Fjärde söndagen i fastan
2019-03-31

Första läsningen
Jos 5:9a, 10-12
(Påskfirandet i det utlovade landet)


Läsning ur Josuas bok.
Herren sade till Josua: »I dag har jag lyft av er vanäran från Egypten.« Israeliterna hade sitt läger i Gilgal och firade påsk i öknen vid Jeriko, på kvällen den fjortonde dagen i månaden. Dagen efter påsk åt de av vad landet gav, osyrat bröd och rostat korn, just den dagen. Och från den dag de åt av vad landet gav kom inte längre något manna. Israeliterna fick inget manna mer utan åt detta år av skörden i Kanaan.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm (631)
Ps 34:2-7

R.
Smaka och se att Herren är god.

Jag vill alltid prisa Hérren, *
hans lov skall ständigt vara i min mún.
Min själ skall berömma sig av Hérren, *
de ödmjuka skall höra det och glädja sig. R.

Lova med mig Hérren, *
låt oss med varandra upphöja hans námn.
Jag sökte Herren, och han svárade mig, *
och räddade mig ur all min förskräckelse. R.

Se mot honom, ta emot hans ljús, *
era ansikten behöver inte rodna av blygsel.
Här är en betryckt som rópade, †
och Herren hörde honom *
och räddade honom ur all hans nöd. R.

Andra läsningen
2 Kor 5:17-21
(Gud har försonat oss med sig genom Kristus)


Läsning ur Paulus andra brev till korinthierna.
Den som är i Kristus är en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. Allt detta har sitt upphov i Gud, som har försonat oss med sig genom Kristus och ställt mig i försoningens tjänst. Ty Gud försonade hela världen med sig genom Kristus: han ställde inte människorna till svars för deras överträdelser, och han anförtrodde mig budskapet om denna försoning. Jag är alltså Kristi sändebud, och Gud manar er genom mig. Jag ber er på Kristi vägnar: låt försona er med Gud. Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.
Så lyder Herrens ord.

Lovsång


Jag vill stå upp och gå till min far och säga till honom:
Far, jag har syndat mot himlen och mot dig.

Evangelium
Luk 15:1-3, 11-32
(Den förlorade sonen)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
Alla tullindrivare och syndare sökte sig till Jesus för att höra honom. Fariseerna och de skriftlärda förargade sig och sade: »Den mannen umgås med syndare och äter med dem.« Då gav han dem denna liknelse: »En man hade två söner. Den yngste sade till fadern: ’Far, ge mig den del av förmögenheten som skall bli min.’ Då skiftade fadern sin egendom mellan dem. Några dagar senare hade den yngste sonen sålt allt han ägde och gav sig i väg till ett främmande land, och där slösade han bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar. När han hade gjort av med allt blev det svår hungersnöd i landet, och han började lida nöd. Han gick och tog tjänst hos en välbärgad man i det landet, och denne skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. Han hade gärna velat äta sig mätt på fröskidorna som svinen åt, men ingen lät honom få något. Då kom han till besinning och tänkte: ’Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl. Jag ger mig av hem till min far och säger till honom: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få gå som en av dina daglönare.’ Och han gav sig av hem till sin far. Redan på långt håll fick fadern syn på honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom. Sonen sade: ’Far, jag har syndat mot himlen och mot dig, jag är inte längre värd att kallas din son.’ Men fadern sade till sina tjänare: ’Skynda er att ta fram min finaste dräkt och klä honom i den, och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter. Och hämta gödkalven och slakta den, så skall vi äta och hålla fest. Min son var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.’ Och festen började.
Men den äldste sonen var ute på fälten. När han på vägen hem närmade sig huset hörde han musik och dans. Han kallade på en av tjänarna och frågade vad som stod på. Tjänaren svarade: ’Din bror har kommit hem, och din far har låtit slakta gödkalven därför att han har fått tillbaka honom välbehållen.’ Då blev han arg och ville inte gå in. Fadern kom ut och försökte tala honom till rätta, men han svarade: ’Här har jag tjänat dig i alla dessa år och aldrig överträtt något av dina bud, och mig har du aldrig gett ens en killing att festa på med mina vänner. Men när han kommer hem, din son som har levt upp din egendom tillsammans med horor, då slaktar du gödkalven.’ Fadern sade till honom: ’Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt. Men nu måste vi hålla fest och vara glada, för din bror var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.’ »
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

måndag i 4 fasteveckan
2019-04-01

Första läsningen
Jes 65:17-21
(Där skall inte mer höras gråt eller klagorop)


