Lilla katekism

Katolska Kyrkans lilla katekes

377. Vad är 'dygd'?
En dygd är en beständig och bestämd inriktning på att göra det goda. “Målet för ett dygdigt liv består i att bli lik Gud” (S:t Gregorius den Store). Det finns mänskliga dygder och teologala dygder.

378. Vad menas med 'mänskliga dygder'?
Mänskliga dygder är väl utvecklade, beständiga och stabila inställningar som härrör ur förnuftet och viljan. De reglerar våra handlingar, styr våra lidelser och riktar in vårt uppträdande på att rätta sig efter förnuftet och tron. De förvärvas och stärks genom moraliskt goda handlingar som upprepas; de renas och lyfts upp på ett högre plan genom Guds nåd.

379. Vilka är de främsta mänskliga dygderna?
De främsta mänskliga dygderna kallas kardinaldygder, som sammanfattar alla andra dygder och bildar “gångjärn” för ett dygdigt liv. De är följande: klokhet, rättfärdighet, själsstyrka och måttlighet.

380. Vad menas med klokhet?
Klokheten inriktar förnuftet på att i alla omständigheter urskilja det som är vårt sanna väl och att välja lämpliga medel för att uppnå detta. Klokheten styr de andra dygderna och ger dem deras regel och mått.

381. Vad menas med rättfärdighet?
Rättfärdighet består i en beständig och fast avsikt att ge andra det som tillkommer dem. Rättfärdighet i förhållande till Gud kallas “religionens dygd”.

382. Vad menas med själsstyrka?
Själsstyrka ger fasthet i svårigheter och uthållighet i att söka det goda. Den går så långt att den ger människan förmågan att eventuellt offra sitt eget liv för en rättfärdig sak.

383. Vad menas med måttlighet?
Måttlighet dämpar den dragning som utövas av njutningarna, den säkrar viljans herravälde över instinkterna och ger människor förmågan att bevara jämvikten när det gäller att använda sig av de skapade tingen.

384. Vad menas med de 'teologala dygderna'?
De teologala dygderna har Gud själv som ursprung, motiv och omedelbart objekt. De ingjuts i människan med den helgande nåden, de sätter henne i stånd till att leva i relation till Treenigheten och bildar grunden för och besjälar den kristna människans moraliska handlande och ger liv åt de mänskliga dygderna. De är underpant på den Helige Andes närvaro och hans aktivitet i den kristna människans egenskaper.

385. Vilka är de teologala dygderna?
De teologala dygderna är tron, hoppet och kärleken.

386. Vad är tron?
Tron är den teologala dygd varmed vi tror på Gud, på allt vad han har uppenbarat och på vad kyrkan lägger fram för oss att tro, därför att Gud är sanningen själv. Med tron överlämnar sig människan frivilligt åt Gud. Den som tror söker därför att inse och göra Guds vilja, ty “tron får sitt uttryck i kärlek” (Gal 5:6).

387. Vad är hoppet?
Hoppet är den teologala dygd varmed vi längtar efter och av Gud förväntar oss det eviga livet som vår lycka. Vi sätter vår förtröstan på Kristi löften och stöder oss på den hjälp som den Helige Andes nåd ger oss för att nå fram till det och hålla ut ända till slutet av vårt jordiska liv.

388. Vad är kärleken?
Kärleken är den teologala dygd varmed vi älskar Gud över allting och vår nästa som oss själva av kärlek till Gud. Jesus gör denna dygd till det nya budet, lagens fulländning. Den är “det band som ger fullkomlighet” (Kol 3:14) och grunden för de andra dygderna, som den besjälar, inspirerar och styr: utan den “är jag ingenting” och “har ingenting vunnit” (1 Kor 13:1-3).

389. Vad menas med den Helige Andes gåvor?
Den Helige Andes gåvor är ständiga inställningar som gör människan lyhörd för gudomliga ingivelser och får henne att följa dem. De är sju till antalet: vishet, förstånd, råd, kraft, kunskap, fromhet och gudsfruktan.

390. Vad menas med den Helige Andes frukter?
Den Helige Andes frukter är väl utvecklade inställningar formade i oss som föraning om den eviga härligheten. Kyrkans tradition räknar upp tolv sådana gåvor: “Kärlek, glädje, frid, tålamod, långmodighet, godhet, välvilja, mildhet, trohet, blygsamhet, avhållsamhet, kyskhet” (Gal 5:22-23 enligt Vulgata-översättningen).


B

#     ¤     +