33 söndagen 'under året'
2019-11-17
Första läsningen
Mal 4:l-2a
(För er skall rättfärdighetens sol gå upp)

Läsning ur profeten Malakis bok.
Så säger Herren: Dagen kommer, och den skall brinna som en ugn. Då skall alla fräcka och alla som handlar orätt bli till halm, och dagen som kommer skall förbränna dem, säger Herren Sebaot. Varken rot eller gren blir kvar. Men för er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp, och dess vingar skall ge läkedom.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm (665)
Ps 98

R. Herren kommer för att döma folken.

Prisa Herren med hárpa, *
med harpa och med lóvsång.
Höj jubel med trumpeter och basúner *
inför Herren, kónungen. R.

Må havet brusa med allt vad det rymmer, *
jordens krets och de som bór på den.
Må strömmarna klappa i händerna, †
må bergen jubla med varandra inför Hérren, *
ty han kommer för att döma jórden.
Han skall döma jordens krets med rättfärdighet, *
med rättvisa skall han döma fólken. R.

Andra läsningen
2 Thess 3:7-12
(Den som inte vill arbeta får inte heller äta)

Läsning ur Paulus andra brev till thessalonikerna.
Ni vet själva på vilket sätt ni skall efterlikna oss. Vi var aldrig oordentliga hos er och åt aldrig av andras bröd utan att ha gjort rätt för oss. Vi slet och släpade, arbetade dag och natt för att inte ligga någon av er till last. Inte för att vi skulle sakna rätt till det, men vi har velat ge er ett föredöme att följa. När vi kom till er gav vi er som föreskrift: den som inte vill arbeta får inte heller äta. Och nu har vi hört att några ibland er lever utan ordning. De gör inte vad de skall, bara vad de inte skall. Den sortens människor föreskriver och förmanar vi i herren Jesu Kristi namn att arbeta lugnt och stilla och äta sitt eget bröd.
Så lyder Herrens ord.

Halleluja
Jfr Luk 21:28

Räta på er, lyft era huvuden,
ty er befrielse närmar sig.

Evangelium
Luk 21:5-19
(Genom att hålla ut skall ni vinna ert liv)

Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
När några talade om templet, hur vackert det var med sin fina sten och sina praktgåvor, sade Jesus: »Allt detta som ni ser — det skall komma en tid då det inte lämnas sten på sten utan allt bryts ner.« Då frågade de honom: »Mästare, när sker detta och vad blir tecknet på att det börjar?« Han svarade: »Se till att ni inte blir vilseledda. Många kommer att uppträda under mitt namn och säga: Det är jag, och: Tiden är nära. Men följ dem inte. När ni får höra om krig och oroligheter, så tappa inte besinningen. Detta måste först hända, men det är ännu inte slutet.« Och han sade till dem: »Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike. Det blir svåra jordbävningar och pest och hungersnöd på den ena platsen efter den andra. Förfärliga ting skall ske och väldiga tecken visa sig på himlen.
Men innan allt detta händer skall man gripa er och förfölja er. Man skall överlämna er åt synagogorna och kasta er i fängelse och dra er inför kungar och ståthållare för mitt namns skull. Då får ni tillfälle att vittna. Lägg bara på minnet att ni inte skall förbereda några försvarstal, ty jag skall ge er ord och visdom som era fiender inte kan stå emot eller vederlägga. Ni skall bli förrådda till och med av föräldrar och syskon och släktingar och vänner. En del av er skall man döda, och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men inte ett hår på ert huvud skall gå förlorat. Genom att hålla ut skall ni vinna ert liv.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------
måndag i 33 veckan 'under året'
Petrus- och Paulusbasilikornas invigning
2019-11-18
Första läsningen
1 Mack 1:10–15, 41–43, 54–57, 62–64
(Fruktansvärd var vreden som drabbade Israel)

