Läsningsgudstjänst
Den 15 april 2021, torsdag
torsdag i 2 påskveckan

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Må allt folk med glädje prisa
Herrens stora ödmjukhet,
ty han klädde sig i köttet
för att bota Adams fall;
vad gudomlig vishet skapat
räddar Sonen med sin död.

I sin kärlek bär han alla
i sin kropp som offer fram,
när han, slagen och förhånad
och med törnekrona krönt,
låter sig med grymma spikar
naglas fast vid korsets stam.

Se, på stocken mognar druvan,
livets träd bär härlig frukt,
ty när skalet brister, strömmar
ur dess kött två sakrament.
Här är rening för all världen:
vatten och ett vinrött blod.

Så han öppnar stängda portar
och besegrar dödens makt,
jorden bävar, bergen brister
när den nya tiden gryr,
och ur gravens djup står många
heliga till livet upp.

Nu må glädje fylla jorden,
varje hjärta slå av fröjd;
Juda lejon vinner seger
över draken och hans här;
han som led är nu uppstånden,
med triumf han träder fram.

Lovad vare Gud, vår Fader,
och den gode Frälsaren,
som är mitt ibland oss alltid
— o vår Präst, vårt Offerlamm —
du i Andens enhet råder
nu och i all evighet. Amen.



Ant. 1 Du ger oss seger, därför prisar vi ditt namn i evighet. Halleluja.

Psalm 44
Folkets olyckor
Över allt detta triumferar vi genom honom som har visat oss sin kärlek (Rom 8:37)

I

Gud, med våra öron har vi hört, *
våra fäder har berättat det för oss:

om den gärning du gjorde i deras dagar, *
i forntidens dagar.

Med din hand fördrev du folken *
och planterade dem i landet.

Du krossade andra folk *
men lät dem slå rot och växa till.

Ty de intog inte landet med sitt svärd, *
och deras egen arm gav dem inte seger,

utan din högra hand, din arm, ditt ansiktes ljus, *
ty du hade behag till dem.

Du är min konung och min Gud, *
den som lovat Jakob seger.

Med din hjälp kan vi stöta ner våra ovänner *
och i ditt namn trampa ner våra fiender.

Jag förlitar mig inte på min båge, *
och mitt svärd kan inte ge mig seger,

det är du som besegrar våra ovänner *
och låter dem som hatar oss komma på skam.

Vi sjunger ständigt Guds lov, *
vi prisar ditt namn i evighet.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Du ger oss seger, därför prisar vi ditt namn i evighet. Halleluja.

Ant. 2 Herre, förbarma dig, och överge inte ditt eget folk. Halleluja.

II

Men nu har du förkastat oss +
och låtit oss bli till skam, *
du drar inte ut med våra härar.

Du låter oss vika tillbaka för ovännen, *
och de som hatar oss tar sig byte.

Du låter oss bli uppätna som får, *
du har spritt ut oss bland folken.

Du säljer ditt folk för ett ringa pris, *
stor är inte den vinst du har gjort på det.

Du låter oss bli till skam för våra grannar, *
till spott och hån för dem som bor omkring oss.

Du gör oss till ett ordspråk bland folken, *
du låter folken visa förakt för oss.

Hela dagen är min skam inför mig, *
blygsel höljer mitt ansikte,

när jag hör belackarens hånfulla ord *
och ser fiendens hämndgiriga blickar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Herre, förbarma dig, och överge inte ditt eget folk. Halleluja.

Ant. 3 Vakna upp! Herre, rädda oss i din nåd. Halleluja.

III

Allt detta har kommit över oss, +
utan att vi har glömt dig *
eller svikit ditt förbund.

Våra hjärtan har inte avfallit, *
våra steg har inte vikit av från din väg,

så att du därför har krossat oss i schakalers land *
och övertäckt oss med dödsskugga.

Om vi hade glömt vår Guds namn *
och sträckt ut våra händer till en främmande gud,

skulle inte Gud ha märkt det, *
han som känner hjärtats hemligaste tankar?

Nej, för din skull blir vi dödade hela dagen, *
vi blir betraktade som slaktfår.

Vakna upp! Herre, varför sover du? *
Vakna, förkasta oss inte för alltid.

Varför döljer du ditt ansikte *
och glömmer vårt lidande och trångmål?

Vår själ är nedböjd i stoftet, *
vår kropp ligger nedtryckt till jorden.

Stå upp till vår hjälp, *
och rädda oss i din nåd!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Vakna upp! Herre, rädda oss i din nåd. Halleluja.

