Arbetar med sidan !!! Oblatmissionärerna
Lilla katekism

Katolska Kyrkans lilla katekes

271. Vad är eukaristin?
Eukaristin är Herren Jesu eget offer av sin kropp och sitt blod som han instiftade för att göra offret på korset ständigt närvarande i alla tider ända till sin återkomst. På detta sätt anförtrodde han åt sin kyrka den levande åminnelsen av sin död och sin uppståndelse. Eukaristin är enhetens tecken, kärlekens sammanbindande band, påskmåltiden, i vilken Kristus tas emot, själen fylls av nåd och en underpant lämnas på det eviga livet.

272. När instiftade Jesus Kristus eukaristin?
Han instiftade den på skärtorsdagen, “den natten då han blev förrådd” (1 Kor 11:23), medan han firade den sista måltiden med sina apostlar.

273. Hur instiftade han den?
Efter att ha samlat sina apostlar i nattvardssalen tog han brödet i sina händer, bröt det, gav det åt dem och sade: “Tag och ät alla av detta: detta är min kropp som utges för er”. Sedan tog han i sina händer kalken med vin och sade till dem: “Tag och drick härav alla: detta är mitt blod, det nya och eviga förbundets blod, som utgjuts för er och för de många till syndernas förlåtelse. Gör detta till min åminnelse.”

274. Vad betyder eukaristin i kyrkans liv?
Eukaristin är hela det kristna livets källa och kulmen. I eukaristin når Guds helgande handling med oss och vår dyrkan av honom sin högsta höjd. Den omfattar hela kyrkans andliga skatt: Kristus själv, vårt påskalamm. Gemenskapen med Guds liv och enheten i Guds folk uttrycks och framkallas i eukaristin. Genom att fira eukaristin förenar vi oss redan nu med den himmelska liturgin och får en försmak av det eviga livet.

275. Vad kallas detta sakrament?
De outtömliga rikedomarna i detta sakrament uttrycks med olika namn, som låter olika aspekter av det träda fram. De vanligaste benämningarna är följande: eukaristi, den heliga mässan, Herrens måltid och nattvard, brödsbrytelse, eukaristiskt firande, åminnelse av Herrens lidande, död och uppståndelse, det heliga offret, den heliga och gudomliga liturgin, de heliga mysterierna, altarets allraheligaste sakrament, den heliga kommunionen.

276. Vilken ställning har eukaristin i Guds frälsningsplan?
I det gamla förbundet förebådades eukaristin framför allt i den årliga påskmåltiden som firades av judarna varje år med osyrat bröd till minne av det oväntade och befriande uttåget ur Egypten. Jesus talar om den i sin undervisning och instiftar den när han tillsammans med sina apostlar högtidlighåller den sista nattvarden under en påskmåltid. Kyrkan har alltid, i trohet mot Herrens befallning “Gör detta till minne av mig” (1 Kor 11:24), firat eukaristin, framför allt på söndagen, Jesu uppståndelses dag.

277. Hur går firandet av eukaristin till?
Firandet av eukaristin framträder i två stora avsnitt, som bildar en enda gudstjänsthandling: ordets liturgi som omfattar förkunnelsen och åhörandet av Guds ord, den eukaristiska liturgin, som består av frambärandet av bröd och vin, den eukaristiska bönen eller anaforan, som innehåller konsekrationsorden, och kommunionen.

278. Vem är ämbetsbäraren i firandet av eukaristin?
En giltigt vigd biskop eller präst, som handlar i Kristi, huvudets, person och i kyrkans namn.

279. Vilka är de väsentliga och nödvändiga elementen för att kunna genomföra eukaristin?
Bröd som framställts av vete och vin från vinrankans frukt.

280. Hur är eukaristin åminnelse av Kristi offer?
Eukaristin är åminnelse i den meningen att den gör Kristi offer, som han en gång för alla har framburit på korset åt Fadern, närvarande och till aktuell verklighet för mänskligheten. Eukaristins offerkaraktär framträder i själva instiftelseorden: “Detta är min kropp, som blir offrad för er” och “Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er” (Lk 22:19-20). Korsoffret och det eukaristiska offret är ett och samma offer. Offret och den som offrar är en och densamme, bara sättet att offra sig skiljer sig åt: på korset är det blodigt, i eukaristin är det oblodigt.

281. På vilket sätt deltar kyrkan i det eukaristiska offret?
I eukaristin blir Kristi offer också det offer som bärs fram av lemmarna i hans kropp. De troendes liv, deras lovprisning, deras lidanden, deras bön och deras arbete förenas med Kristi liv och verk. I detta offer frambärs också eukaristin för alla troende, levande och döda, till försoning för alla människors synder och för att erhålla andliga och timliga ting av Gud. Också kyrkan i himlen förenas med Jesu frambärande av sig själv.