Läsning ur profeten Jesajas bok.
Så säger Herren: Se, jag vill skapa nya himlar och en ny jord, och man skall ej mer komma ihåg det förgångna eller tänka på det. Nej, ni skall fröjdas och jubla till evig tid över det som jag skapar. Ty se, jag vill skapa Jerusalem till jubel och dess folk till fröjd. Och jag skall jubla över Jerusalem och fröjda mig över mitt folk, och där skall inte mer höras gråt eller klagorop. Där skall inte mer finnas barn som lever endast några dagar, ej heller gamla män som inte fyller sina dagars mått. Nej, den som dör ung skall dö först vid hundra års ålder, och först vid hundra års ålder skall syndaren drabbas av förbannelsen. När de bygger hus, skall de också få bo i dem. När de planterar vingårdar, skall de också få äta deras frukt.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 30:2, 4-6, 11-12a, 13b (R. 2a)

R.
Jag vill upphöja dig, ty du har dragit mig ur djupet.

Jag vill upphöja dig, Herre, ty du har dragit mig ur djupet,
du har inte låtit mina fiender triumfera.
Herre, du förde mig upp ur dödsriket,
du gav mig liv, du lyfte mig upp ur graven. R.

Lovsjung Herren, ni hans fromma,
prisa hans heliga namn.
Ty ett ögonblick varar hans vrede,
men hela livet hans nåd.
Om aftonen gästar gråt,
men om morgonen kommer jubel. R.

Herre, hör, och var mig nådig,
Herre, var min hjälpare.«
Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång,
Herre, min Gud, jag vill tacka dig för evigt. R.

Lovsång
Jfr Am 5:14

Sök vad gott är, och inte vad ont är,
för att ni må leva.
Då skall Herren vara med er.

Evangelium
Joh 4:43-54
(Gå hem, din son lever)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Johannes.
Vid den tiden gick Jesus från Samarien till Galileen. Han hade själv vittnat om att en profet inte har något anseende i sin hemtrakt. När han nu kom till Galileen, blev han väl mottagen, eftersom galileerna hade sett allt han hade gjort i Jerusalem under högtiden. De hade också firat högtiden där.
Han kom alltså tillbaka till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. En man i kunglig tjänst hade en son som låg sjuk i Kafarnaum. När han fick höra att Jesus hade lämnat Judeen och var i Galileen, sökte han upp honom och bad honom komma ner till Kafarnaum och bota hans son, som låg för döden. Jesus sade till honom: »Om ni inte får se tecken och under, så tror ni inte.« Ämbetsmannen sade: »Herre, kom innan mitt barn dör.« Jesus svarade: »Gå hem, din son lever.« Mannen trodde på vad Jesus sade och gick. När han ännu var på väg hem, möttes han av sina tjänare, som talade om för honom att pojken levde. Han frågade då vid vilken tid på dagen han hade blivit bättre, och de svarade: »I går vid sjunde timmen lämnade febern honom.« Då förstod fadern att det hade hänt just när Jesus sade till honom: »Din son lever«, och han kom till tro liksom alla i hans hus. Detta var det andra tecknet, och Jesus gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galileen.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

tisdag i 4 fasteveckan
2019-04-02

Första läsningen
Hes 47:1-9, 12
(Vattnet vällde fram från templet och gav liv åt allt)


