Breviar - Kyrkans dagliga bön
Den 20 april 2018, fredag
fredag i 3 påskveckan
(eller - Psalterium 2015)
Gud, kom till min räddning.Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
Må allt folk med glädje prisa
Herrens stora ödmjukhet,
ty han klädde sig i köttet
för att bota Adams fall;
vad gudomlig vishet skapat
räddar Sonen med sin död.
I sin kärlek bär han alla
i sin kropp som offer fram,
när han, slagen och förhånad
och med törnekrona krönt,
låter sig med grymma spikar
naglas fast vid korsets stam.
Se, på stocken mognar druvan,
livets träd bär härlig frukt,
ty när skalet brister, strömmar
ur dess kött två sakrament.
Här är rening för all världen:
vatten och ett vinrött blod.
Så han öppnar stängda portar
och besegrar dödens makt,
jorden bävar, bergen brister
när den nya tiden gryr,
och ur gravens djup står många
heliga till livet upp.
Nu må glädje fylla jorden,
varje hjärta slå av fröjd;
Juda lejon vinner seger
över draken och hans här;
han som led är nu uppstånden,
med triumf han träder fram.
Lovad vare Gud, vår Fader,
och den gode Frälsaren,
som är mitt ibland oss alltid
— o vår Präst, vårt Offerlamm —
du i Andens enhet råder
nu och i all evighet. Amen.
Ant. 1 Jag har ropat mig trött av väntan efter min Gud. Halleluja.
Psalm 69:2-22,30-37
Lidelsen för ditt hus har förtärt mig
De gav honom vin att dricka, blandat med galla (Matt 27:34
I
Hjälp mig, o Gud, *
ty vattnen vill dränka mig.
Jag har sjunkit ner i dy, där ingen botten finns, *
jag har kommit i djupa vatten,
floden sveper över mig.
Jag har ropat mig trött,
min strupe är förtorkad, *
mina ögon försmäktar av väntan efter min Gud.
Fler än håren på mitt huvud *
är de som hatar mig utan orsak.
Många är de som vill förgöra mig, +
de som utan skäl är mina fiender. *
Vad jag inte har stulit måste jag betala.
Du, o Gud, känner min dårskap, *
mina skulder är inte dolda för dig.
Låt inte mig bringa dem på skam *
som hoppas på dig, Herre Sebaot.
Låt inte mig få dem att stå med skam *
som söker dig, du Israels Gud.
För din skull bär jag smälek, *
för din skull höljer blygsel mitt ansikte.
Främmande har jag blivit för mina bröder, *
en främling för min moders barn.
Lidelsen för ditt hus har förtärt mig, *
dina smädares smädelser har fallit över mig.
Jag grät, ja, jag fastade och grät, *
men det blev mig till smälek.
Jag klädde mig i sorgdräkt, *
men jag blev för dem ett ordspråk.
De viskar om mig, när de sitter i porten, *
de gör visor om mig i sina dryckeslag.
Men jag kommer med min bön till dig. *
Herre, låt nådens stund vara inne!
Hör mig, Gud, i din stora barmhärtighet, *
svara mig i din frälsande trofasthet.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Jag har ropat mig trött av väntan efter min Gud. Halleluja.
Ant. 2 De gav mig galla att äta, och ättika att dricka i min törst. Halleluja.
II
Rädda mig ur dyn, så att jag inte sjunker ner,
låt mig bli räddad från dem som hatar mig, *
från de djupa vattnen.
Låt inte vattensvallet dränka mig +
eller djupet sluka mig, *
låt inte graven sluta sitt gap om mig.
Svara mig, Herre, i din nåd och godhet, *
vänd dig till mig i din stora barmhärtighet.
Dölj inte ditt ansikte för din tjänare. *
Jag är i nöd. Skynda att svåra mig.
Kom till mig, rädda mig, *
befria mig från mina fiender.
Du känner min vanära, min skam och min smälek, *
du ser alla mina ovänner.
Smälek har krossat mitt hjärta, *
så att jag är vanmäktig.
Jag väntade på medlidande, men förgäves, *
och på tröstare, men jag fann ingen.
De gav mig galla att äta *
och ättika att dricka i min törst.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 De gav mig galla att äta, och ättika att dricka i min törst. Halleluja.
Ant. 3 Ni som söker Gud, era hjärtan skall leva. Halleluja.
III
Mig som är betryckt och plågad, *
mig skall du, o Gud, hjälpa och beskydda.
Jag vill lova Guds namn med sång *
och med tacksägelse upphöja honom.
Det skall behaga Herren bättre än någon tjur, *
något offerdjur med horn och klövar.
När de ödmjuka ser det, skall de glädja sig, *
ni som söker Gud, era hjärtan skall leva.
Ty Herren lyssnar till de fattiga *
och föraktar inte sina fångna.
Må himlen och jorden löva honom, *
haven och allt vad som rör sig i dem.
Ty Gud skall rädda Sion, *
Judas städer skall han bygga upp.
