17 söndagen 'under året'
2019-07-28

Första läsningen
1 Mos 18:20-32
(Abrahams förbön - Bli inte vred, Herre, om jag talar)


Läsning ur första Moseboken.
Herren sade: »Klagoropet från Sodom och Gomorra är starkt, och deras synd är mycket svår. Jag går ner och ser efter om de verkligen har handlat så illa som det verkar av klagoropet från staden, det rop som har trängt fram till mig. Om det inte är så, måste jag få veta det.«
Männen gick vidare mot Sodom. Men Abraham stod kvar inför Herren. Och Abraham vände sig till Herren och sade: »Skall du verkligen förinta den rättfärdige tillsammans med den orättfärdige? Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Skall du då verkligen förinta den i stället för att skona den för de femtio rättfärdigas skull som bor där? Så kan du inte göra, döda den rättfärdige tillsammans med den orättfärdige, så att det går den rättfärdige på samma sätt som den orättfärdige. Så kan du inte göra! Skall inte den som är hela jordens domare göra vad som är rätt?« Herren sade: »Om jag finner femtio rättfärdiga i Sodom, skall jag för deras skull skona hela staden.« Abraham fortsatte: »Jag dristar mig att tala till dig, Herre, jag som är jord och stoft. Kanske fattas det fem för att det skall bli femtio rättfärdiga? Skall du då förgöra hela staden för dessa fem människors skull?« Herren svarade: »Om jag finner fyrtiofem, skall jag inte förgöra den.« Ännu en gång tog Abraham till orda: »Kanske finns där fyrtio?« Herren sade: »Då skall jag inte göra det, för de fyrtios skull.« Abraham sade: »Bli inte vred, Herre, om jag talar, men kanske finns där trettio?« Herren svarade: »Om jag finner trettio, skall jag inte göra det.« Då sade Abraham: »Jag dristar mig att tala till dig, Herre. Kanske finns där tjugo?« Herren svarade: »Då skall jag inte förgöra staden, för de tjugos skull.« Abraham fortsatte: »Bli inte vred, Herre, om jag talar en sista gång, men kanske finns där tio?« Herren svarade: »Då skall jag inte förgöra staden, för de tios skull.«
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm (688)
Ps 138:1-3, 6-8

R.
Herre, svara mig när jag ropar.

Jag vill tacka dig av allt mitt hjärta, *
inför änglarna vill jag sjunga ditt lóv.
Jag vill tillbe, vänd mot ditt heliga témpel, *
och prisa ditt namn för din nåd och din sánning. R.

Ty du har hållit allt du lóvat, *
ja, gjort långt mer än allt vad du ságt oss.
Du svarade mig när jag rópade, *
du gav mig frimodighet och kráft. R.

Herren tronar i höjden, †
men han vänder blicken till de rínga *
och känner den högmodige fjärran ifrån.
Om än min väg går genom nöd, *
så behåller du mig vid lív. R.

Du räcker ut din hand mot mina fienders vréde, *
din högra hand hjälper mig.
Herren står mig bi.
Herre, evigt varar din nåd. *
Överge inte dina händers vérk! R.

Andra läsningen
Kol 2:12-14
(Gud har gjort er levande tillsammans med Kristus)


Läsning Paulus brev till kolosserna.
Ni har blivit begravda med Kristus i dopet. I dopet har ni också uppstått med honom genom tron på kraften hos Gud som uppväckte honom från de döda. Och ni, som var döda genom era överträdelser och ert oomskurna tillstånd, er har Gud gjort levande tillsammans med Kristus, i och med att han förlät oss alla våra överträdelser och drog ett streck över det skuldebrev som belastade oss med lagens krav. Han har utplånat det genom att spika det på korset.
Så lyder Herrens ord.

Halleluja


Vi har fått en Ande som ger oss söners rätt,
så att vi kan ropa: Abba! Fader!