Läsning ur första Mackabeerboken.
Det utgick ett genomfördärvat skott: Antiochos Epifanes, kung Antiochos son, som hade varit gisslan i Rom. Han blev kung år 137, räknat från det grekiska väldets början.
Vid den tiden började somliga israeliter att överge lagen, och de lockade många med sig. De sade: »Låt oss närma oss hedningarna som bor omkring oss och sluta förbund med dem. Sedan vi avskilde oss från dem har många olyckor kommit över oss.« Detta slags tal vann folkets gillande. Några av dem reste på eget initiativ till kungen, och han gav dem rätt att följa hednisk lag och sed. Sedan byggde de en idrottsanläggning i Jerusalem enligt hedningarnas bruk. De skaffade sig förhud och avföll från det heliga förbundet. De beblandade sig med hedningarna och sålde sig till att göra det onda.
Kungen sände ut en skrivelse till hela sitt rike: Alla skulle bli ett enda folk, och var och en skulle överge sina lagar och seder. Alla hednafolk böjde sig för kungens befallning. Också många israeliter rättade sig efter den gudsdyrkan han föreskrev, började offra åt avgudarna och vanhelgade sabbaten.
Den femtonde dagen i månaden kislev år 145 lät kungen bygga den vanhelgande skändligheten på brännofferaltaret; även runt om i Juda städer byggdes altaren, och man tände rökelse vid husdörrarna och på gatorna. Alla skriftrullar med lagen som påträffades blev sönderrivna och uppbrända. Om man fann någon som ägde förbundets bok eller någon som höll lagen i ära, betydde kungens påbud döden för honom.
Men många israeliter fann mod och styrka inom sig till beslutet att inte äta något orent. De föredrog döden framför att vanhelga sig själva genom maten och skända det heliga förbundet. Och de led döden. Fruktansvärd var vreden som drabbade Israel.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 119:53, 61, 134, 150, 155, 158 (R. jfr 88)

R. Behåll mig vid liv så vill jag hålla dina vittnesbörd.

Jag grips av glödande harm,
därför att de gudlösa överger din lag. R.

De gudlösas snaror omger mig,
men jag glömmer inte din lag. R.

Rädda mig från människors förtryck,
så vill jag hålla dina befallningar. R.

Nära är de som samvetslöst jagar mig,
de som är långt ifrån din lag. R.

Räddningen är fjärran från de gudlösa,
ty de frågar inte efter dina stadgar. R.

Jag känner leda vid de trolösa,
när jag ser att de inte håller dina bud. R.

Halleluja
Joh 8:12

Jag är världens ljus, säger Herren.
Den som följer mig skall ha livets ljus.

Evangelium
Luk 18:35–43
(Herre, gör så att jag kan se igen)

Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
Vid den tiden då Jesus närmade sig Jeriko, satt där en blind vid vägkanten och tiggde. Han hörde en folkhop komma på vägen och frågade vad som stod på. Man talade om för honom att Jesus från Nasaret gick förbi, och då ropade han: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.« De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade ännu högre: »Davids son, förbarma dig över mig.« Jesus stannade och sade till dem att leda fram honom, och då mannen kom närmare frågade Jesus: »Vad vill du att jag skall göra för dig?« Han svarade: »Herre, gör så att jag kan se igen.« Jesus sade: »Du kan se igen. Din tro har hjälpt dig.« Genast kunde han se, och han följde med Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det sjöng Guds lov.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------
tisdag i 33 veckan 'under året'
2019-11-19
Första läsningen
2 Mack 6:18–31
(Jag skall ge dem ett ädelt exempel på hur man dör för den heliga lagen)

