Katolska Kyrkans lilla katekes
Det sjunde budet talar om allmän inriktning och fördelning av resurser och privat ägande av dem; om respekt för personer, deras tillgångar och om skapelsens integritet. Kyrkan finner också grunden till sin sociallära i detta bud; denna omfattar det rätta handlingssättet i den ekonomiska aktivitetssfären och i det politiska och sociala livet, rätten och plikten till mänskligt arbete, rättvisa och solidaritet bland nationerna och kärleken till de fattiga.
504. På vilka villkor finns rätten till privat egendom?
Rätten till privategendom finns under förutsättning att denna har förvärvats eller tagits emot på rätt sätt och under förutsättning att man beaktar att resurserna har en universell inriktning, så att alla människors grundläggande behov tillgodoses.
505. Vilket ändamål har privategendomen?
Den privata egendomens ändamål är att garantera de enskilda personernas frihet och värdighet genom att hjälpa dem att tillgodose de grundläggande behov som de personer har som man har särskilt ansvar för, liksom för andra som lever i en bristsituation.
506. Vad föreskriver det sjunde budet?
Det sjunde budet föreskriver respekt för andras tillhörigheter genom att man i praktisk handling omsätter rättfärdighet och kärlek; det föreskriver också måttlighet och solidaritet. Särskilt kräver det respekt för avlagda löften och ingångna kontrakt; gottgörelse för begången orätt och återställande av det som tagits med orätt; respekt för skapelsens integritet genom klokt och måttfullt bruk av de resurser som finns i mineral-, växt- och djurriket, med särskild uppmärksamhet på de arter som hotas av utrotning.
507. Hur skall människan bete sig mot djuren?
Människan skall behandla djuren, Guds skapade varelser, med välvilja och därvid undvika såväl överdriven kärlek till dem som ohejdat bruk av dem, framför allt genom vetenskapliga experiment som utförs utöver rimliga gränser och med meningslösa lidanden som följd för djuren själva.
508. Vad förbjuder sjunde budet?
Sjunde budet förbjuder framför allt stöld som är att bemäktiga sig en annans tillhörigheter emot ägarens rimliga avsikt. Det är också ett brott mot sjunde budet om orättfärdiga löner betalas; detsamma gäller om spekulation i tillgångars värde för att dra fördel av detta till nackdel för andra; det berör förfalskning av pengar eller fakturor. Dessutom förbjuder det skattebedrägeri eller kommersiellt bedrägeri och att medvetet åstadkomma skada på privat eller offentlig egendom. Det förbjuder även ocker, korruption, privat missbruk av samhällets tillgångar, arbetsuppgifter som medvetet utförs illa; det utesluter också slöseri.
509. Vilket är innehållet i kyrkans sociallära?
Kyrkans sociallära, som är en organisk utveckling av evangeliets sanning om den mänskliga personens värdighet och hennes sociala dimension, innehåller principer för reflexion, formulerar kriterier för omdöme och erbjuder normer och orienteringar för handling.
510. När ingriper kyrkan i sociala angelägenheter?
Kyrkan ingriper genom att avge ett moraliskt omdöme i sociala och ekonomiska angelägenheter, när detta krävs för att skydda personens grundläggande rättigheter, det allmänna bästa eller själarnas frälsning.
511. Hur utformas det sociala och ekonomiska livet?
Detta utformas i enlighet med sina egna metoder på den moraliska ordningens område, för att tjäna människan och den mänskliga gemenskapen i sin helhet och i respekt för den sociala rättvisan. Det skall ha människan som upphov, centrum och mål.
512. Vad strider mot kyrkans sociallära?
I motsättning till kyrkans sociallära står sådana ekonomiska och sociala system, som offrar människors grundläggande rättigheter eller som gör vinsten till sin exklusiva regel eller sitt yttersta mål. Därför tar kyrkan i modern tid avstånd från de ideologier som hänger samman med kommunism eller de ateistiska och totalitära formerna för socialism. Dessutom tar hon när det gäller kapitalismens praxis avstånd från individualismen och det absoluta företrädet för marknadens lag över det mänskliga arbetet.
513. Vilken betydelse har arbetet för människan?
För människan är arbetet en plikt och en rätt, varmed hon samverkar med Gud, Skaparen. Genom att arbeta med engagemang och kompetens förverkligar personen den förmåga som finns inskriven i hennes natur, prisar Skaparens gåvor och de talenter han eller hon tagit emot, försörjer sig själv och sina anhöriga och tjänar den mänskliga gemenskapen. Dessutom kan arbetet med Guds nåd vara medel till helgelse och samverkan med Kristus för andra människors frälsning.
514. Vilket slags arbete har varje människa rätt till?
Möjligheten till ett säkert och hederligt arbete bör stå öppen för alla, utan orättfärdig diskriminering, i respekt för det fria ekonomiska initiativet och en rättvis lön.
515. Vilket ansvar har staten när det gäller arbetet?
Det tillhör statens uppgifter att ombesörja säkerhet för individuella fri- och rättigheter och enskild egendom, liksom en stabil valuta och effektiva offentliga tjänster; att övervaka och styra utövandet av de mänskliga rättigheterna i den ekonomiska sektorn. Med hänsyn till omständigheterna skall samhället hjälpa sina medborgare att finna arbete.
516. Vilken uppgift har företagsledarna?
Företagsledarna har det ekonomiska och ekologiska ansvaret för sin verksamhet. De skall ta hänsyn till personernas väl och inte bara till att vinsterna ökar, även om dessa är nödvändiga för att säkra investeringar, företagens framtid, sysselsättningen och det ekonomiska livets välgång.
517. Vilka plikter har arbetarna?
De anställda skall utföra sitt arbete medvetet, kompetent och hängivet och söka lösa eventuella kontroverser med samtal. Att ta till strejk som inte brukar våld är moraliskt legitimt när det framgår att detta är ett nödvändigt verktyg för att uppnå en fördel som står i proportion till medlet, och det står klart att man tar det allmänna bästa med i beräkningen.
518. Hur förverkligas rättvisa och solidaritet bland nationerna?
På internationell nivå bör nationer och institutioner arbeta i solidaritet och subsidiaritet: De bör ha som mål att utrota eller åtminstone reducera fattigdom och bristande jämlikhet när det gäller resurser och ekonomiska medel, ekonomiska och sociala orättvisor, ökande av skuldbördan i de fattiga länderna och de snedvridna mekanismer som hindrar mindre utvecklade länders framsteg.
519. På vilket sätt deltar de kristna i det politiska och sociala livet?
Troende lekmän ingriper direkt i det politiska och sociala livet genom att genomsyra den timliga verkligheten med kristen anda och samverka med alla, som autentiska vittnen för evangeliet och arbetare för fred och rättvisa.
520. Var hämtar kärleken till de fattiga sin inspiration?
Kärleken till de fattiga hämtar sin inspiration i evangeliet om saligprisningarna och i Jesu exempel, i hans ständiga uppmärksamhet för de fattiga. Jesus sade: Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig (Mt 25:40). Kärleken till de fattiga förverkligas genom insatser mot den materiella fattigdomen och även mot de många formerna av kulturell, moralisk och religiös fattigdom. Barmhärtighetens verk, både andliga och kroppsliga, och talrika välgörenhetsinstitutioner som framträtt under seklernas gång är ett konkret vittnesbörd om den kärlek först och främst till de fattiga som präglar Jesu lärjungar.