres, blant dem Tarah, far til Abraham og Nakor, bodde fra gammel tid av på den andre siden av Eufrat, og de dyrket fremmede guder. Men jeg tok Abraham, deres ættefar, fra landet bortenfor Storelven og førte ham omkring i hele Kanaan. Jeg gav ham mange etterkommere. Han fikk sønnen Isak. Og Isak fikk sønnene Jakob og Esau. Jeg lot Esau få Se’ir-fjellene til eiendom. Men Jakob og hans sønner drog ned til Egypt. Siden sendte jeg Moses og Aron. Jeg slo egypterne med plager som jeg sendte iblant dem. Så førte jeg dere ut. Da jeg hadde ført fedrene deres ut av Egypt, kom de til Sivsjøen. Men egypterne satte etter dem og kom til sjøen med stridsvogner og hestfolk. Da ropte de til Herren, og jeg sendte et tett mørke mellom dere og egypterne. Og jeg lot sjøen slå sammen over dem, så den dekket dem. Dere så med egne øyne det jeg gjorde med egypterne. Siden holdt dere til i ørkenen i lang tid.
Jeg gav dere et land som dere ikke hadde hatt noe strev med, byer som dere ikke hadde bygget, men som dere fikk bo i, vintrær og oliventrær som dere ikke hadde plantet, men fikk nyte frukten av. Så frykt da Herren, og tjen ham helhjertet og trofast! Skill dere av med de gudene som fedrene deres dyrket på den andre siden av Storelven og i Egypt, og tjen Herren! Men har dere imot å tjene Herren, så velg i dag hvem dere vil tjene, enten de gudene som fedrene deres dyrket bortenfor Storelven, eller gudene til amorittene som hadde det landet dere bor i. Jeg og min ætt, vi vil tjene Herren.
Da svarte folket: «Det skal aldri skje at vi går bort fra Herren og dyrker andre guder! Det var Herren vår Gud som førte oss og fedrene våre ut av Egypt, av trellehuset. Han gjorde disse store tegnene like for øynene på oss. Og siden voktet han oss på hele vår lange ferd og vernet oss blant folkene i de land vi måtte dra igjennom. Herren drev bort alle disse folkene og likeså amorittene som bodde her i landet før oss. Også vi vil tjene Herren; for han er vår Gud.» Da sa Josva til folket: «Dere makter ikke å tjene Herren; for han er en hellig Gud. Han er en nidkjær Gud, som ikke bærer over med deres overtredelser og synder. Hvis dere går bort fra Herren og dyrker fremmede guder, vil han igjen føre ulykke over dere og gjøre ende på dere, hvor mye godt han enn har gjort mot dere før.»
Folket svarte Josva: «Nei! Herren vil vi tjene.» Da sa Josva til dem: «Så er dere vitner mot dere selv at dere har valgt Herren og vil tjene ham.» De svarte: «Ja, vi er vitner på det.» «Skill dere nå av med de fremmede gudene dere har, og bøy hjertet til Herren, Israels Gud!» sa Josva. Folket svarte: «Herren vår Gud vil vi tjene, og hans ord vil vi lyde.» Den dagen sluttet Josva en pakt for folket i Sikem og satte lov og rett for dem. Han skrev disse ordene opp i Guds lovbok. Så tok han en stor sten og reiste den der under eketreet som står ved Herrens helligdom. Og Josva sa til hele folket: «Se, denne stenen skal være et vitne mot oss; for den har hørt hvert ord som Herren har talt til oss. Den skal vitne mot dere, så dere ikke fornekter deres Gud.» Så lot Josva folket fare, hver til sitt.

Responsorium Jos 24,16.24; 1 Kor 8,5-6

Det skal aldri skje at vi går bort fra Herren og dyrker andre guder!
* Herren vår Gud vil vi tjene, og hans ord vil vi lyde.
Om det er guder både i himmelen og på jorden, så er det for oss bare én Gud.
* Herren vår Gud vil vi tjene, og hans ord vil vi lyde.

Annen lesning
Ur en predikan av biskopen Laurentius Justiniani.
Hjärtats tempel

När Maria begrundade i sitt inre allt hon hade läst, hört och sett, hur växte hon då inte i tron, vann ökad förtjänst, upplystes av visdomen och brändes av kärlekens eld! När de himmelska hemligheterna på nytt förklarades fick hon ny kraft, fylldes av glädje, bar rik frukt i Anden, leddes till Gud och bevarades i ödmjukhet. Guds nåd har denna verkan, att den lyfter det ringaste upp till det högsta och förvandlar klarheten till ökad klarhet. Saligt var Jungfruns innersta genom Anden som bodde i henne och undervisade henne. Hon lydde i allt Guds Ords befallning. Hon leddes inte av sitt eget sinne, hon styrdes inte av sin egen vilja. Det som visheten talade till tron i hennes inre, det utförde hon utåt genom sin kropp.

Det hövdes Guds Vishet att använda sig av den allrahe- ligaste Maria som verktyg när han skulle bygga kyrkans hus som boning åt sig: hon uppfyllde ju lagen, var ren i sitt inre, blev en förebild i ödmjukhet, hon frambar sig själv som ett andligt offer.
Du troende själ, efterlikna henne! För att renas i anden och bli fri från syndens smitta, gå in i ditt hjärtas tempel. Där inne är Gud mer uppmärksam på med vilket sinnelag vi handlar än själva handlingen. Vare sig vi i kontempla- tionen går utöver oss själva och blir öppna för Gud eller genom att tillväxa i dygderna och genom nyktert och hedervärt arbete försöker vara nästan till tjänst, så skall vi handla så att det vi gör blir gjort, därför att Kristi kärlek tvingar oss.
Detta är det välbehagliga offret, när anden renas, inte i ett tempel byggt med händer, utan i hjärtats tempel, där Herren Kristus med glädje vill gå in.

Responsorium Jfr Luk 1:42

Heliga och obefläckade Jungfru, hur skall jag finna ord för min lovsång?
+ Ty den som himlarna inte kan rymma har du burit i ditt sköte.
Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt.
+ Ty den som himlarna inte kan rymma har du burit i ditt sköte.

Bønn

Himmelske Fader, du som i den saliga Jungfruns hjärta beredde en värdig boning åt din helige Ande, låt också oss på hennes förbön bli tempel för din närvaro i världen. Genom din Son …