Lilla katekism

Katolska Kyrkans lilla katekes

363. Vad är frihet?
Friheten är den förmåga som människan fått av Gud till att handla eller inte handla, att göra detta eller detta, att av sig själv utföra genomtänkta handlingar. Friheten är karakteristisk för verkligt mänskliga handlingar. Ju mer man gör det goda, desto friare blir man. Friheten når sin egen fullkomlighet när den är inriktad på Gud, som är det högsta goda och vår salighet. Friheten innefattar möjligheten att välja mellan det goda och det onda. Att välja det onda är att missbruka friheten. Detta missbruk leder till slaveri under synden.

364. Vilket förhållande råder mellan frihet och ansvar?
Friheten gör människan ansvarig för sina handlingar i den mån de är frivilliga, även om tillräkneligheten och ansvarigheten för en handling kan minskas och ibland helt försvinna på grund av okunnighet, ouppmärksamhet, våld som man blivit utsatt för, av fruktan, okontrollerade känslor och vanor.

365. Varför har varje människa rätt till bruket av sin frihet?
Rätten att bruka sin frihet tillkommer varje människa, eftersom den inte kan skiljas från hennes värdighet som mänsklig person. Därför skall alltid denna rätt respekteras, särskilt på det moraliska och religiösa området. Den skall också erkännas av samhället och skyddas inom gränserna för det allmänna bästa och en rätt offentlig ordning.

366. Vilken plats intar människans frihet i frälsningsordningen?
Vår frihet är försvagad på grund av den första synden. Försvagningen har skärpts av de följande synderna. Men “till den friheten [från träldomen under synden] har Kristus befriat oss. Stå därför fasta och låt ingen lägga på er slavoket igen” (Gal 5:1). Med sin nåd leder oss den Helige Ande till den andliga friheten, för att göra oss till sina fria medarbetare i kyrkan och i världen.

367. Vilka källor finns för mänskliga handlingars moraliska halt?
Den moraliska halten i mänskliga handlingar beror på tre källor: på det objekt för handlingen som väljs, om detta verkligen är något gott eller bara skenbart är det, på avsikten hos den som handlar och därför av målet som en person har i sikte då han eller hon utför handlingen, på handlingens omständigheter, inklusive dess följder.

368. När är en mänsklig handling moraliskt god?
Handlingen är moraliskt god när den samtidigt bygger på att dess objekt är gott, liksom dess mål och dess omständigheter. Det objekt man väljer kan ensamt förstöra hela handlingen, även om avsikten är god. Det är inte tillåtet att göra det onda därför att det kan komma något gott av denna handling. Ett ont mål kan fördärva handlingen även om dess objekt i och för sig är gott. Ett gott ändamål kan inte göra ett uppträdande gott som på grund av sitt objekt är ont, eftersom ändamålet inte helgar medlen. Omständigheterna kan förminska eller öka ansvaret hos den som handlar, men de kan inte påverka den moraliska halten av själva handlingarna, de kan aldrig göra en handling som i sig själv är ond till god.

369. Finns det handlingar som alltid är otillåtna?
Det finns handlingar, som, om man väljer dem, alltid är otillåtna på grund av sitt objekt (till exempel hädelse, mord och äktenskapsbrott). Om man väljer en sådan handling medför detta val alltid en viljemässig oordning, dvs något moraliskt ont, som inte kan rättfärdigas av det goda som eventuellt och så småningom skulle kunna komma ur sådana handlingar.


B

#     ¤     +