Evangelium
Luk 11:1-13
(Be, så skall ni få)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade sade en av hans lärjungar till honom: »Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar.« Då sade han till dem: »När ni ber skall ni säga: Fader, låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning.«
Han sade till dem: »Tänk er att någon av er går till en vän mitt i natten och säger: ’Käre vän, låna mig tre bröd. En god vän som är på resa har kommit hem till mig och jag har ingenting att bjuda på.’ Då kanske han där inne säger: ’Lämna mig i fred. Dörren är redan låst och jag har barnen hos mig i sängen. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.’ Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.
Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

Olav konung och martyr Norges skyddshelgon
Olav konung och martyr Norges skyddshelgon
2019-07-29

Första läsningen
2 Mos 32:15–24, 30–34
(Folket har begått en stor synd)


Läsning ur andra Moseboken.
Mose steg ned från Sinai berg, och han hade med sig vittnesbördets två tavlor. Och på tavlornas båda sidor var skrivet; både på den ena sidan och på den andra var skrivet. Och tavlorna var gjorda av Gud, och skriften var Guds skrift, inristad på tavlorna.
När Josua nu hörde hur folket skrek, sade han till Mose: »Krigsrop hörs i lägret.« Men han svarade: »Det är inte segerrop som hörs, inte heller är det ett ropande som efter nederlag. Det är sång jag hör.«
När sedan Mose kom närmare lägret och fick se kalven och dansen, upptändes hans vrede, och han kastade tavlorna ifrån sig och slog sönder dem nedanför berget. Sedan tog han kalven som de hade gjort och brände den i eld och krossade den till stoft. Detta strödde han i vattnet och gav det åt Israels barn att dricka. Och Mose sade till Aron: »Vad har folket gjort dig, eftersom du har förmått dem att begå en så stor synd?«
Aron svarade: »Min herres vrede må inte upptändas. Du vet själv att detta folk är ont. De sade till mig: ’Gör oss en gud som kan gå framför oss. Ty vi vet inte vad som har hänt med denne Mose, honom som förde oss upp ur Egyptens land.’ Då sade jag till dem: ’Den som har guld må ta det av sig.’ Och de gav det åt mig. Och jag kastade det i elden, och så kom kalven till.«
Dagen därefter sade Mose till folket: »Ni har begått en stor synd. Jag vill nu stiga upp till Herren och se till, om jag kan bringa försoning för er synd.« Och Mose gick tillbaka till Herren och sade: »Ack, detta folk har begått en stor synd. De har gjort sig en gud av guld. Men förlåt dem nu deras synd. Vill du inte göra det, så utplåna mig ur boken som du skriver i.«
Men Herren svarade Mose: »Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok. Gå nu och för folket dit jag har sagt dig. Se, min ängel skall gå framför dig. Men när min hemsökelses dag kommer, skall jag hemsöka dem för deras synd.«
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 106:19–23 (R. 1a)

R.
Tacka Herren, ty han är god.

De gjorde en kalv vid Horeb
och tillbad en gjuten gudabild,
de bytte bort sin ära
mot bilden av en oxe som äter gräs. R.

De glömde Gud, sin frälsare,
som hade gjort så stora ting i Egypten,
så underbara verk i Hams land,
så fruktansvärda gärningar vid Röda havet. R.

Då hotade han att förgöra dem,
men Mose, den man som han hade utvalt,
trädde fram som medlare inför honom
för att avvända hans vrede,
så att den inte skulle fördärva. R.

Halleluja
Jak 1:18

Fadern har fött oss till liv genom sanningens ord,
till att bli den första skörd han får från dem han har skapat.

