Breviar - Kyrkans dagliga bön
Den 26 september 2018, onsdag
onsdag i 25 veckan 'under året'
Kosmas och Damianus martyrer
(eller - Psalterium 2015)
(eller - black-white)
Herre, öppna mina läppar,så att min mun kan förkunna ditt lov.
Ant. Låt oss tillbedja Herren, vår skapare, ty han har gjort oss.
Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)
[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.
Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.
Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.
O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.
I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.
eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑
Den 26 september 2018, onsdag
onsdag i 25 veckan 'under året'
Kosmas och Damianus martyrer
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
Se nu, hur nattens skuggor sakta viker,
skimrande rodnad smyckar morgonhimlen.
Hängivet låt oss då i endräkt lova
Herren allsmäktig.
Må Gud barmhärtig i sin nåd fördriva
all vår förtvivlan, giva oss sin frälsning
och i sin mildhet öppna rikets portar
för dem som beder.
Eviga Gudom, alla gåvors källa,
Fadern och Sonen och den helga Anden,
må över jorden sången härligt ljuda,
Gud, till din ära. Amen.
Ant. 1 Hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.
Psalm 36
Syndarens ondska och Guds godhet
Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus (Joh 8:12)
Synden viskar sitt ord i den gudlöses hjärta, *
hos honom finns ingen fruktan för Gud.
Synden smickrar honom till att tro *
att hans ogärning aldrig blir röjd och avskydd.
Hans ord är ondska och svek,
åt vishet vänder han ryggen, *
han gör inte längre det goda.
Han ligger på sin bädd och smider onda planer, +
han har slagit in på orätt väg, *
han skyr inte något ont.
Herre, till himlen sträcker sig din nåd, *
din trofasthet ända till skyarna.
Din rättfärdighet är som väldiga berg,
din rättvisa som det djupaste hav. *
Herre, du hjälper både människor och djur.
Hur dyrbar är inte din nåd, o Gud! *
I dina vingars skugga finner människor tillflykt.
De får njuta överflödet i ditt hus, *
i din glädjes strömmar stillas deras törst.
Ty hos dig är livets källa, *
i ditt ljus ser vi ljus.
Låt din kärlek aldrig vika från de dina, *
välsigna alltid dina trogna.
Låt inte de stolta trampa ner mig, *
låt inte de onda driva bort mig.
Där ligger de, ogärningsmännen, *
slagna till marken, ohjälpligt fallna.
Ara vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.
Ant. 2 Herre, du är stor och underbar i makt.
Canticum
Judit 16:lb-2,13-15
Herren, världens skapare, beskyddar sitt folk
De sjöng en ny sång (Upp 5:9)
Stäm upp en sång till min Gud med tamburiner, *
lovsjung Herren till cymbaler,
låt psalmen klinga till hans pris, *
ära och åkalla hans namn.
Ty Herren är den Gud som avgör striden, +
han räddade mig in i sitt läger, *
in till folket, undan mina förföljare.
Jag vill sjunga en ny sång till min Guds ära. +
Herre, stor och härlig är du, *
underbar och oövervinnelig i din kraft.
Dig må hela din skapelse tjäna, +
ty på ditt ord blev allting till, *
du sände ut din ande att bygga det.
Ingen kan stå emot när du befaller; *
bergens fästen skakar, haven rörs upp,
och klippor smälter som vax inför dig. *
Men mot dem som fruktar dig är du barmhärtig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Herre, du är stor och underbar i makt.
Ant. 3 Höj jubel till Gud med fröjderop.
Psalm 47
Herren, världsalltets konung
En av er kommer att förråda mig, han som äter med (Mark 14:18)
Klappa i händerna, alla folk, *
höj jubel till Gud med fröjderop.
Ty Herren är den Högste, han är värd att frukta, *
en väldig konung över hela jorden.
Han tvingar folken under oss *
och folkslagen under våra fötter.
Han utväljer åt oss ett eget land, *
Jakobs, hans älskades, stolthet.
Gud har stigit upp under jubel, *
Herren, till dånet av basuner.
Lovsjung Gud, ja, lovsjung, *
lovsjung vår konung, lovsjung.
Ty Gud är konung över hela jorden, *
sjung och spela till hans ära.
Gud är nu konung över alla hedningar, *
Gud har satt sig på sin heliga tron.
Folkens yppersta har samlats *
och blir ett folk åt Abrahams Gud.
De som är jordens sköldar tillhör Gud, *
högt är han upphöjd.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Höj jubel till Gud med fröjderop.
Kort läsning
Tob 4:14b-15a, 16,19a
Ge akt på dig själv, mitt barn, vad du än företar dig, och visa dig väluppfostrad vart du än kommer. Gör inte mot någon det du själv avskyr. Dela ditt bröd med de hungriga och dina kläder med de nakna. Ge bort allt du kan avvara, mitt barn, och följ inte din allmosa med missunnsamma blickar. Prisa alltid Gud, be honom att han leder dig rätt och gör ditt liv lyckligt och alla dina tankar kloka.