Hans tjänare skall bo i dem och äga landet, +
deras barn skall få det i ärv, *
och de som älskar hans namn skall bo där.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Ni som söker Gud, era hjärtan skall leva. Halleluja.
Över din uppståndelse, Kristus, halleluja,
gläder sig himmel och jord, halleluja.
Första läsningen
Upp 10:1-11
Ängeln med bokrullen
Jag, Johannes, såg en annan väldig ängel komma ner från himlen klädd i ett moln och med regnbågen kring sitt huvud. Och hans ansikte var som solen och hans ben som pelare av eld, och i sin hand höll han en liten bokrulle som var öppnad. Han satte högra foten på havet och den vänstra på jorden och ropade med hög röst som ett lejon ryter. Och när han hade ropat, talade de sju åskornas röster. När de sju åskorna hade talat tänkte jag skriva, men jag hörde en röst från himlen säga: "Försegla vad de sju åskorna har talat och skriv inte upp det." Och ängeln som jag hade sett stå på havet och på jorden lyfte sin högra hand mot himlen och svor vid honom som lever i evigheters evighet och som har skapat himlen och vad som finns i den och jorden och vad som finns på den och havet och vad som finns i det: "Tiden är ute. I de dagar då den sjunde ängeln höjer sin röst och låter sin basun ljuda har Guds hemlighet fullbordats, enligt det goda budskap han gett sina tjänare profeterna."
Och rösten som jag hade hört från himlen talade till mig igen och sade: "Gå och ta den öppna boken ur handen på ängeln som står på havet och på jorden." Och jag gick bort till ängeln och bad honom ge mig bokrullen. Han sade till mig: "Ta den och ät upp den. Den skall svida i din mage, men i din mun skall den vara söt som honung." Och jag tog emot bokrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung. Men när jag hade svalt den, sved det i min mage. Och de sade till mig: "Du måste profetera på nytt om många länder och folk och språk och kungar."
Responsorium Jfr Upp 10:7; Matt 24:30
När basunen ljuder har Guds hemlighet fullbordats,+ enligt det goda budskap han gett sina tjänare profeterna, halleluja.
Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och då skall alla jordens stammar höja klagorop, och man skall få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet.
+ Enligt det goda budskap han gett sina tjänare profeterna, halleluja.
Andra läsningen
Ur en predikan av Gregorius den store.
Den nya skapelsen
Ofta ser vi sådana som, då de hör predikan, tycks bli omvända och förkrossade; de förändrar sitt yttre beteende men inte själen, de tar på sig munkdräkten men de undertrycker inte de laster som de tidigare ägnat sig åt. Vad skall man säga åt dessa annat än vad den store läraren sade åt dem som iakttog lagens yttre bud: I Kristus Jesus har omskärelsen ingen betydelse och inte förhuden heller, det är fråga om en ny skapelse. Ty det synliga som sker utvärtes med kroppen har inget särskilt värde, utan det som man främst bör vinnlägga sig om är det som sker i själen.
Att förakta den innevarande världen, att inte älska det obeständiga, att innerligt sträcka sin ande mot Gud och nästan i ödmjukhet, att bevara tålamodet inför de prövningar som drabbar en, att med bevarat tålamod fördriva elakheten från hjärtat, att dela ut det man äger till de behövande, att alls inte fika efter beröm, att älska sin vän i Gud, att för Guds skull även älska dem som är ens ovänner, att sörja över nästans olycka, att inte glädja sig över ovännens död, allt detta är den "nya skapelsen", som folkens lärare med sitt vaksamma öga söker efter hos de andra lärjungarna, till vilka han säger: Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit.
Till den gamla människan hör att söka den innevarande världen, att i sitt begär älska det obeständiga, att högmodigt förhäva sig, att inte ha tålamod, att hysa elaka tankar då nästan skadas, att inte ge ut av sina ägodelar till de behövande och att söka att formera dem på andras bekostnad, att inte för Guds skull ha en ren kärlek till någon, att löna ovänskap med ovänskap, att glädja sig över nästans olyckor. Allt detta utmärker den gamla människan, hos vilken roten till vårt fördärv ligger. Men till den, som bekämpar allt detta och i överensstämmelse med Herrens bud vänder sin själ mot det goda, sägs det med rätta: Det gamla är förbi, något nytt har kommit. Det nya sker i våra själar, då den gamla människans laster drar sin kos, då [vår andes] mage äter det heliga ordets bud och verkligen låter dem uppfylla vårt inre. Vi kan nämligen ofta se sådana, som av all sin själ har gett sig hän åt studiet av den Heliga skrift, och då de i Herrens ord blir varse i hur mycket de har felat, bär de fram sig själva under tårar, låter sig ständigt tuktas av sorgen och avstår från denna världens glädjeämnen. Detta livet är för dem en börda och dess ljus fyller dem med avsmak. Knappt vill de delta i allmänna samtal och endast motvilligt vill de mildra sin stränga andliga disciplin. Av kärlek till Skaparen har de sin glädje endast i tårarna och tystnaden. Deras inre har ätit av den heliga bokrullen som uppfyllt deras hjärta, ty de har inte glömt de livets bud som de fattat utan, samlade i Gud, har deras ande bevarat allt genom att alltid sörja och alltid bearbeta vad de mottagit.