Läsning ur profeten Hesekiels bok.
Ängeln förde mig tillbaka till husets ingång, och där fick jag se vatten rinna fram under husets tröskel på östra sidan, ty husets framsida låg mot öster. Och vattnet flöt ned under husets södra sidovägg, söder om altaret. Sedan lät han mig gå ut genom norra porten och förde mig omkring på en yttre väg till den yttre porten, som vette åt öster. Där fick jag se vatten välla fram på södra sidan. Sedan gick mannen, med ett mätsnöre i handen, ett stycke mot öster och mätte därvid upp tusen alnar och lät mig så gå över vattnet, och vattnet räckte mig där till fotknölarna. Åter mätte han upp tusen alnar och lät mig så gå över vattnet, och vattnet räckte mig där till knäna. Åter mätte han upp tusen alnar och lät mig så gå över vattnet, som där räckte mig upp till höfterna. Ännu en gång mätte han upp tusen alnar, och nu var det en ström som jag inte kunde gå över. Ty vattnet gick så högt att man måste simma, det var en ström som man inte kunde gå över.
Och han sade till mig: »Nu har du ju sett det, du människobarn?« Sedan förde han mig tillbaka upp på strömmens strand. Och när han hade fört mig tillbaka dit, fick jag se träd i stor mängd stå på strömmens strand, på båda sidor. Och han sade till mig: »Detta vatten rinner fram mot Östra kretsen och flyter ned på Hedmarken och faller därefter ut i havet. Vattnet som fick bryta fram går alltså till havet, och så blir vattnet där sunt. Och överallt dit den dubbla strömmen kommer, där upplivas alla levande varelser som rör sig i stim, och fiskarna där blir mycket talrika, ty när detta vatten kommer dit, blir havsvattnet sunt, och allt får liv, där strömmen kommer. Och vid strömmen, på dess båda stränder, skall alla slags fruktträd växa upp, vilkas löv inte skall vissna, och vilkas frukt inte skall ta slut, utan varje månad skall träden bära ny frukt, ty deras vatten kommer från helgedomen. Och deras frukter skall tjäna till föda och deras löv till läkedom.«
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 46:2-3, 5-6, 8-9 (R. 8)

R.
Jakobs Gud är vår borg.

Gud är vår tillflykt och vår styrka,
en hjälp i nöden, väl beprövad.
Därför skulle vi inte frukta, om än jorden skälvde
och bergen störtade ner i havets djup. R.

En ström går fram, vars flöden ger glädje åt Guds stad,
åt den Högstes heliga boning.
Gud bor därinne, den skall inte vackla,
Gud hjälper den, när morgonen gryr. R.

Herren Sebaot är med oss,
Jakobs Gud är vår borg.
Kom och skåda Herrens verk:
gärningar som väcker häpnad utför han på jorden. R.

Lovsång
Ps 51:12a, 14a

Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta,
och låt mig åter få fröjdas över din frälsning.

Evangelium
Joh 5:1-3, 5-16
(Genast blev mannen frisk)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Johannes.
Vid den tiden inföll en av judarnas högtider, och Jesus gick upp till Jerusalem. Vid fårdammen i Jerusalem finns ett bad med det hebreiska namnet Betesda. Det har fem pelargångar, och i dem låg en mängd sjuka, blinda, lama och lytta. Där fanns en man som hade varit sjuk i trettioåtta år. Då Jesus såg honom ligga där och fick veta att han varit sjuk länge, frågade han honom: »Vill du bli frisk?« Den sjuke svarade: »Herre, jag har ingen som kan hjälpa mig ner i bassängen när vattnet börjar svalla. Medan jag försöker ta mig dit, hinner någon annan ner före mig.« Jesus sade till honom: »Stig upp, ta din bädd och gå.« Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick.
Men det var sabbat den dagen, och judarna sade till honom som hade blivit botad: »Det är sabbat. Du får inte bära på din bädd.« Han svarade: »Den som gjorde mig frisk sade åt mig att ta min bädd och gå.« De frågade: »Vem var det som sade åt dig att ta den och gå?« Han som hade botats visste inte vem det var, för Jesus hade dragit sig undan eftersom det var mycket folk på platsen. Efteråt fann Jesus honom i templet och sade till honom: »Du har blivit frisk. Synda inte mer, så att det inte händer dig något värre.« Mannen gick då och talade om för judarna att det var Jesus som hade gjort honom frisk. Nu började judarna förfölja Jesus eftersom han hade gjort detta på en sabbat.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

onsdag i 4 fasteveckan
2019-04-03

Första läsningen
Jes 49:8-15
(Jag skall fullborda i dig förbundet med folket)


