Oblatmissionärerna

Breviar - Kyrkans dagliga bön

A+ A A-

Läsningsgudstjänst
Den 5 september 2024, torsdag
torsdag i 22 veckan 'under året'
torsdag i 22 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Under natten eller tidigt om morgonen:

På starka vingar lyfts ur natt
den nya dagen med sitt bud.
Som ljuset tänds väck anden upp,
ty Kristus kallar till sitt liv.

"Stå upp ur bädden", är hans rop,
"byt håglöshet mot Andens mod,
var fasta, rena i ert verk,
var vakande, jag kommer snart."

Må himlavalvets gryningsljus
och vindens fläkt i morgonstund
åt de betryckta skänka nåd
att sätta till ditt ljus sitt hopp.

O Jesus, hör vår morgonbön,
ur ångerns bittra tårar född,
behåll vårt hjärta ständigt rent,
håll vakt, att det ej somnar mer.

Driv, Herre, du all slummer bort,
spräng nattens bojor med din arm,
bryt upp den gamla syndens mark,
sänd ut ditt ständigt nya ljus.

Gud Fadern vare evigt lov
och ära ske hans ende Son
och helga Anden, Tröstaren,
i evigheters evighet. Amen.

Under dagen:

Min själ, har du dock rätt betänkt
den nådetid dig Herren skänkt?
Du med vart slag som hjärtat slår
ett steg mot evigheten går.

Du får ej åter tid som gått,
men skörda vad du här har sått.
Så akta på din nådetid,
att du får ärva evig frid.

Din Gud och Fader söker dig
och kallar dig till livets stig.
Se nu är salighetens dag:
så bruka den till Guds behag.

Gud, Fader, Son och Ande, bliv
oss alltid när och nåd oss giv.
Den heliga Treenighet
ske pris och lov i evighet. Amen.

Ant. 1 Du ger oss seger, därför prisar vi ditt namn i evighet.

Psalm 44
Folkets olyckor
Över allt detta triumferar vi genom honom som har visat oss sin kärlek (Rom 8:37)

I

Gud, med våra öron har vi hört, *
våra fäder har berättat det för oss:

om den gärning du gjorde i deras dagar, *
i forntidens dagar.

Med din hand fördrev du folken *
och planterade dem i landet.

Du krossade andra folk *
men lät dem slå rot och växa till.

Ty de intog inte landet med sitt svärd, *
och deras egen arm gav dem inte seger,

utan din högra hand, din arm, ditt ansiktes ljus, *
ty du hade behag till dem.

Du är min konung och min Gud, *
den som lovat Jakob seger.

Med din hjälp kan vi stöta ner våra ovänner *
och i ditt namn trampa ner våra fiender.

Jag förlitar mig inte på min båge, *
och mitt svärd kan inte ge mig seger,

det är du som besegrar våra ovänner *
och låter dem som hatar oss komma på skam.

Vi sjunger ständigt Guds lov, *
vi prisar ditt namn i evighet.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Du ger oss seger, därför prisar vi ditt namn i evighet.

Ant. 2 Herre, förbarma dig, och överge inte ditt eget folk.

II

Men nu har du förkastat oss +
och låtit oss bli till skam, *
du drar inte ut med våra härar.

Du låter oss vika tillbaka för ovännen, *
och de som hatar oss tar sig byte.

Du låter oss bli uppätna som får, *
du har spritt ut oss bland folken.

Du säljer ditt folk för ett ringa pris, *
stor är inte den vinst du har gjort på det.

Du låter oss bli till skam för våra grannar, *
till spott och hån för dem som bor omkring oss.

Du gör oss till ett ordspråk bland folken, *
du låter folken visa förakt för oss.

Hela dagen är min skam inför mig, *
blygsel höljer mitt ansikte,

när jag hör belackarens hånfulla ord *
och ser fiendens hämndgiriga blickar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Herre, förbarma dig, och överge inte ditt eget folk.

Ant. 3 Vakna upp! Herre, rädda oss i din nåd.

III

Allt detta har kommit över oss, +
utan att vi har glömt dig *
eller svikit ditt förbund.

Våra hjärtan har inte avfallit, *
våra steg har inte vikit av från din väg,

så att du därför har krossat oss i schakalers land *
och övertäckt oss med dödsskugga.

Om vi hade glömt vår Guds namn *
och sträckt ut våra händer till en främmande gud,

skulle inte Gud ha märkt det, *
han som känner hjärtats hemligaste tankar?