Ofta händer det, att sådana människor som genom en himmelsk nådegåva tar emot lärans upplysning också kärleksfullt bespisar sin nästa med den sanningens mat som de på ett så ljuvligt sätt har funnit genom sin inre meditation. Predikan från deras mun är desto ljuvligare för åhörarna som deras liv inte står i motsats till deras predikan, ty från sitt eget liv hämtar de det som de med ord förkunnar för sin medmänniskor.
Responsorium Ef 2:10; 2 Kor 5:17; Ef 4:23-24
Vi är hans verk, skapade i Kristus Jesus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till.+ Den som är i Kristus är en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit, halleluja.
Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan, som är skapad efter Guds bild.
+ Den som är i Kristus är en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit, halleluja.
Slutbön
Allsmäktige Gud, låt oss, som lärt känna den uppståndne Herren, genom kärlekens Ande stå upp till det nya livet i honom, din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet.
Den 20 april 2018, fredag
fredag i 3 påskveckan
(eller - Psalterium 2015)
Herre, öppna mina läppar,så att min mun kan förkunna ditt lov.
Ant. Kristus är uppstånden från de döda. Halleluja.
Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)
[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.
Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.
Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.
O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.
I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.
eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑
Den 20 april 2018, fredag
fredag i 3 påskveckan
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
Nu låt oss fröjdas med varann
att Jesus Kristus seger vann.
Hans gudom nu är uppenbar
liksom en morgonstjärna klar.
Så var det skrivet i Guds lag:
Han uppstå skall på tredje dag,
sen han med sin försoningsdöd
har frälsat oss från dödens nöd.
Fast graven blev bevakad så
att han ur den ej skulle gå,
så hjälpte inte sten och vakt
mot Herrens under och hans makt.
Nu helvetet är nederlagt,
och nu har döden ingen makt.
Halleluja! Uppstånden visst
är efter löftet Jesus Krist.
Vi tackar dig, o Jesus kär,
som ur din grav uppstånden är.
Av nåd låt oss bli värdiga
med dig uppstå rättfärdiga. Amen.
eller: Våra kläder... ⇓⇑
Ant. 1 Rena mig, Herre, från min synd. Halleluja.
Psalm 51
Gud, var mig nådig
Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan (Ef 4:23-24)
Gud, var mig nådig i din godhet, *
utplåna mina överträdelser i din stora barmhärtighet.
Två mig väl från min missgärning, *
och rena mig från min synd.
Ty jag känner mina synder, *
mina överträdelser är alltid inför mig.
Mot dig allena har jag syndat *
och gjort vad ont är i dina ogon.
Så befinns du rättfärdig i dina ord *
och rättvis i dina domar.
Se, i synd är jag fodd, *
och i synd har min moder avlat mig.
Du har ju behag till sanning i hjärtat, *
så lär mig då vishet i mitt innersta.
Rena mig med isop, så att jag blir ren, *
två mig, så att jag blir vitare än snö.
Låt mig känna fröjd och glädje, *
låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
Vänd bort ditt ansikte från mina synder, *
och utplåna alla mina skulder.
Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, *
och ge mig på nytt en frimodig ande.
Förkasta mig inte från ditt ansikte, *
och ta inte din heliga ande ifrån mig.
Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, *
och uppehåll mig med villighetens ande.
Då skall jag lära överträdarna dina vägar, *
och syndarna skall omvända sig till dig.
Rädda mig från blodsdåd, Gud, min frälsare, *
så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
Herre, öppna mina läppar, *
så att min mun kan förkunna ditt lov.
Ty du har inte behag till offer, +
då skulle jag ge dig sådana; *
du har inte lust till brännoffer.
Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande, *
ett förkrossat och bedrövat hjärta
skall du, Gud, inte förakta.
Gör väl mot Sion i din nåd, *
bygg upp Jerusalems murar.
Då skall du få rätta offer, som behagar dig, +
brännoffer och héloffer, *
då skall man offra tjurar på ditt altare.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Rena mig, Herre, från min synd. Halleluja.
Ant. 2 Kristus bar vara synder i sin egen kropp upp på korsets trä. Halleluja.
Canticum
Jer 14:17-21
Folkets klagan under svält och krig
Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet (Mark 1:15)
Mina ögon fylls av tårar natt och dag *
jag finner ingen ro.
Ty stor förödelse har drabbat jungfrun, mitt folk, *
ett svårt och oläkligt sår.
Går jag ut på marken, ligger där svärdsslagna män, *
kommer jag in i staden, möts jag av hungerns plågor.
Präster och profeter drar genom landet *
utan att kunna förstå:
Har du förkastat Juda för alltid, *
har Sion blivit dig förhatligt?
Varför har du slagit oss så *
att ingen längre kan hela oss?
Vi längtar efter fred, men inget gott kommer, *
efter läkedomens tid, men förskräckelse kommer.
Herre, vi inser vår ondska, +
vi känner våra fäders skuld, *
vi vet att vi har syndat mot dig.