Evangelium
Matt 13:31–35
(Senapskornet blir till ett träd
där himlens fåglar bygger bo)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden sade Jesus till folket: »Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna.«
Han använde också en annan liknelse: »Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.«
Allt detta sade Jesus till folket i liknelser, och han talade enbart i liknelser till dem, för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Jag skall låta min mun tala i liknelser, jag skall ropa ut vad som har varit dolt sedan världens skapelse.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

tisdag i 17 veckan 'under året'
Elin av Skövde martyr, Petrus Chrysologus biskop och kyrkolärare
2019-07-30

Första läsningen
2 Mos 33:7–11; 34:5b–9, 28
(Herren talade med Mose ansikte mot ansikte)


Läsning ur andra Moseboken.
Mose hade för sed att ta tältet och slå upp det ett stycke utanför lägret. Och han kallade det »uppenbarelsetältet«. Och var och en som ville rådfråga Herren måste gå ut till uppenbarelsetältet utanför lägret. Och så ofta Mose gick ut till tältet, stod allt folket upp, och var och en ställde sig vid ingången till sitt tält och såg efter Mose, tills han hade kommit in i tältet. Och så ofta Mose kom in i tältet, steg molnstoden ned och blev stående vid ingången till tältet. Och han talade med Mose. Och allt folket såg molnstoden stå vid ingången till tältet. Då föll allt folket ned och tillbad, var och en vid ingången till sitt tält. Och Herren talade med Mose ansikte mot ansikte, som när den ena människan talar med den andra. Sedan vände Mose tillbaka till lägret. Men hans tjänare Josua, Nuns son, en ung man, lämnade inte tältet.
Och han ställde sig där nära intill honom och åkallade Herrens namn. Och Herren gick förbi honom, där han stod, och utropade: »Herren! Herren! — en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig och stor i mildhet och trofasthet, som bevarar nåd mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd, men som ingalunda låter någon bli ostraffad, utan hemsöker fädernas missgärning på barn och barnbarn och efterkommande i tredje och fjärde led.«
Då böjde Mose sig med hast ned mot jorden och tillbad och sade: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, Herre, så må Herren gå med oss. Ty nog är det ett hårdnackat folk, men du vill ju förlåta oss vår missgärning och synd och ta oss till din arvedel.«
Och han blev kvar där hos Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter, utan att äta och utan att dricka. Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio orden.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 103:6–13 (R. 8a)

R.
Nådig och barmhärtig är Herren.

Herren gör rättfärdighetens verk
och skaffar rätt åt alla förtryckta.
Han visade Mose sina vägar,
Israels barn sina gärningar. R.

Barmhärtig och nådig är Herren,
sen till vrede och rik på kärlek.
Han går inte ständigt till rätta
och vredgas inte för evigt. R.

Han handlar inte med oss efter våra synder
och vedergäller oss inte efter våra missgärningar.
Ty så hög som himlen är över jorden,
så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom. R.

Så långt som öster är från väster
låter han våra överträdelser vara från oss.
Som en fader förbarmar sig över barnen,
så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom. R.

Halleluja


Säden är Guds ord, den som sår är Kristus;
alla som finner honom får det eviga livet.

Evangelium
Matt 13:36–43
(Som när ogräset eldas upp
skall det bli vid världens slut)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden lät Jesus folket gå och återvände hem. Hans lärjungar kom då till honom och sade: »Förklara liknelsen om ogräset i åkern för oss.« Han svarade: »Den som sår den goda säden är Människosonen, åkern är världen, den goda säden är rikets barn och ogräset är det ondas barn. Fienden som sådde det är djävulen. Skördetiden är världens slut, och skördefolket är änglarna. Som när ogräset rensas bort och eldas upp skall det bli vid världens slut. Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall rensa hans rike från alla som förleder människorna och bryter mot lagen, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Och då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin faders rike. Hör, du som har öron.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

Ignatius av Loyola präst
Ignatius av Loyola präst
2019-07-31

Första läsningen
2 Mos 34:29–35
(När de såg Mose
var de rädda för att komma nära honom)