Nej, för din skull blir vi dödade hela dagen, *
vi blir betraktade som slaktfår.

Vakna upp! Herre, varför sover du? *
Vakna, förkasta oss inte för alltid.

Varför döljer du ditt ansikte *
och glömmer vårt lidande och trångmål?

Vår själ är nedböjd i stoftet, *
vår kropp ligger nedtryckt till jorden.

Stå upp till vår hjälp, *
och rädda oss i din nåd!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Vakna upp! Herre, rädda oss i din nåd.

Herre till vem skulle vi gå?
Du har det eviga livets ord.

Första läsningen
Jer 29:1-14
Jeremias brev till judarna i Babel

Detta är vad som stod i det brev som profeten Jeremia sände från Jerusalem till de äldste som ännu levde kvar i fångenskapen, och till prästerna och profeterna och allt folket, dem som Nebukadnessar hade fört bort från Jerusalem till Babel, sedan kung Jekonja hade gett sig fången i Jerusalem, tillsammans med kungamodern och hovmännen, Judas och Jerusalems furstar, likaså timmermännen och smederna. Han sände brevet genom Eleasa, Safans son, och Gemarja, Hilkias son, när Sidkia, Judas kung, sände dessa till Babel, till Nebukadnessar, kungen i Babel. Det lydde så:
"Så säger Herren Sebaot, Israels Gud, till alla de fångar som jag har låtit föra bort från Jerusalem till Babel: 'Bygg hus och bo i dem, plantera trädgårdar och ät deras frukt. Ta hustrur, och föd söner och döttrar och ta hustrur åt era söner och ge era döttrar åt män, och må dessa föda söner och döttrar. Och föröka er där, och förminskas inte. Och sök den stads bästa, dit jag har fört er bort i fångenskap, och be för den till Herren, ty då det går den väl, så går det också er väl. Ty så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Låt inte bedra er av de profeter som är bland er, ej heller av era spåmän, och bry er inte om de drömmar som ni drömmer. Ty man profeterar lögn för er i mitt namn. Jag har inte sänt dem, säger Herren.
Ty så säger Herren: Först när sjuttio år har gått till ända i Babel, skall jag se till er och uppfylla på er mitt löftesord att föra er tillbaka till denna plats. Jag vet väl vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens, till att ge er en framtid och ett hopp. Och ni skall åkalla mig och gå och be till mig, och jag vill höra på er. Ni skall söka mig, och ni skall också finna mig, om ni frågar efter mig av hela ert hjärta. Ty jag vill låta mig finnas av er, säger Herren, och jag skall åter upprätta er och skall för-samla er från alla de folk och alla de orter till vilka jag har drivit er bort, säger Herren. Och jag skall låta er komma till-baka till denna plats, varifrån jag har låtit föra er bort i fångenskap.'"

Responsorium Ps 105:1,4; Syr 2:10

Tacka Herren, åkalla hans namn,
+ fråga efter Herren och hans makt, sök hans ansikte oupphörligen.
Har någon som litat på Herren blivit sviken?
+ Fråga efter Herren och hans makt, sök hans ansikte oupphörligen.

Andra läsningen
Ur Romano Guardinis bok Vorschule des Betens.
Inför Guds helighet