För ditt namns skull, förkasta oss inte, +
låt inte din härlighets tron bli föraktad. *
Kom ihåg! Bryt inte ditt förbund med oss!
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Kristus bar vara synder i sin egen kropp upp på korsets trä. Halleluja.
Ant. 3 Kom inför Herrens ansikte med fröjderop. Halleluja.
Psalm 100
Lovsång vid inträdet i templet
Herren befaller dem som han återlöst att sjunga segerns sång (Athanasios)
Höj jubel till Herren, alla länder, +
tjäna Herren med glädje, *
kom inför hans ansikte med fröjderop.
Förnim att Herren är Gud.
Han har gjort oss, och inte vi själva, *
till sitt folk och till får i sin hjord.
Gå in i hans portar med tacksägelse, +
i hans gårdar med lov, *
tacka honom, lova hans namn.
Ty Herren är god,
evigt varar hans nåd *
och hans trofasthet från släkte till släkte.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Kom inför Herrens ansikte med fröjderop. Halleluja.
Kort läsning
Apg 5:30-32
Våra fäders Gud uppväckte Jesus, som ni hängde upp på en träpåle och mördade. Honom har Gud upphöjt med sin högra hand och gjort till hövding och frälsare för att Israel skall kunna omvända sig och få förlåtelse för sina synder. Om allt detta kan vi vittna, och likaså den heliga anden som Gud har gett åt dem som lyder honom.
Responsorium
Herren har uppstått ur graven, + halleluja, halleluja.
Herren har uppstått ur graven, + halleluja, halleluja.
Han som för vår skull hängde på korsets trä,
+ Halleluja, halleluja.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Herren har uppstått ur graven, + halleluja, halleluja.
Ant. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Halleluja.
Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79
Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.
Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids hus,
genom sina heliga profeter,
frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:
att rycka oss ur våra fienders hand *
och låta oss tjäna honom utan fruktan,
i alla våra dagar.
Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.
Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Halleluja.
Förbön
Gud, vår Fader, har gett oss det nya livet genom Kristi uppståndelse från de döda. Vi ber till honom:
R. Ge oss del i den Uppståndnes härlighet.
Gud, genom dina väldiga gärningar har du uppenbarat din plan i skapelsen och i återlösningen
- hör oss, barmhärtige Gud, du som är trofast från släkte till släkte.
Rena oss genom din sanning och led våra steg in på helgelsens väg
- så att vi gör det som är rätt och skönt i dina ögon.
Låt ditt ansikte lysa över oss
- så att vi blir fria från all synd och kan mättas av det goda i ditt hus.
Du som har försonat oss med dig i Kristus
- ge din frid åt oss och åt alla dina barn på vår sargade jord.
Fader vår
Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.
Slutbön
Allsmäktige Gud, låt oss, som lärt känna den uppståndne Herren, genom kärlekens Ande stå upp till det nya livet i honom, din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet.
Avslutning
Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.
Den 20 april 2018, fredag
fredag i 3 påskveckan
(eller - Psalterium 2015)
(eller - med tilläggspsalmer)
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.
Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.
Vi tackar dig, o Herre kär,
som ur din grav uppstånden är.
Av nåd låt oss bli värdiga
med dig uppstå rättfärdiga. Amen.
Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.
Psalm 22
Den rättfärdiges plåga och Guds bönhörelse
Jesus ropade med hög röst: "Eli, eli, lema sabachtani?" (jfr Matt 27:46)
I
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? *
Jag ropar och klagar, men hjälpen är fjärran.
Min Gud, jag ropar om dagen, utan att du svarar, *
och om natten, men jag får ingen ro.
Och dock är du den Helige, *
den som tronar på Israels lövsång.
På dig förtröstade våra fäder, *
de förtröstade, och du räddade dem.
De ropade till dig och blev hjälpta, *
de förtröstade på dig och kom inte på skam.
Men jag är en mask, och inte en människa, *
till smälek bland män, föraktad av folket.
Alla som ser mig smädar mig, *
de spärrar upp munnen, de skakar huvudet:
"Befall dig åt Herren! +
Han må befria honom, *
han må rädda honom,
ty han har ju behag till honom."
Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet *
och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
På dig är jag kastad alltifrån modersskötet, *
du är min Gud alltifrån min moders liv.
Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära, *
och det finns ingen som hjälper mig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.
Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.
II
Tjurar i mängd omger mig, *
Bashans oxar omringar mig.
De spärrar upp sitt gap mot mig *
som glupska och rytande lejon.
Jag är lik vatten som utgjuts, +
alla mina leder har skilts åt, *
mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt bröst.
Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, +
min tunga häftar vid min gom, *
och du lägger mig i dödens stoft.
Hundar omger mig, +
de ondas hop har kringränt mig, *
de har genomborrat mina händer och fötter.
Jag kan räkna alla mina ben, *
de står där och ser på mig.
De delar mina kläder mellan sig *
och kastar lott om min klädnad.
Men du, Herre, var inte fjärran, *
du min styrka, skynda till min hjälp.