Läsning ur profeten Jesajas bok.
Så säger Herren:
Jag bönhör dig i behaglig tid,
och jag hjälper dig på frälsningens dag.
Jag skall bevara dig och fullborda i dig
förbundet med folket, så att du skall upprätta landet
och utskifta de ödelagda arvslotterna
och säga till de fångna: »Dra ut«,
till dem som sitter i mörkret: »Kom fram.«
De skall finna bete utmed vägarna,
ja, betesplatser på alla kala höjder.
De skall varken hungra eller törsta,
ökenhettan och solen skall inte skada dem,
ty deras förbarmare skall leda dem
och skall föra dem till vattenkällor.
Och jag skall göra alla mina berg till öppna vägar,
och mina färdvägar skall byggas höga.
Se, där kommer de fjärran ifrån,
ja, somliga från norr och andra från väster,
somliga också från sinéernas land.
Jubla, ni himlar, och fröjda dig, du jord,
och brist ut i jubel, ni berg.
Ty Herren tröstar sitt folk
och förbarmar sig över sina betryckta.
Men Sion säger: »Herren har övergivit mig,
Herren har glömt mig.«
Kan då en moder glömma sitt barn,
så att hon inte har förbarmande med sin livsfrukt?
Och om hon än kunde glömma sitt barn,
så skulle dock jag inte glömma dig.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 145:8-9, 13c-14, 17-18 (R. 8a)

R.
Nådig och barmhärtig är Herren.

Nådig och barmhärtig är Herren,
sen till vrede och rik på kärlek.
Herren är god mot alla
och förbarmar sig över alla sina verk. R.

Herren är trofast i alla sina ord,
full av godhet i alla sina gärningar.
Herren uppehåller alla dem som är på väg att falla,
och han upprättar alla förnedrade. R.

Herren är rättfärdig i alla sina vägar
och nådig i alla sina verk.
Herren är nära alla dem som åkallar honom,
alla dem som uppriktigt åkallar honom. R.

Lovsång
Joh 11:25a, 26

Jag är uppståndelsen och livet, säger Herren.
Den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.

Evangelium
Joh 5:17-30
(Liksom Fadern ger liv åt de döda,
så ger också Sonen liv åt vem han vill)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Johannes.
Vid den tiden svarade Jesus judarna: »Min fader verkar ännu i denna stund, och därför verkar också jag.« Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbatsbudet utan också påstod att Gud var hans far och därmed jämställde sig med Gud.
Jesus vände sig till dem och sade: »Sannerligen, jag säger er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han själv gör, och ännu större gärningar skall han visa honom, så att ni kommer att häpna. Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vem han vill. Och Fadern dömer ingen utan har helt överlåtit domen åt Sonen, för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.
Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen, utan har övergått från döden till livet. Sannerligen, jag säger er: den stund kommer, ja, den är redan här, då de döda skall höra Guds sons röst och de som hör den skall få liv. Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv, och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen. Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen. Av mig själv kan jag inte göra något: som jag hör, så dömer jag, och min dom är rättvis, ty jag följer inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

torsdag i 4 fasteveckan
2019-04-04

Första läsningen
2 Mos 32:7-14
(Herren ångrade det onda han hade hotat att göra mot sitt folk)


Läsning ur andra Moseboken.
Herren sade till Mose: »Gå ditned, ty ditt folk, som du har fört upp ur Egyptens land, har tagit sig till, vad fördärvligt är. De har redan vikit av från den väg som jag befallde dem gå. De har gjort sig en gjuten kalv. Den har de tillbett, åt den har de offrat och sagt: ‘Detta är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land.’ » Och Herren sade vidare till Mose: »Jag ser att detta folk är ett hårdnackat folk. Så låt mig nu vara, för att min vrede må brinna mot dem och för att jag må förgöra dem. Dig vill jag sedan göra till ett stort folk.«
Men Mose bönföll inför Herren, sin Gud, och sade: »Herre, varför skulle din vrede brinna mot ditt folk, som du med stor kraft och stark hand har fört ut ur Egyptens land? Varför skulle egyptierna få säga: ‘Till deras olycka har han fört dem ut, till att dräpa dem bland bergen och förgöra dem från jorden’? Vänd dig från din vredes glöd, och ångra det onda du nu har i sinnet mot ditt folk. Tänk på Abraham, Isak och Israel, dina tjänare, åt vilka du med ed vid dig själv har gett det löftet: ‘Jag skall göra er säd talrik som stjärnorna på himmelen. Och hela det land som jag har talat om skall jag ge åt er säd, och de skall få det till evig arvedel.’ » Då ångrade Herren det onda som han hade hotat att göra mot sitt folk.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 106:19-23 (R. 4a)