En människa erkänner sin orätt. Hon medger sin synd, ger Gud rätt mot sig själv. Om detta vore allt, vore hon tvungen att gå bort ifrån den helige Guden och allt vore förlorat. Men det finns en hemlighet hos honom, som på något sätt redan den allmänna religiösa erfarenheten anar och som uppenbarelsen ger oss en inre visshet om: Gud är inte bara det godas ursprung och den som värnar om det rätta, utan han är också den outgrundliga makt som låter oss börja om på nytt. Han är den som förmår att göra det ofattbara: att låta sådant som ter sig slutgiltigt och fullbordat, sådant som fått sin definitiva gestalt, bli början till något nytt. Gud, som i sig själv är den fullkomliga heligheten och den otåligt allsmäktige fienden till allt ont, har vilja och förmåga att förlåta.
Men verklig förlåtelse, den förlåtelse vi söker och som är det enda som kan hjälpa, är ett stort mysterium. Den innebär inte endast att Gud beslutar sig för att överse med det som skett och på nytt som en vän vända sig mot den som felat. Det vore verkligen alltför litet. Nej, Guds förlåtelse är skapande och åstadkommer att den som var den skyldige inte mera är det. Gud tar honom in i sin helighet, ger honom del av den och låter honom börja om på nytt, i en ny strävan och en ny kamp.
Till detta mysterium är det den människa vänder sig som har erkänt sina synder genom att ångra sig och be om förlåtelse.
Detta är den första av de två bönens rörelser som sätts i gång vid mötet med Guds helighet. Den andra har sin utgångspunkt i medvetandet om att man, trots all motsägelse av Gud, inte kan vara till utan honom. Den första rörelsen säger det som Petrus sade till Kristus, när han vid Genesarets sjö kände bävan inför hans hemlighetsfulla makt: Lämna mig, Herre, jag är en syndare. Den andra talar med samme Petrus, när de vid Kafarnaum fick löftet om eukaristin: Herre, till vem skulle vi gå, om inte till dig. Du har det eviga livets ord och vi tror och vi förstår att du är Guds helige.
Om erfarenheten av synd leder till trots eller till modlöshet, river den sönder sammanhanget, och människan går bort från Gud. Om den däremot stannar kvar i ödmjukheten och sanningen, svarar den så på domslutet att synd inte hör samman med Guds helighet: Det är sant, men med vem skulle jag höra samman, om inte med honom? Samma helighet som avvisar människan kallar också på henne, ty den är kärleken. Den driver henne bakåt, för att hon skall söka ödmjukhetens och omvändelsens djup. Har hon nått dit, om så endast i någon liten mån, hämtar den henne till sig.

Responsorium Rom 8:26; Ps 32:6

Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet inte hur vår bön bör vara,
+ men Anden vädjar för oss med rop utan ord.
Därför skall alla fromma be till dig på den tid då du är att finna.
+ Anden vädjar för oss med rop utan ord.

Slutbön

Du kraftens Gud, från vilken alla goda gåvor kommer, väck kärleken till liv i våra hjärtan, så att vi förmår att älska dig och nådens liv i oss bevaras och kan växa. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

A+ A A-

Invitatorium
Den 5 september 2024, torsdag
torsdag i 22 veckan 'under året'
torsdag i 22 veckan 'under året'

Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Träd fram inför Herrens ansikte med fröjderop.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)

[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.

eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑

Laudes
Den 5 september 2024, torsdag
torsdag i 22 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

När morgonstjärnan framgår skön,
o Gud, vi nalkas dig med bön
att du mot ondskans makt och här
till kropp och själ oss hägn beskär.

Vid ögats port ställ helig vakt,
att oss ej bländar fåfäng prakt.
Vår tanke och vår tunga styr,
att tvist och strid vår vandel flyr.

Så skall vi då, när solen flytt
och dagen är i natt förbytt,
dig bringa lovets aftongärd
med renad själ vid altarhärd.

O Fader, Son och Ande bliv
hos oss med kärlek, ljus och liv.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.

Ant. 1 Låt din makt vakna upp, och kom till vår frälsning.
eller:
Herre, kom till vår hjälp och befria oss.

Psalm 80
Herre, ta dig an ditt vinträd
Kom, Herre Jesus (Upp 22:20)

Lyssna, du Israels herde, +
du som leder Josef som din hjord, *
du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

Låt din makt vakna upp
till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, *
och kom till vår frälsning.

Gud, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Herre Gud Sebaot,
hur länge skall du vredgas på ditt folk *
och inte höra våra böner?

Du har låtit oss äta tårebröd *
och givit oss tårar i fullt mått att dricka.

Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, *
och våra fiender smädar oss.

Gud Sebaot, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Ett vinträd flyttade du från Egypten, *
du förjagade hedningarna och planterade det.

Du röjde rum för det, *
och det slog rötter och uppfyllde landet.

Bergen täcktes av dess skugga *
de mäktigaste cedrar av dess rankor.

Det utbredde sina revor ända till havet *
och sina rotskott intill floden.

Varför har du då brutit ner dess stängsel *
så att alla vägfarande plundrar det?

Vildsvinet från skogen frossar på det, *
och djuren på marken äter av det.

Gud Sebaot, vänd dig åter till oss, +
skåda ned från himlen och se på oss, *
och ta dig an detta vinträd.

Skydda trädet som din högra hand har planterat, *
den son som du har fostrat åt dig.

De har bränt upp det i eld och huggit ner det. *
Träd fram, och låt dem förgås vid din åsyn.

Håll din hand över din högra hands man, *
den människoson som du har fostrat åt dig.

Då skall vi inte vika ifrån dig. *
Behåll oss vid liv, så skall vi åkalla ditt namn.