Responsorium
Vänd mitt hjärta till dina vittnesbörd, + ty till dem har jag behag.
Vänd mitt hjärta till dina vittnesbörd, + ty till dem har jag behag.
Behåll mig vid liv på dina vägar,
+ ty till dem har jag behag.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Vänd mitt hjärta till dina vittnesbörd, + ty till dem har jag behag.
Ant. Herre, visa barmhärtighet mot oss, och stå fast vid ditt heliga förbund.
Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79
Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.
Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids släkt,
genom sina heliga profeter,
frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:
att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.
Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. Herre, visa barmhärtighet mot oss, och stå fast vid ditt heliga förbund.
Förbön
Herrens namn vill vi prisa, ty han visar sin kärlek mot sitt utvalda folk. Må vår bön stiga upp till honom:
R. Herre, visa oss din kärlek.
Herre, kom ihåg din kyrka
— bevara henne från allt ont och fullkomna henne i kärleken.
Visa dig för världens folk, så att de lär känna dig, den ende sanne Guden
— och honom som du sänt, Jesus Kristus.
Välsigna våra kära med alla dina goda gåvor
— ge dem vad de behöver i detta livet och sedan evig salighet.
Trösta dem som tyngs ner av arbete och bördor
— och ge de föraktade deras värdighet tillbaka.
Öppna barmhärtighetens port för dem som i dag blivit avklädda sin jordiska kropp
— och ta emot dem i ditt rike.
Fader vår
Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.
Slutbön
Hör oss, Herre, du vår frälsnings Gud, och led oss i ditt ljus och i din sanning, så att vi, som har fötts till ljusets barn av dig, blir dina vittnen inför världen. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.
eller:
Din är äran och härligheten, Herre vår Gud, du som skänkt dina heliga martyrer Kosmas och Damianus seger över döden, du som i din outsägliga försyn har gett dem evig ära och inte upphör att göra väl mot oss, genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.
Avslutning
Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.
Den 26 september 2018, onsdag
Kosmas och Damianus martyrer
(eller - Psalterium 2015)
(eller - med tilläggspsalmer)
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.
Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.
O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.
Ant. 1 Lovad vare du. Lär mig din stadgar.
Psalm 119:II (9-16)
Hur skall en yngling bevaras från skuld? *
Genom att hålla sig till ditt ord.
Jag söker dig av allt mitt hjärta, *
låt mig inte fara vilse från dina bud.
Jag gömmer dina löften i mitt hjärta, *
för att jag inte skall synda mot dig.
Lovad vare du, Herre! Lär mig dina stadgar. *
Med mina läppar förkunnar jag alla dina lågar.
Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg *
såsom över alla skatter.
Jag vill begrunda dina befallningar *
och skåda på dina stigar.
Jag har min lust i dina stadgar, *
jag glömmer inte ditt ord.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Lovad vare du. Lär mig din stadgar.
Ant. 2 Håll mina steg på dina vägar, o Gud.
Psalm 17
Bön om räddning från de gudlösa
Under sitt liv på jorden uppsände han med höga rop och tårar enträgna böner ... och han blev bönhörd (Heb 5:7)
I
Hör, o Herre, en rättfärdig sak,
ge akt på mitt rop, lyssna till min bön. *
Den kommer inte från falska läppar.
Jag ber dig, Herre: Ge mig min rätt, *
dina ögon ser vad som är rätt och sant.
Du prövar mitt hjärta, *
du utforskar det om natten,
du rannsakar mig men finner ingen orätt, *
inga onda tankar går ut ur min mun.
Efter dina läppars ord vill jag handla, *
vad människor än må göra.
På dina budords stigar går mina steg, *
mina fötter håller sig stadigt på dina vägar.
Jag åkallar dig, ty du, Gud, skall svara mig. *
Vänd ditt öra till mig, hör mina ord.
Bevisa din underbara nåd,
och befria mig från fienden, *
du som räddar dem
som tar sin tillflykt till din högra hand.
Bevara mig som en ögonsten, *
skydda mig i dina vingars skugga
för de gudlösa, som vill förgöra mig, *
för mina dödsfiender, som omger mig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Håll mina steg på dina vägar, o Gud.
Ant. 3 Stå upp, Herre, och rädda mig.
II
De förhärdar sitt hjärta, *
de tar stolta ord i sin mun.
De är runt omkring mig, var jag än går, *
de spejar efter hur de kan slå mig till marken,
som lejonet som längtar efter rov, *
det unga lejonet som ligger i försåt.
Stå upp, Herre, träd emot den gudlöse, slå ner honom, *
rädda mig från honom med ditt svärd.
Rädda mig med din hand, Herre,
från dessa människor, *
från denna världens människor,
som har allting redan i detta livet *
och vilkas buk du fyller med dina gåvor,
som har söner i mängd *
och lämnar sitt överflöd åt sina barn.
I rättfärdighet skall jag skåda ditt ansikte, *
när jag vaknar, vill jag mätta mig av din åsyn.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Stå upp, Herre, och rädda mig.