Läsning ur andra Moseboken.
Mose steg ned från Sinai berg, och han hade vittnesbördets två tavlor med sig. Han visste inte att sitt ansiktes hy hade blivit strålande av att han hade talat med Gud. Och när Aron och alla Israels barn såg hur Moses ansiktes hy strålade, var de rädda för att komma nära honom. Men Mose ropade till dem. Då vände Aron och menighetens alla hövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem. Därefter kom alla Israels barn fram till honom, och han gav dem alla de bud som Herren hade förkunnat för honom på Sinai berg. Och när Mose hade slutat sitt tal till dem, hängde han en slöja för sitt ansikte. Men så ofta Mose skulle träda inför Herrens ansikte för att tala med honom, lade han av slöjan, tills han åter gick ut. Och sedan han hade kommit ut, förkunnade han för Israels barn det som hade blivit honom befallt. Då såg Israels barn varje gång hur Moses ansiktes hy strålade, och Mose hängde då åter slöjan över sitt ansikte, tills han ånyo skulle gå in för att tala med honom.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 99:5–7, 9 (R. jfr 9c)

R.
Helig är Herren vår Gud.

Upphöj Herren, vår Gud,
och tillbed vid hans fotapall.
Ty han är helig. R.

Mose och Aron var bland hans präster
och Samuel bland dem som åkallade hans namn;
de ropade till Herren, och han svarade. R.

Han talade till dem i molnstoden.
De höll hans vittnesbörd
och den lag som han gav dem. R.

Upphöj Herren, vår Gud,
och tillbed inför hans heliga berg.
Ty Herren, vår Gud, är helig. R.

Halleluja
Joh 15:15b

Jag kallar er vänner, säger Herren,
ty jag har låtit er veta
allt vad jag har hört av min fader.

Evangelium
Matt 13:44–46
(Han säljer allt han äger och köper den)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden sade Jesus till folket: »Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.
Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. Om han hittar en dyrbar pärla, går han och säljer allt han äger och köper den.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

Alfonso Maria de Liguori biskop och kyrkolärare
Alfonso Maria de Liguori biskop och kyrkolärare
2019-08-01

Första läsningen
2 Mos 40:16–21, 34–38
(Molnskyn övertäckte uppenbarelsetältet
och Herrens härlighet uppfylde tabernaklet)


Läsning ur andra Moseboken.
Mose gjorde i alla avseenden så som Herren hade befallt honom. Så blev då tabernaklet uppsatt i första månaden av andra året, på första dagen i månaden. Då satte Mose upp tabernaklet. Han lade ut dess fotstycken, ställde fast dess bräder, sköt in dess tvärstänger och satte upp dess stolpar. Och han bredde täckelset över tabernaklet och lade ovanpå täckelset dess överdrag, allt så som Herren hade befallt Mose. Och han tog vittnesbördet och lade det in i arken och satte stängerna på arken. Och han satte nådastolen ovanpå arken. Sedan förde han arken in i tabernaklet och satte upp förlåten som skulle hänga framför arken och hängde så för vittnesbördets ark, allt så som Herren hade befallt Mose.
Då övertäckte molnskyn uppenbarelsetältet, och Herrens härlighet uppfyllde tabernaklet. Och Mose kunde inte gå in i uppenbarelsetältet, eftersom molnskyn vilade över det och Herrens härlighet uppfyllde tabernaklet. Och så ofta molnskyn höjde sig från tabernaklet, bröt Israels barn upp. Så gjorde de under hela sin vandring. Men så länge molnskyn inte höjde sig, bröt de inte upp utan stannade ända till den dag då den åter höjde sig. Ty Herrens molnsky vilade om dagen över tabernaklet, och om natten var eld i den. Så var det inför alla Israels barns ögon under hela deras vandring.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 84:3–5, 6a, 8a, 11 (R. 2)

R.
Hur ljuvlig är inte din boning, Herre Sebaot!

Min själ längtar och trängtar
efter Herrens gårdar,
min själ och min kropp jublar mot levande Gud. R.

Ty sparven har funnit ett hus
och svalan ett bo åt sig,
där hon kan lägga sina ungar:
dina altaren, Herre Sebaot,
min konung och min Gud. R.

Saliga de som bor i ditt hus,
de lovar dig ständigt.
Saliga de människor som finner sin kraft i dig,
deras kraft växer till mer och mer. R.