R.
Herren besöker sitt folk med sin nåd.

De gjorde en kalv vid Horeb
och tillbad en gjuten gudabild,
de bytte bort sin ära
mot bilden av en oxe som äter gräs. R.

De glömde Gud, sin frälsare,
som hade gjort så stora ting i Egypten,
så underbara verk i Hams land,
så fruktansvärda gärningar vid Röda havet. R.

Då hotade han att förgöra dem,
men Mose, den man som han hade utvalt,
trädde fram som medlare inför honom
för att avvända hans vrede,
så att den inte skulle fördärva. R.

Lovsång
Joh 3:16

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son,
för att de som tror på honom skall ha evigt liv.

Evangelium
Joh 5:31-47
(Den som anklagar er är Mose)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Johannes.
Vid den tiden sade Jesus till judarna: »Om jag själv vittnar om mig, är mitt vittnesbörd inte giltigt. Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är giltigt. Ni har sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen. Jag vill inte ha något vittnesbörd om mig från någon människa, men jag säger detta för att ni skall bli räddade. Johannes var en lampa som brann och lyste, och en kort tid hänfördes ni av hans ljus. Men jag har fått ett starkare vittnesbörd än det Johannes gav. Ty de verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda, just de som jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig. Och Fadern som har sänt mig har själv vittnat om mig. Men ni har aldrig hört hans röst eller sett hans gestalt, och ni har inte behållit hans ord, eftersom ni inte tror på honom som han har sänt.
Ni forskar i skrifterna därför att ni tror att de kan ge er evigt liv. Just dessa vittnar om mig, men ni vill inte komma till mig för att få liv. Människors ära vill jag inte ha, men jag har förstått att ni inte har någon kärlek till Gud. Jag har kommit i min faders namn och ni tar inte emot mig. Men kommer någon i sitt eget namn, så tar ni emot honom.
Hur skall ni kunna tro, ni som vill bli ärade av varandra och inte söker äran hos den ende Guden? Tro inte att jag skall anklaga er hos Fadern; den som anklagar er är Mose, han som ni har satt ert hopp till. Om ni trodde på Mose, skulle ni tro på mig, ty det var om mig han skrev. Men om ni inte tror på vad han har skrivit, hur skall ni då kunna tro på vad jag har sagt?«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

fredag i 4 fasteveckan
2019-04-05

Första läsningen
Vish 2:1a, 12-22
(Vi skall döma honom till en neslig död)


Läsning ur Vishetens bok.
Med sitt förvända sätt att tänka säger de gudlösa:
»Vi skall lägga försåt för den rättfärdige,
ty han står i vägen för oss:
han motarbetar våra planer,
han skymfar oss som lagbrytare
och smädar oss för brott mot skick och sed.
Han ger sig ut för att ha kunskap om Gud,
Herrens tjänare kallar han sig.
Han står där som en anklagelse mot vårt tänkesätt —
redan att se honom är obehagligt.
Hans liv är inte som andras,
hans vägar leder åt annat håll.
Oss betraktar han som falska mynt,
och det liv vi lever skyr han som orenhet.
De rättfärdigas slut kallar han salighet,
och han skryter med att Gud är hans far.
Nu vill vi undersöka om hans ord är sanna
och se hur det blir vid hans död.
Är den rättfärdige Guds son, skall ju Gud ta sig an honom
och rädda honom från hans fiender.
Vi skall pröva honom med misshandel och plågor,
så att vi får veta hur fridsam han är
och får se hur det är med hans tålamod.
Vi skall döma honom till en neslig död;
han skall ju få beskydd, efter vad han säger.«
Så tänker de, men de bedrar sig,
ty deras ondska förblindar dem.
De förstår inte Guds hemligheter,
de hoppas inte på lön för fromheten
och tror inte på belöning åt fläckfria själar.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 34:17-21, 23 (R. 19a)