282. Hur är Jesus närvarande i eukaristin?
Jesus Kristus är närvarande i eukaristin på ett unikt och ojämförligt sätt. Han är närvarande på ett sant, verkligt och väsensmässigt sätt: med sin kropp och sitt blod, med sin själ och med sin gudom. I eukaristin är han alltså närvarande på ett sakramentalt sätt, dvs under de eukaristiska gestalterna av bröd och vin, Kristus helt och hållet, Gud och människa.

283. Vad menas med begreppet transsubstantiation?
Transsubstantiation betyder övergången av hela brödets substans till Kristi kropps substans och av hela vinets substans till hans blods substans. Denna omvandling sker i den eukaristiska bönen, genom den verkan som Kristi ord och den Helige Andes handlande har. Men de för sinnena fattbara egenskaperna av brödet och vinet, det vill säga “de eukaristiska gestalterna”, förblir oförändrade.

284. Delar brödsbrytelsen upp Kristus i mindre delar?
Brödsbrytelsen fördelar inte Kristus: han är närvarande hel och odelad i varje eukaristisk gestalt och i var och en av dess delar.

285. Hur länge fortsätter Kristi närvaro i eukaristin?
Den fortsätter så länge de eukaristiska gestalterna finns kvar.

286. Vilken form för kultisk vördnad tillkommer eukaristins sakrament?
Den kultiska vördnad som kallas latria, dvs tillbedjan som är reserverad för Gud ensam, antingen under firandet av eukaristin eller utanför detta firande. Kyrkan förvarar med största omsorg de konsekrerade hostiorna, bär dem till de sjuka och till andra personer som inte har möjlighet att delta i den heliga mässan, ställer fram dem för de troendes högtidliga tillbedjan, bär dem i procession och uppmanar de troende att ofta besöka och tillbe det allraheligaste sakramentet som förvaras i tabernaklet.

287. Varför är eukaristin påskmåltid?
Eukaristin är påskmåltid därför att Kristus, som på ett sakramentalt sätt gör sin påsk till närvarande verklighet, ger oss sin kropp och sitt blod, som erbjuds oss som mat och dryck och förenar oss med honom och med varandra i sitt offer.

288. Vad betyder altaret?
Altaret är symbol för Kristus själv, närvarande som offer (altaret - korsoffret) och som himmelsk föda som skänker sig själv åt oss (altaret - eukaristiskt bord).

289. När gör kyrkan det till en plikt att delta i den heliga mässan?
Kyrkan förpliktar de troende att delta i den heliga mässan varje söndag och på förpliktande helgdagar och rekommenderar dem att också delta andra dagar.

290. När skall man ta emot den heliga kommunionen?
Kyrkan anbefaller de troende som deltar i den heliga mässan att med den inställning och förberedelse man skall ha också ta emot den heliga kommunionen. Hon föreskriver detta som en plikt åtminstone vid påsken.

291. Vad krävs det för att ta emot den heliga kommunionen?
För att ta emot den heliga kommunionen skall man vara fullt inlemmad i den katolska kyrkan och befinna sig i nådens tillstånd, dvs utan att vara medveten om en dödssynd. Den som är medveten om att ha begått en allvarlig synd skall ta emot försoningens sakrament innan han eller hon går till kommunion. Det är också viktigt att göra det i en anda av samling och bön, att hålla sig till det fastebud som är föreskrivet av kyrkan och till det yttre uppträda korrekt (gester, klädsel) som tecken på vördnad för Kristus.

292. Vilka är den heliga kommunionens frukter?
Den heliga kommunionen förstärker vår förening med Kristus och med hans kyrka, bevarar och förnyar nådens liv som vi tagit emot i dopet och konfirmationen och får oss att växa till i kärleken till nästan. Den stärker oss i kärleken, tar bort de mindre synderna och bevarar oss i framtiden för dödssynder.

293. När är det möjligt att ge den heliga kommunionen till andra kristna?
Det är tillåtet för katolska sakramentsförvaltare att ge den heliga kommunionen åt medlemmar i de orientaliska kyrkor vilka inte har full gemenskap med den katolska kyrkan när dessa av sig själva ber om det och är väl beredda. Det är tillåtet för katolska sakramentsförvaltare att ge den heliga kommunionen åt troende från andra kyrkliga samfund vilka av allvarliga skäl av sig själva ber om det, är väl beredda och visar att de har den katolska tron angående sakramentet.

294. Varför är eukaristin ?underpant på den kommande härligheten??
Därför att eukaristin överhöljer oss med all himmelsk nåd och välsignelse, stärker oss för pilgrimsfärden i detta livet och får oss att längta efter det eviga livet genom att förena oss med Kristus som redan har stigit upp till Faderns högra sida, med den saliga Jungfrun och alla helgon.

I eukaristin bryter vi det “enda brödet som är odödlighetens läkemedel, motgift för att inte dö utan för att leva i Jesus Kristus för alltid” (S:t Ignatios av Antiochia).