Kort läsning
1 Pet 1:13-14
Var beredda att bryta upp och håll er vakna. Sätt allt ert hopp till den nåd som kommer er till del när Jesus Kristus uppenbaras. Ni är lydnadens barn, låt er inte styras av de begär som behärskade er medan ni ännu var okunniga.
Herre, visa mig dina vägar.
Lär mig dina stigar.
Slutbön
Herre, helige Fader, trofaste Gud, du gav oss Anden för att samla dina genom synden skingrade barn. Låt oss bli människor som främjar enhetens och fredens sak i världen. Genom Jesus Kristus, vår Herre.
Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.
Den 26 september 2018, onsdag
Kosmas och Damianus martyrer
(eller - Psalterium 2015)
(eller - med tilläggspsalmer)
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.
Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.
O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.
eller: Må vi med anden brinnande ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel ⇓⇑
Ant. 1 Lovad vare du. Lär mig din stadgar.
Psalm 119:II (9-16)
Hur skall en yngling bevaras från skuld? *
Genom att hålla sig till ditt ord.
Jag söker dig av allt mitt hjärta, *
låt mig inte fara vilse från dina bud.
Jag gömmer dina löften i mitt hjärta, *
för att jag inte skall synda mot dig.
Lovad vare du, Herre! Lär mig dina stadgar. *
Med mina läppar förkunnar jag alla dina lågar.
Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg *
såsom över alla skatter.
Jag vill begrunda dina befallningar *
och skåda på dina stigar.
Jag har min lust i dina stadgar, *
jag glömmer inte ditt ord.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Lovad vare du. Lär mig din stadgar.
Ant. 2 Håll mina steg på dina vägar, o Gud.
Psalm 17
Bön om räddning från de gudlösa
Under sitt liv på jorden uppsände han med höga rop och tårar enträgna böner ... och han blev bönhörd (Heb 5:7)
I
Hör, o Herre, en rättfärdig sak,
ge akt på mitt rop, lyssna till min bön. *
Den kommer inte från falska läppar.
Jag ber dig, Herre: Ge mig min rätt, *
dina ögon ser vad som är rätt och sant.
Du prövar mitt hjärta, *
du utforskar det om natten,
du rannsakar mig men finner ingen orätt, *
inga onda tankar går ut ur min mun.
Efter dina läppars ord vill jag handla, *
vad människor än må göra.
På dina budords stigar går mina steg, *
mina fötter håller sig stadigt på dina vägar.
Jag åkallar dig, ty du, Gud, skall svara mig. *
Vänd ditt öra till mig, hör mina ord.
Bevisa din underbara nåd,
och befria mig från fienden, *
du som räddar dem
som tar sin tillflykt till din högra hand.
Bevara mig som en ögonsten, *
skydda mig i dina vingars skugga
för de gudlösa, som vill förgöra mig, *
för mina dödsfiender, som omger mig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Håll mina steg på dina vägar, o Gud.
Ant. 3 Stå upp, Herre, och rädda mig.
II
De förhärdar sitt hjärta, *
de tar stolta ord i sin mun.
De är runt omkring mig, var jag än går, *
de spejar efter hur de kan slå mig till marken,
som lejonet som längtar efter rov, *
det unga lejonet som ligger i försåt.
Stå upp, Herre, träd emot den gudlöse, slå ner honom, *
rädda mig från honom med ditt svärd.
Rädda mig med din hand, Herre,
från dessa människor, *
från denna världens människor,
som har allting redan i detta livet *
och vilkas buk du fyller med dina gåvor,
som har söner i mängd *
och lämnar sitt överflöd åt sina barn.
I rättfärdighet skall jag skåda ditt ansikte, *
när jag vaknar, vill jag mätta mig av din åsyn.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Stå upp, Herre, och rädda mig.
Kort läsning
1 Pet 1:15-16
Lev ett alltigenom heligt liv, liksom han som har kallat er är helig. Det står ju skrivet: Var heliga, ty jag är helig.
Dina präster skall vara klädda i rättfärdighet,
och dina fromma skall jubla.
Slutbön
Allsmäktige evige Gud, du ger oss arbetet och vilan. Välsigna det verk som vi påbörjat och hela det som brustit, så att vi kan fullborda allt till ditt behag. Genom Jesus Kristus, vår Herre.
Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.
Den 26 september 2018, onsdag
Kosmas och Damianus martyrer
(eller - Psalterium 2015)
(eller - med tilläggspsalmer)
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.
En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.
Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.
eller: Du Guds Ande, var vår styrka ⇓⇑
Ant. 1 Lovad vare du. Lär mig din stadgar.
Psalm 119:II (9-16)
Hur skall en yngling bevaras från skuld? *
Genom att hålla sig till ditt ord.
Jag söker dig av allt mitt hjärta, *
låt mig inte fara vilse från dina bud.
Jag gömmer dina löften i mitt hjärta, *
för att jag inte skall synda mot dig.