Herre Gud Sebaot, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Låt din makt vakna upp, och kom till vår frälsning.
eller:
Herre, kom till vår hjälp och befria oss.

Ant. 2 Lovsjung Herren för hans härliga gärningar, låt dem bli kända över hela jorden.

Canticum
Jes 12:lb-6
Det räddade folkets lovsång
Är någon törstig, så kom till mig och drick (Joh 7:37)

Jag tackar dig, Herre, du som var vred på mig: *
din vrede har upphört, och du tröstar mig.

Gud är min frälsning, *
jag är trygg och fruktar inte mer.

Herren är min styrka och min lovsång, *
han blev min räddning.

Ni skall ösa vatten med fröjd
ur frälsningens källor, *
och på den dagen skall ni säga:

"Tacka Herren, åkalla hans namn,
ropa ut hans gärningar bland folken, *
förkunna att hans namn är högt.

Lovsjung Herren för hans härliga gärningar, *
låt dem bli kända över hela jorden.

Jubla av glädje, ni som bor i Sion, *
Israels Helige visar sin makt bland er.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Lovsjung Herren för hans härliga gärningar, låt dem bli kända över hela jorden.

Ant. 3 Höj glädjerop till Gud, vår styrka.

Psalm 81
Festjubel och Guds lag
Se till att ingen av er är ond och trolös i sitt hjärta (Heb 3:12)

Höj glädjerop till Gud, vår styrka, *
höj jubel till Jakobs Gud.

Stäm upp lovsång och slå på pukor, *
spela på välklingande lyror och på harpor.

Stöt i basun vid nymånaden, *
vid fullmånen, på vår högtidsdag.

Ty detta är en stadga för Israel, *
en lag från Jakobs Gud.

Detta gav han Josef i befallning, *
när han drog ut mot Egypten.

Jag hör ett tal som är mig nytt:
"Jag lyfte bördan från hans skuldra, *
hans händer blev fria från lastkorgen.

Jag räddade dig, när du ropade i nöden, +
jag svarade dig ur åskan, *
jag prövade dig vid Meribas vatten.

Hör, mitt folk, och låt mig varna dig. *
Israel, o att du ville höra mig!

Hos dig skall inte finnas någon annan gud, *
du skall inte tillbe någon främmande gud.

Jag är Herren, din Gud,
som har fört dig upp ur Egypten. *
Öppna din mun, så att jag får fylla den.

Men mitt folk ville inte höra min röst, *
Israel var mig inte till viljes.

Då lät jag dem gå i sitt hjärtas hårdhet *
de fick handla efter sina egna planer.

Ack om mitt folk ville höra mig, *
om Israel ville vandra på mina vägar!

Då skulle jag snabbt kuva deras fiender *
och vända min hand mot deras förtryckare.

Då skulle de som hatar Herren visa honom lydnad, *
han skulle underkuva dem för alltid.

Och han skulle bespisa sitt folk med bästa vete, *
ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig."

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Höj glädjerop till Gud, vår styrka.

Kort läsning
Rom 14:17-19

Guds rike är inte mat och dryck utan rättfärdighet och frid och glädje i den heliga anden. Den som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och blir uppskattad av människor. Låt oss därför sträva efter det som gagnar friden och bygger upp gemenskapen.

Responsorium

Gud, du är min Gud. + Bittida söker jag dig.
Gud, du är min Gud. + Bittida söker jag dig.
Ty du är min hjälp.
+ Bittida söker jag dig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Gud, du är min Gud. + Bittida söker jag dig.

Ant. Låt oss se, o Gud, att frälsningen är här, med förlåtelse för våra synder.

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79

Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.

Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids släkt,

så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,

frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.

Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:

att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. Låt oss se, o Gud, att frälsningen är här, med förlåtelse för våra synder.

Förbön

Välsignad vare Gud vår Fader, som sörjer för sina barn och väntar på deras bön. Låt oss alltså bedja:
R. Upplys våra ögon, Herre.

Vi tackar dig, Fader, som ger oss livets ljus i din Son
- låt oss gå i hans spår hela denna dag.
Må din vishet leda oss
- så att vi vandrar i det nya livet.
Ge oss kraft att för din skull uthärda motgångar
- och tjäna dig med storsint hjärta.
Vi förlitar oss på din försyn
- styr därför våra tankar, känslor och handlingar.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Dig tillber vi, vår Gud, du sanna ljus och ljusets källa, och ber om gåvan att alltid besinna det som är heligt, rätt och rent, och så kunna leva i din närvaro. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.