Ty en dag i dina gårdar
är bättre än tusen andra,
jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus
än vistas i de gudlösas hyddor. R.

Halleluja
Jfr Apg 16:14b

Herre, öppna våra hjärtan,
så att vi lyssnar till Jesu Kristi ord.

Evangelium
Matt 13:47–53
(De samlar den goda fisken i korgar
och kastar bort den dåliga)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden sade Jesus till folket: »Med himmelriket är det också som när man lägger ut ett nät i sjön och får fisk av alla slag i det. När det är fullt drar man upp det på stranden och sätter sig ner och samlar den goda fisken i korgar och kastar bort den dåliga. Så skall det bli vid världens slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Har ni förstått allt detta?« — »Ja«, svarade de, och då sade han: »Varje skriftlärd som har blivit himmelrikets lärjunge är alltså som en välbärgad man som ur sitt förråd kan ta fram både nytt och gammalt.« När Jesus hade avslutat sina liknelser, lämnade han trakten.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

fredag i 17 veckan 'under året'
Katarina av Vadstena jungfru, Eusebius av Verceli biskop, Pierre-Julien Eymard präst
2019-08-02

Första läsningen
3 Mos 23:1, 4–11, 15–16, 27, 34b–37
(Dessa är Herrens högtider)


Läsning ur tredje Moseboken.
Herren talade till Mose och sade: »Dessa är Herrens högtider, de heliga sammankomster som ni skall utlysa på bestämda tider: I första månaden, på fjortonde dagen i månaden, vid aftontiden, är Herrens påsk. Och på femtonde dagen i samma månad är Herrens osyrade bröds högtid. Då skall ni äta osyrat bröd, i sju dagar. På den första dagen skall ni hålla en helig sammankomst. Ingen arbetssyssla skall ni då göra. Och ni skall offra eldsoffer åt Herren i sju dagar. På den sjunde dagen skall åter hållas en helig sammankomst. Ingen arbetssyssla skall ni då göra.
Tala till Israels barn och säg till dem: ’När ni kommer in i det land som jag vill ge er och ni bärgar in dess skörd, då skall ni bära till prästen den kärve som är förstlingen av er skörd. Och den kärven skall han vifta inför Herrens ansikte, för att ni må bli välbehagliga. Dagen efter sabbaten skall prästen vifta den.
Sedan skall ni räkna sju fulla veckor från dagen efter sabbaten, från den dag då ni bar fram viftofferskärven. Femtio dagar skall ni räkna intill dagen efter den sjunde sabbaten. Då skall ni bära fram ett offer av den nya grödan åt Herren.
Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen. Då skall ni hålla en helig sammankomst, och ni skall då späka er. Och ni skall offra eldsoffer åt Herren.
På femtonde dagen i samma sjunde månad är Herrens lövhyddohögtid, i sju dagar. På den första dagen skall man hålla en helig sammankomst. Ingen arbetssyssla skall ni då göra. I sju dagar skall ni offra eldsoffer åt Herren. På den åttonde dagen skall ni hålla en helig sammankomst och skall offra eldsoffer åt Herren. Då är högtidsförsamling. Ingen arbetssyssla skall ni då göra.
Dessa är Herrens högtider, vilka ni skall utlysa som heliga sammankomster och på vilka ni skall offra eldsoffer åt Herren, brännoffer och spisoffer, slaktoffer och drickoffer, varje dag de för den dagen bestämda offren.’ »
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 81:3–6b, 10–11b (R. 2a)

R.
Höj glädjerop till Gud, vår starkhet.

Stäm upp lovsång och slå på pukor,
spela på välklingande lyror och på harpor.
Stöt i basun vid nymånaden,
vid fullmånen, på vår högtidsdag. R.

Ty detta är en stadga för Israel,
en lag från Jakobs Gud.
Detta gav han Josef i befallning,
när han drog ut mot Egypten. R.