Lovad vare du, Herre! Lär mig dina stadgar. *
Med mina läppar förkunnar jag alla dina lågar.
Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg *
såsom över alla skatter.
Jag vill begrunda dina befallningar *
och skåda på dina stigar.
Jag har min lust i dina stadgar, *
jag glömmer inte ditt ord.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Lovad vare du. Lär mig din stadgar.
Ant. 2 Håll mina steg på dina vägar, o Gud.
Psalm 17
Bön om räddning från de gudlösa
Under sitt liv på jorden uppsände han med höga rop och tårar enträgna böner ... och han blev bönhörd (Heb 5:7)
I
Hör, o Herre, en rättfärdig sak,
ge akt på mitt rop, lyssna till min bön. *
Den kommer inte från falska läppar.
Jag ber dig, Herre: Ge mig min rätt, *
dina ögon ser vad som är rätt och sant.
Du prövar mitt hjärta, *
du utforskar det om natten,
du rannsakar mig men finner ingen orätt, *
inga onda tankar går ut ur min mun.
Efter dina läppars ord vill jag handla, *
vad människor än må göra.
På dina budords stigar går mina steg, *
mina fötter håller sig stadigt på dina vägar.
Jag åkallar dig, ty du, Gud, skall svara mig. *
Vänd ditt öra till mig, hör mina ord.
Bevisa din underbara nåd,
och befria mig från fienden, *
du som räddar dem
som tar sin tillflykt till din högra hand.
Bevara mig som en ögonsten, *
skydda mig i dina vingars skugga
för de gudlösa, som vill förgöra mig, *
för mina dödsfiender, som omger mig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Håll mina steg på dina vägar, o Gud.
Ant. 3 Stå upp, Herre, och rädda mig.
II
De förhärdar sitt hjärta, *
de tar stolta ord i sin mun.
De är runt omkring mig, var jag än går, *
de spejar efter hur de kan slå mig till marken,
som lejonet som längtar efter rov, *
det unga lejonet som ligger i försåt.
Stå upp, Herre, träd emot den gudlöse, slå ner honom, *
rädda mig från honom med ditt svärd.
Rädda mig med din hand, Herre,
från dessa människor, *
från denna världens människor,
som har allting redan i detta livet *
och vilkas buk du fyller med dina gåvor,
som har söner i mängd *
och lämnar sitt överflöd åt sina barn.
I rättfärdighet skall jag skåda ditt ansikte, *
när jag vaknar, vill jag mätta mig av din åsyn.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Stå upp, Herre, och rädda mig.
Kort läsning
Jak 4:7-8a,10
Böj er under Gud. Stå emot djävulen, och han skall fly för er. Närma er Gud, och han skall närma sig er. Ödmjuka er inför Herren, och han skall upphöja er.
Herrens öga är vänt till dem som fruktar honom,
till dem som hoppas på hans nåd
Slutbön
Herre Jesus Kristus, du räckte ut dina händer på korset för att rädda alla människor. Låt vad vi gör i dag behaga dig och bli en del av ditt verk att återlösa världen. Du som lever och råder i evigheters evighet.
Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.
Den 26 september 2018, onsdag
onsdag i 25 veckan 'under året'
Kosmas och Damianus martyrer
(eller - Psalterium 2015)
Gud, kom till min räddning.Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
Släckt är dagens ljusa flamma,
själen i sin stilla kammar
nu till bön bereder sig.
Fast vi bor i dödens dalar
lugnt och tillitsfullt den talar,
livets Härskare, med dig.
Mörkret vänder nu tillbaka.
Låt ditt fadersöga vaka,
att vår vila bliver god.
Tänk i nåd på dem som lider,
som med nöd och sjukdom strider:
giv på nytt dem tröst och mod.
Låt oss bära i vårt hjärta
lugn och tillit, trots all smärta,
till ditt underfulla råd.
Låt vårt sinnes oro svalkas,
att, när dagen åter nalkas,
helt det fylles av din nåd.
Gud Treenig vare ära.
Herre Jesus, kom oss nära,
du som slitit dödens band.
Bönens rökelse sig höjer,
djupt i stoftet vi oss böjer,
Fader, Son och helge And'. Amen.
Ant. 1 Herren är mitt ljus och min frälsning.
Psalm 27
Tillit i farans stund
Se, Guds tält står bland människorna (Upp 21:3)
I
Herren är mitt ljus och min frälsning,
för vem skulle jag frukta? *
Herren är mitt livs värn, för vem skulle jag rädas?
När de onda drar emot mig och vill förtära mig, *
då stapplar de och faller,
mina motståndare och fiender.
Om än en här lägrar sig mot mig,
så fruktar ändå inte mitt hjärta, *
om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.
Ett har jag begärt av Herren, +
därefter traktar jag: *
att få bo i Herrens hus så länge jag lever,
för att skåda Herrens ljuvlighet *
och söka svar i hans tempel.
Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, *
han beskyddar mig i sitt tält,
han för mig upp på en klippa.