Läsning ur andra Mackabeerboken.
En av de mest framstående skriftlärda var Elasar, en man i hög ålder med ädla anletsdrag. Honom tvingade man att öppna munnen för att äta svinkött. Men eftersom han föredrog en ärofull död framför ett liv i skam, spottade han ut köttet och gick självmant fram till tortyrpålen. Den vägen måste alla gå som hade mod nog att värja sig mot sådant som man inte får smaka ens för att rädda livet.
De som var förordnade att tjänstgöra vid den lagvidriga offermåltiden kände emellertid Elasar sedan gammalt. Därför tog de honom avsides och uppmanade honom att skaffa sådant kött som han fick äta och som han själv hade låtit laga till och låtsas som om det var offerköttet han åt av, så som kungen hade förordnat. Gjorde han detta, skulle han undgå att avrättas; med tanke på deras långa vänskap ville de visa skonsamhet.
Men Elasar visade en klarsyn, värdig hans år, hans ålders auktoritet, hans grå hår som vittnade om ärofulla mödor, hans levnadssätt som varit föredömligt ända från barndomen, och mer än så: värdig den heliga lag som är skapad av Gud. I den andan gav han sitt svar genom att be dem sända honom till dödsriket utan vidare dröjsmål. »Det anstår inte min ålder«, sade han, »att delta i ett bedrägeri som skulle få många ungdomar att tro att den nittioårige Elasar gått över till hedendomen. De skulle lockas på villovägar av mitt hyckleri och mitt begär att få leva en försvinnande liten tid till, och själv skulle jag få min ålderdom fläckad och besudlad. Ty även om jag för ögonblicket slipper undan det straff som människor kan utdela, kommer jag aldrig att kunna fly undan allhärskarens hand, vare sig jag lever eller dör. Därför vill jag nu modigt skiljas från livet, så att jag visar mig värdig min höga ålder och ger de unga ett ädelt exempel på hur man villigt och med ädelt sinne dör en skön död för den höga och heliga lagen.«
Med de orden gick han direkt fram till tortyrpålen, och den välvilja som bödlarna nyss hade visat slog om till grymhet, ty det som han nu hade sagt var ren dårskap för dem. Redan döende under slagen stönade han fram: »Herren som äger den heliga kunskapen vet att jag kunnat slippa undan döden i stället för att nu bli piskad och känna dessa förfärliga plågor i min kropp, men han vet också att min själ i gudsfruktan utstår detta med glädje.« På detta sätt lämnade han livet och gav med sin död inte bara de unga utan hela folkets flertal ett ädelt exempel att följa och ett hjältedåd att minnas.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 3:2–8a (R. 6b)

R. Herren beskyddar mig.

Herre, se så många mina ovänner är!
Många reser sig upp mot mig,
många säger:
»Det finns ingen räddning för honom hos Gud.« R.

Men du, Herre, är en sköld för mig,
du är min ära, den som lyfter mitt huvud.
Jag höjde min röst och ropade till Herren,
och han svarade mig från sitt heliga berg. R.

Jag lade mig ner och somnade in,
jag har åter vaknat upp, ty Herren beskyddar mig.
Jag fruktar inte för skaror av många tusen,
som lägrar sig mot mig runt omkring.
Herre, stå upp, hjälp mig, min Gud. R.

Halleluja
1 Joh 4:10b

Gud har älskat oss och sänt sin Son
som försoningsoffer för våra synder.

Evangelium
Luk 19:1–10
(Människosonen har kommit
för att söka efter det som var förlorat)

Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
Vid den tiden kom Jesus in i Jeriko och gick genom staden. Där fanns en man som hette Sackaios, och han hade hand om tullen och han var rik. Han ville gärna se vem denne Jesus var men kunde inte för folkmassan, för han var liten till växten. Han sprang i förväg och klättrade upp i en sykomor för att kunna se honom, eftersom han skulle gå förbi där. När Jesus kom dit, såg han upp mot honom och sade: »Skynda dig ner, Sackaios, i dag skall jag gästa ditt hem.«
Sackaios skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. Alla som såg det mumlade förargat: »Han har tagit in hos en syndare.« Men Sackaios ställde sig upp och sade till Herren: »Hälften av vad jag äger, herre, skall jag ge åt de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av någon, skall jag betala igen det fyrdubbelt.« Jesus sade till honom: »I dag har räddningen nått detta hus — han är också en son till Abraham, och Människosonen har kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------
onsdag i 33 veckan 'under året'
2019-11-20
Första läsningen
2 Mack 7:1, 20–31
(Världens skapare skall ge er anden och livet tillbaka)