Gud har uppväckt Herren, halleluja,
och genom sin makt skall han uppväcka oss, halleluja

Första läsningen
Upp 3:1-22
Tillförsamlingarna i Sardes, Filadelfia och Laodikeia

Jag, Johannes, hörde Herren säga till mig:
Och skriv till ängeln för församlingen i Sardes:
Så säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna. Jag känner dina gärningar, det heter om dig att du lever,men du är död. Vakna upp och stärk det som finns kvar och som var nära att dö. Ty jag har funnit att dina gärningar inte håller måttet inför min Gud. Kom ihåg vad du har hört och tagit emot, och bevara det och vänd om. Ty om du inte vaknar, skall jag komma som en tjuv, och du skall inte veta vil-ken stund jag kommer över dig. Men du har några få i Sar- des som inte har fläckat sina kläder, och de skall vandra med mig i vita kläder eftersom de har förtjänat det. Den som segrar skall alltså kläs i vita kläder, och jag skall inte stryka hans namn ur livets bok, och jag skall kännas vid hans namn inför min fader och inför hans änglar. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!
Och skriv till ängeln för församlingen i Filadelfia:
Så säger den helige, den sannfärdige, han som har Davidsnyckel, han som öppnar så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna. Jag känner dina gärningar. Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan stänga. Din kraft är ringa, men du har bevarat mitt ord och inte förnekat mitt namn. Se, jag skall låta några komma från Satans synagoga, några som kallar sig judar men inte är det utan ljuger. Se, jag skall få dem att komma och kasta sig för dina fötter, och de skall förstå att jag älskar dig. Du har bevarat ordet om min uthållighet, och därför skall jag bevara dig från prövningens stund, som skall komma över hela världen för att pröva jordens invånare. Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar ifrån dig segerkransen. Den som segrar skall jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han skall aldrig mer lämna det. På honom skall jag skriva min Guds namn och namnet på Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner ur himlen, från min Gud, och mitt nya namn. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!
Och skriv till ängeln för församlingen i Laodikeia:
Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sanna vitt net, början till Guds skapelse. Jag känner dina gärningar, du är varken kall eller varm. Om du ändå vore kall eller varm! Men nu är du ljum och varken varm eller kall, och därför skall jag spy ut dig ur min mun. Du säger: jag är rik, jag har vunnit rikedom och saknar ingenting. Och du förstår inte att just du är eländig och ömkansvärd och tattig och blind och naken. Jag råder dig att hos mig köpa guld som har renats i eld, så att du blir rik, och vita kläder, så att du kan klä dig och dölja din skamliga nakenhet, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se. Jag tillrättavisar och tuktar alla dem jag älskar. Visa iver och vänd om! Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dör-ren, skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. Den som segrar skall jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag har segrat och sitter hos min fader på hans tron. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!"

Responsorium Upp 3:20b; 2:7

Om någon hör min röst och öppnar dörren,
+ då skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig, halleluja.
Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.
+ Då skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig, halleluja.

Andra läsningen
Ur Theologische Traktate av Erik Peterson.
Feghet eller efterföljelse

I den helige Johannes' brev till Laodikeia i hans Hemliga uppenbarelser kan vi höra Jesu dom över de fega: Jag känner dina gärningar, du är varken kall eller varm. Om du ändå vore kall eller varm! Men nu är du ljum och varken kall eller varm, och därför skall jag spy ut dig ur min mun. Och på liknande sätt heter det: De fega och otrogna och skändliga, mördare, horkarlar, trollkarlar, avgudadyrkare och alla lögnare, deras plats är i sjön som brinner av eld och svavel. Ty enligt martyrens dom kommer det i det kristna livet an på en enda sak: att segra, att segra med Kristus. Åt den som segrar, säger han som håller de sju stjärnorna i sin högra hand, skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis. Den som segrar honom skall jag ge makt över folken. Den som segrar skall jag göra till en pelare i min Guds tempel i det himmelska Jerusalem. Den som segrar, såsom Kristus har segrat, skall jag låta sitta tillsammans med mig på min Faders tron. Den som segrar skall vinna allt.
Det är alltså inte så, att martyrerna utgör en sluten grupp för sig och att de övriga troende kan slå sig till ro med tanken: Gud vare tack, att det dock finns martyrer! Nej, martyrernas själar, som ligger under altaret i himlen, kommer enligt den helige Johannes inte till någon ro, förrän också deras bröder har följt dem i martyriet. Potentiellt är alltså alla troende förpliktade till martyriet, ty alla har de ju blivit tecknade med det Guds sigill, som visar deras tillhörighet till det slaktade Lammet. De måste segra, ty de har påtvingats en kamp, ty draken har lagt försåt för "kvinnas säd", till vilken inte bara Jesus utan vi alla hör - vi är alla Marias barn. De måste segra, i det att de blir "uppenbara", uppenbara i sitt vittnesbörd för Jesus. Ty i denna yttersta tid, då laglöshetens hemlighet avslöjas, kallas allt fram för att vittna för Gud: ängeln, som bekänner att Gud har rätt, när han håller dom över kosmos, altaret i himlen, inför vilket kyrkans böner bärs fram, och så slutligen människan. Allt kallas att avlägga vittnesbörd för Gud och mot detta kosmos, där draken härskar och Antikrist och den falske profeten trätt fram. Ty ingen av oss lever ett privatliv, och ingen dör en privat död, säger den helige Paulus, utan lever vi, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. Alltid är vi förpliktade att leva Herrens "offentliga" liv, att uppenbara honom.

Responsorium Matt 10:32; Upp 3:21

Var och en som känns vid mig inför människorna,
+ honom skall jag kännas vid inför min Fader i himlen, halleluja.
Den som segrar skall jag låta sitta hos mig på min tron.
+ Honom skall jag kännas vid inför min Fader i himlen, halleluja.

Slutbön

Barmhärtige Gud, låt den nåd du ger oss under denna påsktid bära frukt alla dagar av vårt liv. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.