Nu kan jag lyfta mitt huvud *
över mina fiender runt omkring mig,
och jag vill offra med jubel i hans tält, *
jag vill sjunga och spela till Herrens ära.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Herren är mitt ljus och min frälsning.
Ant. 2 Ditt ansikte söker jag; dölj inte ditt ansikte för mig.
eller:
Herre, hör mitt rop; ditt ansikte söker jag.
II
Hör, o Herre! Jag höjer min röst och ropar, *
var mig nådig och svåra mig.
Mitt hjärta minns att du har sagt: "Sök mitt ansikte." +
Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag, *
dölj inte ditt ansikte.
Driv inte bort din tjänare i vrede, +
du som har varit min hjälp, *
förskjut mig inte, överge mig inte, Gud, min frälsare.
Nej, om än min fader och min moder överger mig, *
skall Herren beskydda mig.
Visa mig, Herre, din väg, *
och led mig på en jämn stig, undan mina förföljare.
Överlämna mig inte åt mina ovänners vilja, *
ty mot mig uppstår falska vittnen
och män som andas våld.
Ja, jag tror förvisso att jag skall få se Herrens goda *
i de levandes land.
Hoppas på Herren, +
var frimodig och oförfärad i ditt hjärta, *
ja, hoppas på Herren.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Ditt ansikte söker jag; dölj inte ditt ansikte för mig.
eller:
Herre, hör mitt rop; ditt ansikte söker jag.
Ant. 3 Han är den förstfödde i hela skapelsen, han är överallt den främste.
Canticum
Kol 1:12-20
Kristus, den främste
Vi tackar Fadern, som har gjort oss värdiga *
att få del i det arv som de heliga äger i ljuset.
Han har befriat oss ur mörkrets välde *
och fört in oss i det rike som tillhör hans älskade Son.
I honom äger vi vår frihet, *
förlåtelsen för våra synder.
Han är den osynlige Gudens avbild, *
den förstfödde,
född innan världens grund blev lagd.
I honom skapades allt i himlen och på jorden, *
både synligt och osynligt,
troner och välden, härskare och makter.
Genom honom och till honom har allt blivit skapat, *
han är till före allting,
och allting hålls samman i honom.
Han är huvudet för kroppen, för kyrkan, +
han som är begynnelsen, *
förstfödd från de döda till att vara den främste i allt.
Guds vilja var att låta hela sin fullhet bo i honom *
och genom hans blod på korset stifta fred
och genom honom försona allt med sig, *
allt på jorden och i himlen.
Ara vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Han är den förstfödde i hela skapelsen, han är överallt den främste.
Kort läsning
Jak 1:22,25
Bli ordets görare, inte bara dess hörare, annars tar ni miste. Men den som har blickat in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och håller sig till den och inte glömmer vad han hört utan verkligen gör något, han blir salig genom det han gör.
Responsorium
Herre, befria mig, + Gud, var mig nådig.
Herre, befria mig, + Gud, var mig nådig.
Låt mig inte som syndarna förlora min själ.
+ Gud, var mig nådig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Herre, befria mig, + Gud, var mig nådig.
Ant.
Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55
Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.
Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.
hans namn är heligt,
och hans förbarmande med dem som fruktar honom, *
varar från släkte till släkte.
han skingrar dem som har övermodiga planer.
Han störtar härskare från deras troner, *
och han upphöjer de ringa.
och rika visar han tomhänta från sig.
Han tar sig an sin tjänare Israel, *
och håller sitt löfte till våra fäder:
och hans barn, för evigt.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. Stora ting låter den Mäktige ske med mig, hans namn är heligt.
Förbön
Lovat vare Herrens namn i allt, ty han håller sin hand över oss och gör oss till får i sin hjord. Må vår bön stiga upp till honom.
R. Herre, visa oss din kärlek.
Herre, kom ihåg din kyrka
— bevara henne för det ondas makt, och fullkomna henne i kärleken.
Låt världens folk erkänna att du är den ende sanne Guden
— och att Jesus Kristus är din Son, som du har sänt oss.
Ge våra närmaste din frid och allt gott
— välsigna dem och skänk dem evigt liv.
Ge lättnad och tröst åt dem som tyngs av arbete och möda
— försvara de föraktades värdighet.
Öppna din barmhärtighets dörr för dem som i dag har avklätts sin jordiska kropp
— bered dem plats i ditt rike.
Fader vår...
Slutbön
Herre, hör våra böner och skydda oss dag och natt, så att vi, som är underkastade tidens växlingar, finner vårt fäste i din oföränderlighet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.
eller:
Din är äran och härligheten, Herre vår Gud, du som skänkt dina heliga martyrer Kosmas och Damianus seger över döden, du som i din outsägliga försyn har gett dem evig ära och inte upphör att göra väl mot oss, genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.
Den 26 september 2018, onsdag
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)
Hymn
Vi tackar dig, o Herre Krist,
som är vår Frälserman förvisst.
Du för oss alla omsorg bär
med dina helga änglars här.
Vi lägger oss till vila ned.