R.
Herren är nära dem som har ett förkrossat hjärta.

Herren vänder sitt ansikte mot dem som gör det onda,
han vill utrota minnet av dem från jorden.
Herren hör, när de rättfärdiga ropar,
och räddar dem ur all deras nöd. R.

Herren är nära dem som har ett förkrossat hjärta
och hjälper dem som har en bedrövad ande.
Den rättfärdige måste lida mycket,
men Herren räddar honom ur allt. R.

Han bevarar alla hans ben,
inte ett enda av dem skall krossas.
Men Herren befriar sina tjänare,
ingen skall stå med skuld
som tar sin tillflykt till honom. R.

Lovsång
Matt 4:4b

Människan skall inte leva bara av bröd,
utan av varje ord som utgår ur Guds mun.

Evangelium
Joh 7:1-2, 10, 25-30
(Hans stund var ännu inte inne)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Johannes.
Vid den tiden vandrade Jesus omkring i Galileen. I Judeen ville han inte vandra, eftersom judarna var ute efter att döda honom.
Judarnas lövhyddefest närmade sig och när hans bröder hade gått upp till högtiden, gick han också dit, inte öppet utan i hemlighet. Då sade några av jerusalemborna: »Är det inte mannen som de vill döda? Här står han och talar öppet och de säger ingenting till honom. Inte kan väl rådsherrarna ha blivit övertygade om att han är Messias? Varifrån den här mannen är, det vet vi ju, men när Messias kommer vet ingen varifrån han är.« Då ropade Jesus, där han undervisade i templet: »Ja, ni vet vem jag är och varifrån jag kommer. Men jag har inte kommit av mig själv; det finns förvisso en som har sänt mig, men honom känner inte ni. Jag känner honom därför att jag kommer från honom och därför att han har sänt mig.« De ville gripa honom, men ingen lyfte sin hand mot honom; hans stund var ännu inte inne.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

lördag i 4 fasteveckan
2019-04-06

Första läsningen
Jer 11:18-20
(Som ett oskuldsfullt lamm som förs bort för att slaktas)


Läsning ur profeten Jeremias bok.
Herren talade om det för mig, så att jag fick veta det, ja, du lät mig se vad de hade för sig. Själv var jag som ett oskuldsfullt lamm som förs bort för att slaktas. Jag visste ej att de hade onda planer mot mig: »Låt oss fördärva trädet med dess frukt, låt oss utrota honom ur de levandes land, så att man inte mer kommer ihåg hans namn.«
Men Herren Sebaot är en rättfärdig domare, som prövar njurar och hjärta. Så låt mig då få se din hämnd på dem, ty för dig har jag lagt fram min sak.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 7:2-3, 9b-12 (R. 2a)

R.
Herre, min Gud, jag tar min tillflykt till dig.

Herre, min Gud, jag tar min tillflykt till dig,
hjälp mig mot alla förföljare och rädda mig,
så att de inte sliter sönder mig, som lejon,
och släpar bort mig utan räddning. R.

Herre, skaffa mig rätt,
ty jag är rättfärdig och utan skuld.
Låt de gudlösas ondska få ett slut,
men låt den rättfärdige bestå,
ty du, som prövar hjärtan och njurar,
du är en rättfärdig Gud. R.

Gud är min sköld,
han räddar sina trogna.
Gud är en rättfärdig domare
och en Gud som alltid kan vredgas. R.

Lovsång
Jfr Luk 8:15

Saliga de som hör ordet och tar vara på det
och genom uthållighet bär frukt.