A+ A A-

Ters
Den 5 september 2024, torsdag
torsdag i 22 veckan 'under året'
torsdag i 22 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.

Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

Ant. 1 Herre, dina ord är mig bättre än guld och silver.

Psalm 119:IX (65-72)

Du gör din tjänare gott, *
Herre, som du har lovat.

Lär mig gott förstånd och kunskap, *
ty jag tror på dina bud.

Innan jag fick lida, for jag vilse, *
men nu håller jag mig vid ditt ord.

Du är god och gör vad gott är. *
Lär mig dina stadgar.

De fräcka sprider lögn mot mig, *
men jag vill av hjärtat ta dina befallningar i akt.

Deras hjärtan är okänsliga som fett, *
men jag har min lust i din lag.

Det var mig gott att jag blev tuktad, *
så att jag fick lära dina stadgar.

Din lag är mig bättre *
än tusentals stycken guld och silver.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Herre, dina ord är mig bättre än guld och silver.

Ant. 2 Jag förtröstar på Gud. Vad kan människor göra mig?

Psalm 56:2-7b,9-14
Förtröstansfull bön till Herren
Här ser vi Kristus i hans lidande (Hieronymus)

Var mig nådig, Gud, ty människor står mig efter livet, *
mina fiender plågar mig dag efter dag.

Mina förföljare står mig dagligen efter livet, *
många strider mot mig i högmod.

Men när fruktan kommer över mig, *
sätter jag min förtröstan till dig.

Jag prisar Guds ord,
jag förtröstar på Gud och skall inte frukta. *
Vad kan människor göra mig?

De förvränger ständigt mina ord, *
allt de tänker går ut på att skada mig.

Du har räknat min flykts dagar, +
Samla mina tårar i din lägel, *
skriv dem i din bok.

Då måste mina fiender vika tillbaka när jag ropar. *
Jag vet att Gud står mig bi.

Jag prisar Guds ord, *
jag prisar Herrens ord.

Jag förtröstar på Gud och skall inte frukta. *
Vad kan människor göra mig?

Jag har löften att infria till dig, *
Gud, jag vill infria dem med lovoffer.

Ty du har räddat mitt liv från döden *
och mina fötter från fall.

Så kan jag vandra inför Gud *
i de levandes ljus.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Jag förtröstar på Gud. Vad kan människor göra mig?

Ant. 3 Herre, din godhet når ända upp till himmelen.

Psalm 57
En plågad människas morgonbön
Denna psalm besjunger Herrens lidande (Augustinus)

Var mig nådig, Gud, var mig nådig, *
ty till dig tar min själ sin tillflykt.

Under dina vingars skugga vill jag ta min tillflykt, *
till dess att det onda är förbi.

Jag ropar till Gud den Högste, *
till Gud, som står mig bi.

Han skall sända hjälp från himmelen +
när mina fiender smädar mig. *
Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.

Jag är omgiven av lejon *
som brinner av lystnad efter människor.

Deras tänder är spjut och pilar *
deras tungor är skarpa svärd.

De lägger ut nät för mina fötter, de förnedrar mig, *
de gräver en grop för mig men faller själva däri.

Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, *
må din ära sträcka sig över hela jorden!

Mitt hjärta är berett, o Gud, mitt hjärta är berett, *
jag vill sjunga och spela.

Vakna upp, min själ!
Vakna upp, du harpa och du lyra! *
Jag vill väcka gryningen.

Herre, jag vill tacka dig bland folken, *
jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.

Ty din godhet når ända upp till himmelen, *
din trofasthet ända till skyarna.

Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, *
må din ära sträcka sig över hela jorden!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Herre, din godhet når ända upp till himmelen.

Kort läsning
Gal 5:13-14

Ni är kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa som dig själv.

Jag vill löpa dina befallningarars väg,
ty du tröstar mitt hjärta.

Slutbön

Herre, ge oss del av samme Ande som du utgöt vid den tredje timmen över den unga kyrkan, samlad kring apostlarna. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.

A+ A A-

Sext
Den 5 september 2024, torsdag
torsdag i 22 veckan 'under året'
torsdag i 22 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.

Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

eller: Må vi med anden brinnande ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel ⇓⇑

Ant. 1 Herre, dina ord är mig bättre än guld och silver.

Psalm 119:IX (65-72)

Du gör din tjänare gott, *
Herre, som du har lovat.