Åt själen ro och frid bered,
bliv när oss, Herre, var oss huld,
förlåt oss all vår synd och skuld.
Bevara oss till kropp och själ,
och hjälp oss till vårt sanna väl:
dig hålla kär i lust och nöd,
dig höra till i liv och död.
Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.
eller: När dagen vänder sig... ⇓⇑
eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Ännu en dag... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑
Ant. 1 Var min beskyddare och min borg.
Psalm 31:2-6
En plågad människas bön
Fader, i dina händer lämnar jag min ande (Luk 23:46)
Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, +
låt mig aldrig komma på skam, *
befria mig i din rättfärdighet.
Vänd ditt öra till mig, skynda att rädda mig, *
var mig en fast klippa,
en borg som blir min räddning.
Ty du är mitt bergfäste och min borg, *
och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
Du skall dra mig ur det nät som de lade ut för mig, *
ty du är mitt värn.
I din hand befaller jag min ande, *
du befriar mig, Herre, du trofaste Gud.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Var min beskyddare och min borg.
Ant. 2 Ur djupen ropar jag till dig. Herre, hör min röst..
Psalm 130
Ur djupen ropar jag till dig
Han skall frälsa sitt folk från deras synder (Matt 1:21)
Ur djupen ropar jag till dig, Herre.
Herre, hör min röst, *
låt dina öron akta på mina böner.
Om du, Herre, vill tillräkna synd, *
Herre, vem kan då bestå?
Dock, hos dig finns förlåtelse, *
för att man må frukta dig.
Jag väntar efter Herren, min själ väntar, *
och jag hoppas på hans ord.
Min själ väntar efter Herren
mer än väktarna efter morgonen, *
ja, mer än väktarna efter morgonen.
Hoppas på Herren, Israel, +
ty hos Herren finns nåd, *
väldig är den frälsning som finns hos honom.
Han skall frälsa Israel *
från alla deras synder.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Ur djupen ropar jag till dig. Herre, hör min röst..
Kort läsning
Ef 4:26b-27
Synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede. Ge inte djävulen något tillfälle.
Responsorium
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ant. Jag är med dig och vill frälsa dig, och jag vill hjälpa dig, säger Herren.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.
Nunc dimittis
Luk 2:29-32
Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.
Ty mina ögon har skådat frälsningen *
som du har berett åt alla folk,
ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. Jag är med dig och vill frälsa dig, och jag vill hjälpa dig, säger Herren.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.
Slutbön
Herre Jesus Kristus, du vill att vi bär ditt ljuva ok och din lätta börda. Välsigna den gångna dagens bön och arbete, och ge oss en natt under ditt beskydd, så att vi morgon kan tjäna dig med nya krafter. Du som lever och råder i evighet.
En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen."
Maria-antifon
Salve Regina, mater misericordiae,
vita, dulcedo et spes nostra, salve.
Ad te clamamus, exsules, filii Evae.
Ad te suspiramus, gementes et flentes
in hac lacrimarum valle.
Eia ergo, Advocata nostra,
illos tuos misericordes oculos
ad nos converte.
Et Iesum, benedictum fructum ventris tui,
nobis post hoc exsilium ostende.
O clemens, o pia,
o dulcis Virgo Maria.
eller: (översättning) Himlarnas drottning... ⇓⇑
eller: Sub tuum praesidium... ⇓⇑
eller: (översättning) Vår tillflykt... ⇓⇑
eller: Ave, stella matutina... ⇓⇑
eller: (översättning) Var hälsad, morgonstjärna... ⇓⇑
eller: Mundi Domina... ⇓⇑
eller: (översättning) Världens härskarinna... ⇓⇑
Den 26 september 2018, onsdag
Kosmas och Damianus martyrer
(eller - Psalterium 2015)
Gud, kom till min räddning.Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
Under natten eller tidigt om morgonen:
Lyfta ur natten låt oss hålla vaka,
psalmernas sötma smaka på vår tunga,
så att för Herren vi med kraft kan sjunga
ljuvliga hymner.
Godhetens Konung, för oss till din tronsal,
där dina helgon samlas efter striden.
Må de oss lära att här troget leva
efter din vilja.
Dig vare ära, evighetens Fader,
enfödde Son, dig tillhör lov och heder,
du som med Anden allt i gudoms enhet
samfällt regerar. Amen.
Under dagen:
O Gud, du ljus av evighet,
o saliga Treenighet,
vi böjer oss bekännande
i bön inför ditt majestät.
Vi tror på Fadern och hans Son,
hans sanna väsens återsken,
på Anden, som med kärleks band
förenar dem i fast förbund.
O sanning klar och kärlek ren,
o vandringsmål och salighet,
giv tro och hopp och helighet
och kärlek, av din gudom tänd.
Du Alfa är och Omega,
allt skapats källa, segerkrans,
du är allena tröstare,
ett stadigt hopp för vandrare.
Du som allena allt förmår
allena är för alla nog,
du, endast du, är allas ljus
och nådelön i himlens ljus.