Rädda min själ från svärdet, *
mitt liv ur hundarnas våld.
Fräls mig ur lejonets gap, *
rädda mig undan vildoxarnas horn.
Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, *
mitt i församlingen skall jag prisa dig:
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.
Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.
III
Ni som fruktar Herren, lova honom, +
ära honom, alla Jakobs barn, *
och bäva för honom, alla Israels barn.
Ty han föraktade inte den betrycktes elände *
och höll det inte för en styggelse.
Han dolde inte sitt ansikte *
och lyssnade när han ropade.
Genom dig skall min lovsång ljuda
i den stora församlingen, *
mina löften får jag infria
inför dem som fruktar honom.
De ödmjuka skall äta och bli mätta, +
de som söker Herren skall få löva honom, *
ja, era hjärtan skall leva för evigt.
Alla jordens ändar skall betänka vad Herren gjort
och omvända sig till honom, *
alla folk och stammar skall tillbe inför dig.
Ty väldet är Herrens, *
och han råder över folken.
Alla härskare på jorden skall böja knä inför honom, *
de som vilar i graven skall falla ned inför honom.
Jag skall leva inför honom, *
och mina ättlingar skall tjäna honom.
De skall berätta för kommande släktled om Herren +
och förkunna om hans hjälp för ofödda släkten, *
de skall vittna om vad Herren har gjort.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.
Kort läsning
Apg 2:32,36
Gud har låtit Jesus uppstå, och vi kan alla vittna om det. Hela Israels folk skall alltså vara fast förvissat om att Gud har gjort honom till Herre och till Messias, denne Jesus som ni har korsfäst.
Herren har verkligen blivit uppväckt, halleluja.
Han har visat sig för Simon, halleluja.
Slutbön
Allsmäktige Gud, låt oss, som lärt känna den uppståndne Herren, genom kärlekens Ande stå upp till det nya livet i honom, din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet.
Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.
Den 20 april 2018, fredag
fredag i 3 påskveckan
(eller - Psalterium 2015)
(eller - med tilläggspsalmer)
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.
Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.
Vi tackar dig, o Herre kär,
som ur din grav uppstånden är.
Av nåd låt oss bli värdiga
med dig uppstå rättfärdiga. Amen.
eller: Må vi med anden brinnande... ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är... ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel... ⇓⇑
Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.
Psalm 22
Den rättfärdiges plåga och Guds bönhörelse
Jesus ropade med hög röst: "Eli, eli, lema sabachtani?" (jfr Matt 27:46)
I
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? *
Jag ropar och klagar, men hjälpen är fjärran.
Min Gud, jag ropar om dagen, utan att du svarar, *
och om natten, men jag får ingen ro.
Och dock är du den Helige, *
den som tronar på Israels lövsång.
På dig förtröstade våra fäder, *
de förtröstade, och du räddade dem.
De ropade till dig och blev hjälpta, *
de förtröstade på dig och kom inte på skam.
Men jag är en mask, och inte en människa, *
till smälek bland män, föraktad av folket.
Alla som ser mig smädar mig, *
de spärrar upp munnen, de skakar huvudet:
"Befall dig åt Herren! +
Han må befria honom, *
han må rädda honom,
ty han har ju behag till honom."
Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet *
och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
På dig är jag kastad alltifrån modersskötet, *
du är min Gud alltifrån min moders liv.
Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära, *
och det finns ingen som hjälper mig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.
Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.
II
Tjurar i mängd omger mig, *
Bashans oxar omringar mig.
De spärrar upp sitt gap mot mig *
som glupska och rytande lejon.
Jag är lik vatten som utgjuts, +
alla mina leder har skilts åt, *
mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt bröst.
Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, +
min tunga häftar vid min gom, *
och du lägger mig i dödens stoft.
Hundar omger mig, +
de ondas hop har kringränt mig, *
de har genomborrat mina händer och fötter.
Jag kan räkna alla mina ben, *
de står där och ser på mig.
De delar mina kläder mellan sig *
och kastar lott om min klädnad.
Men du, Herre, var inte fjärran, *
du min styrka, skynda till min hjälp.
Rädda min själ från svärdet, *
mitt liv ur hundarnas våld.
Fräls mig ur lejonets gap, *
rädda mig undan vildoxarnas horn.
Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, *
mitt i församlingen skall jag prisa dig:
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.
Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.
III
Ni som fruktar Herren, lova honom, +
ära honom, alla Jakobs barn, *
och bäva för honom, alla Israels barn.
Ty han föraktade inte den betrycktes elände *
och höll det inte för en styggelse.
Han dolde inte sitt ansikte *
och lyssnade när han ropade.
Genom dig skall min lovsång ljuda
i den stora församlingen, *
mina löften får jag infria
inför dem som fruktar honom.
De ödmjuka skall äta och bli mätta, +
de som söker Herren skall få löva honom, *
ja, era hjärtan skall leva för evigt.
Alla jordens ändar skall betänka vad Herren gjort
och omvända sig till honom, *
alla folk och stammar skall tillbe inför dig.
Ty väldet är Herrens, *
och han råder över folken.
