Katolska Kyrkans lilla katekes

177. Vilka är de troende?
De troende är personer som inlemmats med Kristus genom dopet och blivit medlemmar i Guds folk. De har i enlighet med sin ställning i detta folk blivit delaktiga av Kristi prästerliga, profetiska och kungliga uppdrag och kallade att förverkliga den sändning som Gud har anförtrott åt kyrkan. Det råder verklig jämlikhet mellan dem när det gäller deras värdighet som Guds barn.

178. Vilken struktur har Guds folk?
I kyrkan finns det genom gudomlig instiftelse vigda tjänare som har tagit emot vigningens sakrament och utgör kyrkans hierarki. De andra kallas lekmän. Ur både den ena och den andra kategorin kommer troende som på ett särskilt sätt helgar sig åt Gud med löftena som utgörs av de evangeliska råden: kyskhet i celibat, fattigdom och lydnad.

179. Varför har Kristus instiftat kyrkans hierarki?
Kristus har instiftat kyrkans hierarki med uppdraget att ta vård om Guds folk i hans namn, och för detta ändamål har han utrustat den med myndighet. Hierarkin består av vigda ämbetsbärare: biskopar, präster och diakoner. På grund av vigningens sakrament handlar biskoparna och prästerna i utövandet av sitt ämbete i Kristi, huvudets, namn och person; diakonerna tjänar Guds folk i ordets, liturgins och kärleksverksamhetens diakoni (tjänst).

180. Hur framträder det kyrkliga ämbetets kollegiala dimension?
Enligt de tolv apostlarnas exempel, vilka är utvalda och sända tillsammans av Kristus, är enheten bland medlemmarna i den kyrkliga hierarkin till för att tjäna alla troendes gemenskap. Varje biskop utför sin tjänst som medlem av biskopskollegiet i gemenskap med påven och får därmed med honom del av omsorgen om den universella kyrkan. Prästerna utför sin tjänst i lokalkyrkans prästerskap i gemenskap med sin egen biskop och under hans ledning.

181. Varför har det kyrkliga ämbetet också personlig karaktär?
Det kyrkliga ämbetet har också personlig karaktär därför att var och en i kraft av vigningens sakrament är ansvarig inför Kristus, som har kallat honom personligen och anförtrott honom uppdraget.

182. Vilket är påvens uppdrag?
Påven, biskop av Rom och Petri efterföljare, är den ständiga och synliga principen och grundvalen för kyrkans enhet. Han är Kristi ställföreträdare, biskopskollegiets överhuvud och hela kyrkans herde, över vilken han genom gudomlig instiftelse har den fullständiga, högsta, omedelbara och universella ledningsfullmakten.

183. Vilket är biskopskollegiets uppdrag?
Även biskopskollegiet innehar i gemenskap med påven och aldrig utan honom den högsta och fullständiga ledningen över kyrkan.

184. Hur utformar biskoparna konkret sitt lärouppdrag?
Biskoparna har i gemenskap med påven plikten att för alla troende troget och med myndighet förkunna evangeliet i egenskap av autentiska vittnen om den apostoliska tron, utrustade med Kristi myndighet. Genom sin övernaturliga trosinsikt håller Guds folk utan förvanskning fast vid tron under ledning av kyrkans levande läroämbete.

185. När träder läroämbetets ofelbarhet i funktion?
Ofelbarheten träder i funktion när den romerske påven i kraft av sin myndighet som kyrkans överste herde, eller biskopskollegiet i gemenskap med påven, framför allt när det är samlat i ett ekumeniskt koncilium, i en definitiv akt förkunnar en lära som avser tron eller moralen, och även när påven och biskoparna i utövningen av sitt ordinarie läroämbete är överens om att lägga fram en lära på ett definitivt sätt. Varje troende skall ta till sig en sådan undervisning i trons lydnad.

186. Hur utövar biskoparna sin helgelsetjänst?
Biskoparna helgar kyrkan genom att förvalta Kristi nåd genom ordets och sakramentens tjänst, framför allt genom eukaristin, och även genom sin bön, sitt exempel och sitt arbete.

187. Hur utövar biskoparna sitt ledningsuppdrag?
Varje biskop har i egenskap av medlem av biskopskollegiet på ett kollegialt sätt omsorg om alla lokalkyrkor och hela kyrkan tillsammans med övriga biskopar och påven. Biskopen som har fått sig anförtrodd en lokalkyrka styr den med den myndighet som härrör ur hans särskilda heliga, ordinarie och omedelbara fullmakt, som han utövar i Kristi, den gode Herdens namn, i gemenskap med hela kyrkan och under ledning av Petri efterföljare.

188. Vilken är lekfolkets kallelse?
De troende som är lekmän har sin särskilda kallelse att söka Guds rike genom att upplysa och ordna den timliga verkligheten i enlighet med Guds bud. På detta sätt förverkligar de den kallelse till helighet och apostolat som har utgått till alla döpta.

189. Hur deltar de troende som är lekmän i Kristi prästerliga ämbete?
De gör detta genom att frambära - som ett andligt offer “som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus” (1 Pet 2:5), framför allt i eukaristin - sitt eget liv med alla gärningar, böner och apostoliska initiativ, familjelivet och det dagliga arbetet, livets svårigheter som bärs med tålamod och den andliga och kroppsliga trösten och vilan. Så viger sig också lekfolket, män och kvinnor, åt Kristus och ger sig åt honom, de helgas av den Helige Ande och frambär världen åt Gud.

190. Hur deltar de i hans profetiska ämbete?
De deltar i detta ämbete genom att allt mer i tro ta emot Kristi ord och förkunna det för världen med vittnesbörd om ett kristet liv och i ord, evangeliserande verksamhet och undervisning i tron. Lekmännens evangeliserande verksamhet blir effektiv på ett alldeles särskilt sätt genom att den utförs i de vanliga omständigheter som världen erbjuder.

191. Hur deltar de i hans kungliga ämbete?
Lekmännen deltar i Kristi kungliga ämbete eftersom de av honom har tagit emot förmågan att i sig själva och i världen besegra synden, genom självförnekelse och den helighet de visar i sitt liv. De utför olika uppgifter i gemenskapens tjänst och förser människans och samhällets aktiviteter i tid och rum med moraliskt värde.

192. Vad menas med ett helgat liv, på ett särskilt sätt vigt åt Gud?
En sådan livsform är godkänd av kyrkan: den är ett fritt svar på en särskild kallelse från Kristus, med vilken de som är kallade på detta sätt helt och hållet ställer sig till Guds förfogande och strävar fram mot kärlekens fullkomning under den Helige Andes ingivelse. En sådan vigning är präglad av att man rättar sig efter de evangeliska råden. .

193. Vad erbjuder denna livsform åt kyrkan?
De som lever ett sådant liv, på ett särskilt sätt vigt åt Gud, deltar i kyrkans sändning genom fullständig hängivelse åt Kristus och sina bröder och systrar. Så vittnar de om hoppet om himmelriket. .