I frid låt oss åkalla Gud,
vår Fader och hans ende Son
och Anden, Herren, Hjälparen:
Dig vare tack, Treenige. Amen.
Ant. 1 Av hjärtat har jag dig kär, Herre, min styrka.
Psalm 18:2-30
Tacksägelse för räddning och seger
De som tror på Kristus frambär lovsång till honom för befrielsen från fienderna, dvs. för att denna världens furste fråntagits sin makt (Kyrillos av Alexandria)
I
Av hjärtat har jag dig kär, Herre, min styrka, *
Herre, mitt bergfäste, min borg och min räddare,
min Gud, min klippa, till vilken jag tar min tillflykt, *
min sköld och mitt räddande horn, mitt värn.
Lovad vare Herren! Jag ropar till honom, *
och jag blir räddad från mina fiender.
Dödens bränningar brusade kring mig, *
fördärvets stormflod förskräckte mig,
dödsrikets snaror omgav mig, *
dödens band föll över mig.
Men jag åkallade Herren i min nöd, *
jag ropade till min Gud.
Han hörde från sin himmelska boning min röst, *
mitt rop inför honom kom till hans öron.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Av hjärtat har jag dig kär, Herre, min styrka.
Ant. 2 Herren räddar mig, ty han har behag till mig.
II
Då skalv jorden och bävade, +
bergens grundvalar darrade, *
de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Ett rökmoln steg upp från hans näsa +
och förtärande eld från hans mun, *
kring honom flammade eldsglöd.
Han sänkte himlen och for ned, *
och töcken var under hans fötter.
Han for på keruben och flög, *
han svävade på vindens vingar.
Han dolde sig i mörker som i en hydda, *
i mörka vatten, tjocka moln.
Av glansen framför honom vek molnen undan, *
hagel föll och eldsglöd for ned.
Och Herren dundrade i himlen, +
den Högste lät höra sin röst, *
hagel föll och eldsglöd for ned.
Han sköt sina pilar och förskingrade dem, *
blixtar i mängd och förvirrade dem.
Vattnens bäddar kom i dagen, *
jordens grundvalar blottades,
Herre, för ditt rytande, *
för din vredes stormvind.
Han räckte ut sin hand från höjden och grep mig, *
han drog upp mig ur de stora vattnen.
Han räddade mig från min mäktige fiende *
från mina ovänner, som var mig för starka.
De överföll mig på min olyckas dag, *
men Herren blev mitt stöd.
Han förde ut mig på rymlig plats, *
han räddade mig, ty han hade behag till mig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Herren räddar mig, ty han har behag till mig.
Ant. 3 Du låter min lampa brinna klart; Herre min Gud, du gör mitt mörker till ljus.
III
Herren lönar mig för min trohet, *
han lönar mig för mina händers renhet.
Ty jag höll mig på Herrens vägar *
och avföll inte från min Gud i trolöshet.
Jag hade alla hans lagar för ögonen, *
jag lät inte hans stadgar vika ifrån mig.
Så var jag ostrafflig inför honom *
och tog mig till vara för att synda.
Därför lönade mig Herren, för min trohet, *
för mina händers renhet inför hans ögon.
Mot den fromme bevisar du dig from, *
mot den redlige bevisar du dig redlig.
Mot den rene bevisar du dig ren, *
men mot den vrånge bevisar du dig avog.
Du upprättar de förnedrade *
men ödmjukar de stolta.
Du låter min lampa brinna klart. *
Herren, min Gud, gör mitt mörker till ljus.
Med dig kan jag besegra harar, *
med min Gud stormar jag murar.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Du låter min lampa brinna klart; Herre min Gud, du gör mitt mörker till ljus.
Alla häpnade över de ljuvliga ord
som utgick ur hans mun.
Första läsningen
Hes 37:1-14
De förtorkade benens dal
Herrens hand kom över mig, och genom Herrens Ande fördes jag iväg och sattes ned mitt på slätten, som nu låg full med ben. Och han förde mig fram runt omkring dem, och jag såg att de låg där i stor mängd utöver dalen, och jag såg att de var alldeles förtorkade. Och han sade till mig: "Du människobarn, kan väl dessa ben åter bli levande?" Jag svarade: "Herre, Herre, du vet det."
Då sade han till mig: "Profetera över dessa ben och säg till dem: Ni förtorkade ben, hör Herrens ord: Så säger Herren, Herren till dessa ben: Se, jag skall låta ande komma in i er, så att ni åter blir levande. Jag skall fästa senor vid er och låta kött växa på er och övertäcka er med hud och ge er ande, så att ni åter blir levande, och ni skall erfara att jag är Herren."
Och jag profeterade, som det hade blivit mig befallt. Och när jag nu profeterade, hördes ett rassel, och där blev ett gny, och benen kom åter samman, så att det ena benet foga-des till det andra. Och jag såg hur senor och kött växte på dem, och hur de övertäcktes med hud därovanpå, men ingen ande var ännu i dem.