Alla härskare på jorden skall böja knä inför honom, *
de som vilar i graven skall falla ned inför honom.
Jag skall leva inför honom, *
och mina ättlingar skall tjäna honom.
De skall berätta för kommande släktled om Herren +
och förkunna om hans hjälp för ofödda släkten, *
de skall vittna om vad Herren har gjort.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.
Kort läsning
Gal 3:27-28
Är ni döpta in i Kristus, har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.
Lärjungarna blev glada, halleluja,
när de såg Herren, halleluja.
Slutbön
Allsmäktige Gud, låt oss, som lärt känna den uppståndne Herren, genom kärlekens Ande stå upp till det nya livet i honom, din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet.
Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.
Den 20 april 2018, fredag
fredag i 3 påskveckan
(eller - Psalterium 2015)
(eller - med tilläggspsalmer)
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.
En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.
Vi tackar dig, o Herre kär,
som ur din grav uppstånden är.
Av nåd låt oss bli värdiga
med dig uppstå rättfärdiga. Amen.
eller: Du Guds Ande, var vår styrka... ⇓⇑
Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.
Psalm 22
Den rättfärdiges plåga och Guds bönhörelse
Jesus ropade med hög röst: "Eli, eli, lema sabachtani?" (jfr Matt 27:46)
I
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? *
Jag ropar och klagar, men hjälpen är fjärran.
Min Gud, jag ropar om dagen, utan att du svarar, *
och om natten, men jag får ingen ro.
Och dock är du den Helige, *
den som tronar på Israels lövsång.
På dig förtröstade våra fäder, *
de förtröstade, och du räddade dem.
De ropade till dig och blev hjälpta, *
de förtröstade på dig och kom inte på skam.
Men jag är en mask, och inte en människa, *
till smälek bland män, föraktad av folket.
Alla som ser mig smädar mig, *
de spärrar upp munnen, de skakar huvudet:
"Befall dig åt Herren! +
Han må befria honom, *
han må rädda honom,
ty han har ju behag till honom."
Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet *
och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
På dig är jag kastad alltifrån modersskötet, *
du är min Gud alltifrån min moders liv.
Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära, *
och det finns ingen som hjälper mig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja.
Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.
II
Tjurar i mängd omger mig, *
Bashans oxar omringar mig.
De spärrar upp sitt gap mot mig *
som glupska och rytande lejon.
Jag är lik vatten som utgjuts, +
alla mina leder har skilts åt, *
mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt bröst.
Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, +
min tunga häftar vid min gom, *
och du lägger mig i dödens stoft.
Hundar omger mig, +
de ondas hop har kringränt mig, *
de har genomborrat mina händer och fötter.
Jag kan räkna alla mina ben, *
de står där och ser på mig.
De delar mina kläder mellan sig *
och kastar lott om min klädnad.
Men du, Herre, var inte fjärran, *
du min styrka, skynda till min hjälp.
Rädda min själ från svärdet, *
mitt liv ur hundarnas våld.
Fräls mig ur lejonets gap, *
rädda mig undan vildoxarnas horn.
Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, *
mitt i församlingen skall jag prisa dig:
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Halleluja, halleluja, halleluja.
Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.
III
Ni som fruktar Herren, lova honom, +
ära honom, alla Jakobs barn, *
och bäva för honom, alla Israels barn.
Ty han föraktade inte den betrycktes elände *
och höll det inte för en styggelse.
Han dolde inte sitt ansikte *
och lyssnade när han ropade.
Genom dig skall min lovsång ljuda
i den stora församlingen, *
mina löften får jag infria
inför dem som fruktar honom.
De ödmjuka skall äta och bli mätta, +
de som söker Herren skall få löva honom, *
ja, era hjärtan skall leva för evigt.
Alla jordens ändar skall betänka vad Herren gjort
och omvända sig till honom, *
alla folk och stammar skall tillbe inför dig.
Ty väldet är Herrens, *
och han råder över folken.
Alla härskare på jorden skall böja knä inför honom, *
de som vilar i graven skall falla ned inför honom.
Jag skall leva inför honom, *
och mina ättlingar skall tjäna honom.
De skall berätta för kommande släktled om Herren +
och förkunna om hans hjälp för ofödda släkten, *
de skall vittna om vad Herren har gjort.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Halleluja, halleluja, halleluja.
Kort läsning
1 Kor 5:7-8
Rensa bort den gamla surdegen, så att ni blir en ny deg. Ni är ju osyrade, för vårt påsklamm, Kristus, är slaktat. Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och fördärvets surdeg, utan med renhe¬tens och sanningens osyrade bröd.
Herre, bli kvar hos oss, halleluja,
ty det lider mot aftonen, halleluja.
Slutbön
Allsmäktige Gud, låt oss, som lärt känna den uppståndne Herren, genom kärlekens Ande stå upp till det nya livet i honom, din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet.
Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.
Den 20 april 2018, fredag
fredag i 3 påskveckan
(eller - Psalterium 2015)
Gud, kom till min räddning.Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
Nu är vår stora påskafröjd.