Hos dig skall inte finnas någon annan gud,
du skall inte tillbe någon främmande gud.
Jag är Herren, din Gud,
som har fört dig upp ur Egypten. R.

Halleluja
1 Pet 1:25

Herrens ord består i evighet.
Det är detta ord som har förkunnats för er.

Evangelium
Matt 13:54–58
(Är det inte snickarens son?
Varifrån har han då allt detta?)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden kom Jesus till sin hemstad, och där undervisade han i synagogan, så att man häpnade och sade: »Varifrån kommer den mannens visdom och underverk? Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han då allt detta?« Så blev han en stötesten för dem. Men Jesus sade till dem: »En profet blir ringaktad bara i sin hemstad och i sitt hem.« Och han gjorde inte många underverk där, eftersom de inte ville tro.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

lördag i 17 veckan 'under året'
2019-08-03

Första läsningen
3 Mos 25:1, 8–17
(Under ett jubelår
skall var och en återfå sin arvsbesittning)


Läsning ur tredje Moseboken.
Herren talade till Mose på Sinai berg och sade: »Du skall räkna sju årsveckor, det är sju gånger sju år, så att tiden för de sju årsveckorna blir fyrtionio år. Då skall du i sjunde månaden, på tionde dagen i månaden, låta blåsa i larmbasun. På försoningsdagen skall ni blåsa i basun över hela ert land. Och ni skall helga det femtionde året och utropa frihet i landet för alla dess inbyggare. Det skall vara ett jubelår för er. Var och en av er skall då återfå sin arvsbesittning, var och en av er skall återfå sin släktegendom. Ett jubelår skall detta femtionde år vara för er. Då skall ni inte så något, och vad som då växer upp av spillsäden skall ni inte skörda, och ni skall då inte bärga era oskurna vinträd. Ty det är ett jubelår; heligt skall det vara för er. Från själva marken skall ni hämta er föda, av dess avkastning.
Under ett sådant jubelår skall var och en av er återfå sin arvsbesittning. Om ni alltså säljer något åt er nästa eller köper något av er nästa, skall ni inte göra varandra orätt: efter antalet år från jubelåret skall du betala din nästa, efter antalet årsgrödor skall han få betalning av dig. Alltefter som åren är fler skall du betala högre pris, och alltefter som åren är färre skall du betala lägre pris. Ty ett visst antal grödor är det han säljer till dig. Ni skall inte göra varandra orätt, du skall frukta din Gud. Ty jag är Herren, er Gud.«
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 67:2–3, 5, 7–8 (R. 4)

R.
Folken skall tacka dig, o Gud, alla folk skall tacka dig.

Gud vare oss nådig och välsigne oss,
må han låta sitt ansikte lysa och ledsaga oss,
så att man på jorden lär känna hans väg,
bland alla hedningar hans frälsning. R.

Folkslagen skall glädja sig och jubla,
ty du dömer folken rätt,
och du leder folkslagen på jorden. R.

Jorden har givit sin gröda.
Må Gud, vår Gud, välsigna oss.
Må Gud välsigna oss
och alla jordens ändar frukta honom. R.

Halleluja
Matt 5:10

Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull,
dem hör himmelriket till.

Evangelium
Matt 14:1–12
(Herodes lät halshugga Johannes
sedan kom hans lärjungar och berättade det för Jesus)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Matteus.
Vid den tiden fick tetrarken Herodes höra talas om Jesus, och han sade till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför kan sådana krafter verka genom honom.«
Det var så att Herodes hade låtit gripa Johannes och slå honom i bojor och sätta honom i fängelse. Anledningen var Herodias, hans bror Filippos hustru. Johannes hade nämligen sagt till honom: »Det är inte tillåtet för dig att leva ihop med henne.« Herodes ville döda honom men vågade inte för folket, som menade att Johannes var en profet. Men när Herodes firade sin födelsedag, dansade Herodias dotter inför sällskapet och gjorde honom så förtjust att han med ed lovade att ge henne vad hon än begärde. På uppmaning av sin mor sade hon: »Låt mig genast få Johannes döparens huvud på ett fat.« Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull befallde han att hon skulle få det, och han lät halshugga Johannes i fängelset. Man bar in huvudet på ett fat och gav det till flickan, och hon bar det till sin mor. Johannes lärjungar kom dit och hämtade hans döda kropp och begravde den. Sedan gick de och berättade för Jesus vad som hade hänt.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