Då sade han till mig: "Profetera och tala till anden, ja, profetera, du människobarn, och säg till anden: Så säger Herren, Herren: Kom, du ande, från de fyra väderstrecken och blås på dessa dräpta, så att de åter blir levande."
Och jag profeterade, som han hade befallt mig. Då kom anden in i dem, och de blev åter levande och reste sig upp på sina fötter, en oändligt stor skara.
Och han sade till mig: "Du människobarn, dessa ben, de är alla Israels barn. Se, de säger: 'Våra ben är förtorkade, vårt hopp har blivit om intet, det är ute med oss.' Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren, Herren: Se, jag vill öppna era gravar och hämta er, mitt folk, upp ur era gravar och låta er komma till Israels land. Och ni skall förstå att jag är Herren, när jag öppnar era gravar och hämtar er, mitt folk, upp ur era gravar. Och jag skall låta min ande komma in i er, så att ni åter blir levande, och jag skall låta er få bo i ert land. Och ni skall erfara att jag, Herren, har talat det, och att jag också har fullbordat det, säger Herren."
Responsorium Hes 37:12,13; Joh 11:25
Jag vill öppna era gravar och hämta er, mitt folk, upp ur era gravar, + och ni skall förstå att jag är Herren. Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör. + Och ni skall förstå att jag är Herren.Andra läsningen
Ur Thomas ab Aquinos utläggning av Johannes-evangeliet.
Den gode herden
Jag är den gode herden. Det är tydligt att Kristus är väl ägnad att vara herde, ty liksom en hjord leds framåt och får sin föda av herdar, så vederkvicks de troende av den andliga mat som Kristus skänker, ja av hans kropp och blod. Ni var, som aposteln säger, som vilsegångna får, men nu har ni vänt tillbaka till era själars herde och vårdare. Och profeten: Han för sin hjord i bet såsom en herde.
Kristus hade tidigare sagt, att en herde går in genom dörren, och vidare att han själv är dörren. Här säger han, att han själv är herden. Det är alltså som sig bör, att han träder in genom sig själv. Och förvisso träder han in genom sig själv, ty det är han själv som gör sig själv uppenbar, och Fadern känner han genom sig själv. Vi däremot träder in genom honom och blir saliga genom honom.
Lägg märke till, att ingen utom han själv är dörren, ty ingen annan är det sanna ljuset, annat än genom en delaktighet i honom. Om Johannes Döparen heter det: Han var inte ljuset. Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset. Om Kristus däremot heter det: Han var det sanna ljuset, som ger alla människor ljus. Ingen annan säger sig vara dörren. Det förbehöll Kristus med rätta sig själv. Däremot gav han även åt andra, som var hans lemmar, uppdraget att vara herde. Petrus och de övriga apostlarna var herdar, och alla goda biskopar är det. Jag skall, som Skriften säger, ge er herdar efter mitt hjärta. Fastän kyrkans styresmän, som är hans söner, alltså alla är herdar, gäller detta i en grundläggande mening dock endast om honom: Jag är den gode herden. Därmed antyder han vilken kraft kärleken har, ty ingen är en god herde, om han inte genom kärleken blir ett med Kristus och en lem i den sanne herden.
Kärleken är den gode herdens plikt. Därför säger han: Den gode herden ger sitt liv för fåren. Må man veta, att detta är skillnaden mellan en god och en ond herde: den gode herden har hjordens bästa för ögonen, den onde sitt eget bästa.
När frågan gäller vanliga jordiska herdar begär man inte att en god herde ger sig i döden för att rädda sin hjord. Men eftersom den andliga hjordens räddning är viktigare än herdens kroppsliga liv, måste varje andlig herde, när hjordens räddning står på spel, vara beredd att ge sitt kroppsliga liv för hjordens räddning. Detta är vad Herren säger: En god herde ger sitt liv, dvs. sitt kroppsliga liv, för sina får, nämligen för föredömets och kärlekens skull. Två ting fordras: både att fåren hör till honom och att herden älskar dem, ty det första är inte tillräckligt utan det andra.
Denna lära framställde Kristus på ett förebildligt sätt för oss: Genom att Jesus gav sitt liv för oss är också vi skyldiga att ge våra liv för bröderna.
Responsorium Hes 34:12; Joh 10:28
Jag skall söka upp mina får, + och jag skall rädda dem från alla de orter, till vilka de förskingrades på en dag av moln och töcken. Mina får skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand. + Och jag skall rädda dem från alla de orter, till vilka de förskingrades på en dag av moln och töcken.Slutbön
Helige Gud, du som sammanfattat din lag i kärleken till dig och vår nästa, låt oss på denna väg nå fram till det eviga livet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.
Texter från: "Kyrkans dagliga bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1990
Tryckt med bidrag från Missionary Oblates of Mary Immaculate, United States Province, överlämnat till minne av bp John Taylor OMI.
Läsningar från "Läsningar till Kyrkans Dagliga Bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1996.
Förord till "Kyrkans dagliga Bön" av bp Hubertus Brandenburg