Vi prisar dig i himlens höjd.
Med rena hjärtan sjunger vi,
ty plågans tid är nu förbi.
Liksom från Röda havets strand
för du oss hän mot löftets land.
Vi genom dopets vatten går
emot ett härligt frihetsår.
Nu lossade är syndens band.
Vi flytt ifrån vår oväns hand.
Nu ändat är vårt slaveri,
och mänskan är i Kristus fri.
Vårt påskalamm är Jesus Krist,
ett offer utan fläck och brist.
Här bryter vi ett heligt bröd
och äter som han själv oss bjöd.
Hans offer har en sådan makt
att helvetet är nederlagt.
Dess välde han till intet gjort
och öppnat paradisets port.
Vi ber dig nu, vår Herre god,
som själv från död och grav uppstod:
hjälp oss att vandra i din lag,
ge liv med dig på domens dag. Amen.
eller: Ad cenam Agni... ⇓⇑
eller: För oss ut... ⇓⇑
Ant. 1 Jag, Herren, är din frälsare, den Starke, din förlossare. Halleluja.
Psalm 135
Lovsång till Herren för hans storverk
Ni är Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus (jfr 1 Pet 2:9)
I
Lova Herrens namn, *
lova det, ni Herrens tjänare,
ni som står i Herrens hus, *
i gårdarna till vår Guds hus.
Lova Herren, ty Herren är god, *
lovsjung hans namn, ty det är ljuvligt.
Herren har utvalt Jakob åt sig, *
Israel till sin egendom.
Detta vet jag: Herren är stor, *
att vår Herre är förmer än alla gudar.
Herren kan göra allt vad han vill, *
i himlen och på jorden, i haven och i alla djup,
Han låter molnen stiga upp från jordens ände, +
han sänder blixtar och regn, *
och släpper ut vinden ur sitt förråd.
Han slog de förstfödda i Egypten, *
både människor och boskap,
han sände tecken och under över dig, Egypten, *
över farao och alla hans tjänare,
han besegrade väldiga folk *
och dräpte mäktiga kungar:
Sihon, amoreernas kung,
Og, kungen av Bashan, *
och alla Kanaans riken,
och gav deras land i arv åt Israel, *
till arvslott åt sitt folk Israel.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Jag, Herren, är din frälsare, den Starke, din förlossare. Halleluja.
Ant. 2 Välsignat är vår fader Davids rike som nu kommer. Halleluja.
II
Herre, ditt namn består för evigt, *
Herre, man minns dig i släkte efter släkte.
Ty Herren skaffar rätt åt sitt folk *
och förbarmar sig över sina tjänare.
Hedningarnas avgudar är silver och guld, *
verk av människors händer.
De har mun och talar inte, *
de har ögon och ser inte,
de har öron och hör inte, *
i deras mun finns ingen andedräkt.
De som har gjort dem skall bli dem lika, *
ja, alla som förtröstar på dem.
Israels hus, lova Herren, *
Arons hus, lova Herren,
Levis hus, lova Herren, *
ni som fruktar Herren, lova Herren.
Lovad vare Herren från Sion, *
han som bor i Jerusalem!
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Välsignat är vår fader Davids rike som nu kommer. Halleluja.
Ant. 3 Låt oss sjunga till Herrens ära. Högt är han upphöjd. Halleluja.
Canticum
Upp 15:3-4
Tillbedjan
Stora och förunderliga är dina gärningar, *
Herre, allsmäktige Gud,
rättfärdiga och sanna är dina vägar, *
du folkens konung.
Vem skulle inte frukta dig, Herre, och prisa ditt namn? *
Du allena är helig.
Alla folk skall komma och tillbe inför dig, *
din rättfärdighet har blivit uppenbar.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Låt oss sjunga till Herrens ära. Högt är han upphöjd. Halleluja.
Kort läsning
Heb 5:8-10
Fast Kristus var son lärde han sig lyda genom att lida, och när han hade fullkomnats blev han för alla som lyder honom den som bringar evig frälsning, av Gud kallad överstepräst, en sådan som Melkisedek.
Responsorium
Lärjungarna blev glada, + halleluja, halleluja.
Lärjungarna blev glada, + halleluja, halleluja.
När de såg Herren,
+ halleluja, halleluja.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Lärjungarna blev glada, + halleluja, halleluja.
Ant. Han som blev korsfäst har stått upp, han har friköpt oss. Halleluja.
Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55
Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.
Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.
Stora ting låter den Mäktige ske med mig, *
hans namn är heligt,
och hans förbarmande med dem som fruktar honom *
varar från släkte till släkte.
Han gör mäktiga verk med sin arm, *
han skingrar dem som har övermodiga planer.
Han störtar härskare från deras troner, *
och han upphöjer de ringa.
Hungriga mättar han med sina gåvor, *
och rika visar han tomhänta från sig.
Han tar sig an sin tjänare Israel *
och håller sitt löfte till våra fäder:
att förbarma sig över Abraham *
och hans barn, för evigt.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. Han som blev korsfäst har stått upp, han har friköpt oss. Halleluja.