18 söndagen 'under året'
2019-08-04

Första läsningen
Pred 1:2; 2:21-23
(Vad får människan ut av all sin möda?)


Läsning ur Predikarens bok.
Tomhet, idel tomhet, säger Predikaren,
tomhet, idel tomhet, allt är tomhet.
Ty också den som har strävat
med klokhet, insikt och framgång
måste lämna vad han äger
åt en som inte lagt ner någon möda på det.
Även detta är tomhet och ett stort elände.
Vad får då människan ut av all sin möda,
av all sin mödosamma strävan under solen?
Var dag är en smärta,
var syssla en plåga.
Inte ens om natten finner hjärtat ro.
Även detta är tomhet.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm (658)
Ps 90:3-6,12-14,17

R.
Herre, du har varit vår tillflykt
från släkte till släkte.


Du låter människorna vända åter till stóft, *
du säger: ”Vänd åter, ni människor.”
Ty tusen år är i dina ögon
som den dag som förgick i går, *
de är som en náttväkt. R.

Du sköljer dem bort,
de är som en sömn, *
de är förgängliga som gräset:
det blomstrar upp och frodas om mórgonen, *
men om aftonen torkar det bort och förvíssnar. R.

Lär oss betänka hur få våra dagar är, *
så att vi får hjärtats víshet.
Herre, vänd åter.
Hur länge dröjer du? *
Förbarma dig över dina tjänare. R.

Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, *
så att vi får jubla och vara glada i alla våra dágar.
Herre, låt oss förnimma din ljúvlighet, *
ge framgång åt våra händers vérk. R.

Andra läsningen
Kol 3:1-5, 9-11
(Sträva efter det som finns där uppe)


Läsning Paulus brev till kolosserna.
Om ni alltså har uppstått med Kristus, sträva då efter det som finns där uppe där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som finns där uppe, inte på det som finns på jorden. Ni har ju dött, och ni lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus hos Gud. Men när Kristus träder fram, han som är ert liv, då skall också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom.
Döda därför det jordiska hos er: otukt, orenhet, lidelser och onda lustar och själviskheten, detta avguderi. Ljug inte för varandra, ni har ju klätt av er den gamla människan och hennes vanor och klätt er i den nya, som förnyas till verklig kunskap och blir en bild av sin skapare. Då är ingen grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar, skyt, slav eller fri. Nej, Kristus blir allt och i alla.
Så lyder Herrens ord.

Halleluja


Saliga de som är fattiga i anden,
dem hör himmelriket till.

Evangelium
Luk 12:13-21
(Liknelsen om den rike och hans lador)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
Vid den tiden sade någon i hopen till Jesus: »Mästare, säg åt min bror att dela arvet med mig.« Han svarade: »Vem har satt mig till att döma eller skifta mellan er?« Och han sade till dem: »Akta er för allt habegär. En människas liv beror inte av överflöd på ägodelar.« Sedan gav han dem en liknelse: »En rik man hade fått god skörd på sina jordar. Han tänkte för sig själv: ’Vad skall jag göra? Jag har inte plats för hela skörden.’ Han sade: ’Så här skall jag göra. Jag river mina lador och bygger större så att jag får rum med säden och allt annat jag äger. Sedan kan jag säga till mig själv: Nu min vän är du väl försörjd för många år framåt. Du kan vila ut. Ät, drick och roa dig.’ Men Gud sade till honom: ’Din dåre, i natt skall ditt liv tas ifrån dig, och allt du har lagt på hög, vem skall få det?’ Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------