Evangelium
Joh 7:40-52
(Inte kommer väl Messias från Galilleen?)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Johannes.
Vid den tiden sade några som hade hört Jesu ord: »Han måste vara Profeten«. Några andra sade: »Han är Messias.« Men andra sade: »Inte kommer väl Messias från Galileen? Säger inte skriften att Messias skall vara av Davids ätt och komma från Betlehem, byn där David bodde?« Så blev hopen oenig om honom. Några ville gripa honom, men ingen lyfte sin hand mot honom.
När deras folk kom tillbaka, frågade översteprästerna och fariseerna: »Varför har ni inte tagit hit honom?« De svarade: »Aldrig har någon människa talat som han.« Då sade fariseerna till dem: »Har ni också blivit vilseledda? Finns det någon i rådet eller bland fariseerna som tror på honom? Men den stora hopen, som inte kan lagen, den är förtappad.« Nikodemos, som själv satt i rådet och som tidigare hade sökt upp Jesus, sade: »Inte dömer väl vår lag någon utan att man först har hört honom och tagit reda på vad han gör?« De svarade: »Är kanske du också från Galileen? Se efter i skriften, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------

Femte söndagen i fastan
2019-04-07

Första läsningen
Jes 43:16-21
(Nu gör jag något nytt)


Läsning ur profeten Jesajas bok.
Så säger Herren, han som gjorde en väg genom havet, en stig genom mäktiga vatten, han som lät hästar och vagnar och starka kämpar rycka ut: där ligger de och reser sig inte mer, utsläckta, som en slocknad veke: Glöm det som förut var, tänk inte på det förgångna. Nu gör jag något nytt. Det spirar redan, märker ni det inte? Jag gör en väg genom öknen, stigar i ödemarken. Vilda djur, schakal och struts, skall prisa mig, för att jag frambringar vatten i öknen, floder i ödemarken, så att mitt folk, det utvalda, får dricka, det folk som jag har skapat åt mig. De skall sjunga mitt lov.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm (682)
Ps 34:2-7

R.
Herren har gjort stora ting med oss.

När Herren vände Sions öde, *
då var allt som om vi drömde:
vi skrattade, vi sjöng av glädje, *
och jublet steg från våra läppar. R.

Då sade man bland fólken: *
Herren har gjort stora ting med dém!
Ja, Herren gjorde stora ting med óss, *
och därför var vi gláda. R.

Herre, vänd vårt öde, *
liksom du ger liv åt bäckarna i Négev.
De som sår under tårar *
skall skörda med júbel. R.

Gråtande går de och sår sin säd, *
jublande kommer de och bär sina kärvar. R.

Andra läsningen
Fil 3:8-14
(Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse)


Läsning ur Paulus brev till filipperna.
Jag räknar allt som en förlust jämfört med det som är långt mera värt, kunskapen om min herre Kristus Jesus. För hans skull har allt det andra förlorat sitt värde för mig. Jag kastar det på sophögen för att vinna Kristus och få leva i honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger utan med den som kommer av tro på Kristus, den rättfärdighet som Gud ger åt dem som tror. Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse och dela hans lidanden, genom att bli lik honom i en död som hans — kanske jag då kan nå fram till uppståndelsen från de döda.
Tro inte att jag redan har nått detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.
Så lyder Herrens ord.

Lovsång


Vänd om till mig av allt ert hjärta, säger Herren,
ty jag är nådig och barmhärtig.

Evangelium
Joh 8:1-11
(Jesus och äktenskapsbryterskan)


Läsning ur det heliga evangeliet enligt Johannes.
Vid den tiden gick Jesus till Olivberget. Tidigt på morgonen var han tillbaka i templet. Allt folket samlades kring honom, och han satte sig ner och undervisade. De skriftlärda och fariseerna kom då dit med en kvinna som hade ertappats med äktenskapsbrott. De ställde henne framför honom och sade: »Mästare, den här kvinnan togs på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. I lagen föreskriver Mose att sådana kvinnor skall stenas. Vad säger du?« Detta sade de för att sätta honom på prov och få något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och ritade på marken med fingret. När de envisades med sin fråga såg han upp och sade: »Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.« Och han böjde sig ner igen och ritade på marken. När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de äldste först, och han blev ensam kvar med kvinnan framför sig. Jesus såg upp och sade till henne: »Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?« Hon svarade: »Nej, herre.« Jesus sade: »Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------