Förbön
Kristus är vår väg, vår sanning och vårt liv. Vi tillber och åkallar honom:
R. Du den levande Gudens Son, välsigna ditt folk.
Vi ber dig, Herre, för alla din kyrkas tjänare, som skall bryta ditt bröd åt dina bröder
- att de själva växer i kärlek och trohet.
Vi ber dig, Herre, för hela ditt folk, att alla vandrar värdigt sin kallelse
- och bevarar Andens enhet genom fridens band.
Vi ber dig för dem som har makt och ansvar, att de utövar sin myndighet med rättvisa och barmhärtighet
- så att endräkt och fred kan råda i och mellan alla folk.
Vi ber dig att göra oss värdiga att lovprisa dig i de heligas gemenskap
- tillsammans med våra avlidna, som vi anbefaller åt din barmhärtighet.
Fader vår...
Slutbön
Allsmäktige Gud, låt oss, som lärt känna den uppståndne Herren, genom kärlekens Ande stå upp till det nya livet i honom, din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet.
Den 20 april 2018, fredag
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)
Hymn
Den sig i Herrens hand förtror
och i hans vingars skugga bor,
han säger trygg: I Gud jag
har min hjälpare och mitt försvar.
Han fruktar icke mörkrets makt,
ej världens smälek och förakt:
i nödens tid, på sorgens dag
hans glädje är Guds välbehag.
När världens väsende förgår,
förgängelsen ej honom når.
En salig fröjd, en evig frid
är slutet på hans korta strid.
Högtlovat vare Herrens namn.
Det är en trygg, en ljuvlig hamn,
i alla faror, nöd och sorg
en mäktig sköld, en säker borg.
Vi tackar dig, o Herre kär,
som ur din grav uppstånden är.
Av nåd låt oss bli värdiga
med dig uppstå rättfärdiga. Amen.
eller: När dagen vänder sig... ⇓⇑
eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Ännu en dag... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑
Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja
Psalm 88
Bön i svår plåga
Detta är er stund, nu har mörkret makten (Luk 22:53)
Herre, min Gud, min frälsare, *
dag och natt ropar jag inför dig.
Låt min bön komma inför ditt ansikte, *
vänd ditt öra till mitt rop.
Ty min själ är mättad med lidanden, *
och mitt liv har kommit nära dödsriket.
Jag räknas bland dem som farit ner i graven, *
jag är som en man utan livskraft.
Jag har blivit som de döda, *
lik de slagna som ligger i graven,
dem som du inte längre tänker på *
och som är avskilda från din hand.
Ja, du har sänkt mig långt ner i graven, *
ner i mörkret, ner i djupet.
Din vrede vilar tung på mig, *
alla dina böljors svall låter du gå over mig.
Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, +
du har gjort mig till en styggelse för dem, *
jag ligger fången och kan inte komma ut.
Mitt öga förtvinar av lidande, +
Herre, jag åkallar dig dagligen, *
jag räcker ut mina händer till dig.
Gör du då under för de döda, *
eller kan skuggorna stå upp och tacka dig?
Berättar man i graven om din nåd, *
i avgrunden om din trofasthet?
Känner man i mörkret dina under *
och din rättfärdighet i glömskans land?
Men jag ropar till dig, *
Herre, i gryningen kommer min bön inför dig.
Varför vill du förkasta mig, *
varför döljer du ditt ansikte för mig?
Jag har lidit och våndats allt ifrån min ungdom, +
jag har drabbats av slag på slag, *
så att jag är nära att förtvivla.
Din vredes lågor går över mig, *
dina fasor förgör mig.
De omger mig ständigt som vatten, *
de kringränner mig från alla sidor.
Du har drivit vän och släkting långt bort ifrån mig, *
i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Halleluja, halleluja, halleluja
Kort läsning
Jfr Jer 14:9
Du bor ju mitt ibland oss, Herre, och vi är uppkallade efter ditt namn. Så överge oss då inte, Herre vår Gud.
Responsorium
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande. + Halleluja, halleluja.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande. + Halleluja, halleluja.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
+ Halleluja, halleluja.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande. + Halleluja, halleluja.
Ant. Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.
Nunc dimittis
Luk 2:29-32
Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.
Ty mina ögon har skådat frälsningen *
som du har berett åt alla folk,
ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.
Slutbön
Allsmäktige Gud, låt oss vara så förenade med din Son i hans död och begravning, att vi kan stå upp med honom till det nya livet. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre.
En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen.
Maria-antifon
Regina caeli, letare, alleluia,
quia quem meruisti portare, alleluia,
resurrexit, sicut dixit, alleluia;
ora pro nobis Deum, alleluia.
eller: (översättning) Himmelens drottning... ⇓⇑
Texter från: "Kyrkans dagliga bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1990
Tryckt med bidrag från Missionary Oblates of Mary Immaculate, United States Province, överlämnat till minne av bp John Taylor OMI.
Läsningar från "Läsningar till Kyrkans Dagliga Bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1996.
Förord till "Kyrkans dagliga Bön" av bp Hubertus Brandenburg