Läsning ur andra Mackabeerboken.
Det inträffade att sju bröder blev gripna tillsammans med sin mor. Kung Antiochos försökte tvinga dem att äta av det förbjudna svinköttet genom att låta misshandla dem med spö och piska.
En särskild beundran och ett gott eftermäle förtjänar modern, som såg sju söner dödas under loppet av en enda dag och modigt uthärdade det, därför att hon hoppades på Herren. Fylld av tapperhet uppmuntrade hon var och en av dem på fädernas språk, och hon styrkte sitt kvinnliga hjärta med manligt mod. »Jag vet inte hur ni blev till i min kropp«, sade hon till dem, »och det var inte jag som skänkte er liv och ande. Det var inte jag som fogade samman de ämnen som var och en av er är uppbyggd av. Det är världens skapare som formar människan när hon blir till och som planerar alltings tillblivelse. Alltså skall han i sin barmhärtighet ge er anden och livet tillbaka, därför att ni nu offrar er själva för hans lag.«
Antiochos trodde att kvinnan brast i respekt för honom och tyckte att det hon sade lät som hån. Då nu den yngste ännu var kvar, nöjde han sig inte med förmanande ord utan förband sig också med ed att göra honom rik och lycklig, uppta honom bland vännerna och anförtro honom ämbeten, om han bara ville överge sina fäders seder. Men när han inte visade något som helst intresse, kallade kungen fram modern och uppmanade henne att ge den unge mannen ett råd som kunde rädda honom.
Efter lång övertalning åtog hon sig att försöka påverka sin son och lutade sig mot honom, men det hon sade på fädernas språk var ett hån mot den grymme tyrannen: »Min son, var barmhärtig mot mig! Jag har burit dig i min kropp i nio månader, ammat dig under tre år, fött upp dig och sörjt för dina behov tills du nått den ålder du har nu. Jag ber dig, mitt barn: lyft blicken och se ut över himmel och jord och allt vad de rymmer, och tänk på att Gud skapade detta ur intet och att hela människosläktet kommer till på samma vis. Var inte rädd för denne bödel, utan visa dig värdig dina bröder och gå villigt i döden, så skall jag genom Guds nåd få dig tillbaka tillsammans med dina bröder!«
I samma ögonblick som hon slutade tala sade pojken: »Vad väntar ni på? Jag lyder inte konungens påbud — lagens bud lyder jag, den lag som våra fäder fick genom Mose. Men du som har funnit på så många sätt att plåga hebreerna, du kommer inte att slippa undan Guds hand.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 17:1, 5–6, 8, 15 (R. 15b)

R. Jag vill mätta mig av din åsyn.

Hör, o Herre, en rättfärdig sak,
ge akt på mitt rop, lyssna till min bön.
Den kommer inte från falska läppar. R.

På dina budords stigar går mina steg,
mina fötter håller sig stadigt på dina vägar.
Jag åkallar dig, ty du, Gud, skall svara mig.
Vänd ditt öra till mig, hör mina ord. R.

Bevara mig som en ögonsten,
skydda mig i dina vingars skugga.
I rättfärdighet skall jag skåda ditt ansikte,
när jag vaknar, vill jag mätta mig av din åsyn. R.

Halleluja
Jfr Joh 15:16

Jag har utvalt er och bestämt er till att bära frukt,
frukt som består, säger Herren.

Evangelium
Luk 19:11–28
(Varför lämnade du inte mina pengar till en bank?)

Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
Vid den tiden berättade Jesus en liknelse för folket eftersom han var nära Jerusalem och de trodde att de redan nu skulle få se Guds rike komma. Han sade: »En man av hög börd for till ett land långt borta för att få kungavärdighet och sedan komma tillbaka. Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: ’Gör affärer med detta tills jag kommer tillbaka.’ Men hans landsmän hatade honom, och när han hade rest skickade de sändebud för att säga: Honom vill vi inte ha till kung. När han sedan kom tillbaka och hade blivit kung, lät han kalla till sig tjänarna som han hade gett pengarna åt och ville veta hur de hade lyckats med sina affärer. Den förste infann sig och sade: ’Herre, ditt pund har gett tio pund i vinst.’ Då sade han: ’Bra, du är en god tjänare. Du har visat dig trogen i smått, och nu skall du få härska över tio städer.’ Näste man kom och sade: ’Ditt pund, herre, har gett fem pund.’ Till honom sade han: ’Du skall få fem städer under dig.’ En annan kom och sade: ’Herre, här har du ditt pund. Jag har haft det undanlagt i en duk, för jag var rädd för dig. Du är ju en hård man, du tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sått.’ Han svarade: ’Jag dömer dig efter dina egna ord. Du är en dålig tjänare, du visste att jag är en hård man, som tar ut vad jag inte har satt in och skördar vad jag inte har sått. Varför lämnade du inte mina pengar till en bank? Då hade jag kunnat få tillbaka dem med ränta när jag kom hem.’ Och han sade till sina män: ’Ta ifrån honom hans pund och ge det åt mannen med de tio punden.’ — ’Herre’, sade de, ’han har ju redan tio pund.’ — ’Jag säger er, var och en som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Men mina fiender, de som inte ville ha mig till kung, för hit dem och hugg ner dem i min åsyn.’«
Efter att ha sagt detta gick han framför dem upp mot Jerusalem.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------
Jungfru Marias tempelgång
Jungfru Marias tempelgång
2019-11-21
Första läsningen
1 Mack 2:15–29
(Vi skall hålla fast vid våra fäders förbund)

Läsning ur första Mackabeerboken.
Kungens män, som skulle tvinga folket till avfall, kom till staden Modein för att invånarna där skulle offra, och många israeliter samlades kring dem. Mattathias och hans söner höll sig för sig själva. Då vände sig kungens män till Mattathias och sade: »Du är en ansedd ledare och en betydande man här i staden, och du har stöd av söner och bröder. Kom fram och bli den förste att lyda kungens förordning, så som alla folk har gjort, också männen i Judeen och de som är kvar i Jerusalem. Då skall du och dina söner utses till kungens vänner, och du och dina söner skall bli hedrade med silver och guld och många andra gåvor.«
Men Mattathias ropade högt till svar: »Om så vartenda folk under kungens välde lyder honom och har avfallit från sina fäders religion och alla har valt att följa hans påbud, så skall jag och mina söner och bröder ändå hålla fast vid våra fäders förbund. Aldrig får det ske att vi överger lagen och buden! Kungens ord rättar vi oss inte efter, och från vår gudsdyrkan skall vi inte vika, vare sig åt höger eller åt vänster.«
Just som han sagt detta, trädde en judisk man fram i allas åsyn för att offra på altaret i Modein enligt kungens förordning. När Mattathias såg det, greps han av en helig iver som kom honom att darra i sitt innersta. Lågande av rättfärdig vrede rusade han fram och högg ner mannen invid altaret. På samma gång dödade han kungens man som övervakade offrandet, och altaret rev han ner. Så värnade han lagen med helig iver, så som Pinhas hade gjort mot Simri, Salus son.
Och Mattathias ropade högt ut över staden: »Följ med mig härifrån, alla som ivrar för lagen och stöder förbundet!« Sedan flydde han med sina söner till bergen och lämnade kvar allt de ägde i staden. Många som längtade efter rättfärdighet och rättvisa drog då ut i öknen för att bosätta sig där.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 50:1–2, 5–6, 14–15 (R. 23b)

R. Den som ger akt på sin väg skall få se Guds frälsning.

Gud, Herren Gud, talar och kallar hela jorden,
ända från öster till väster.
Från Sion, det fullkomligt sköna,
träder Gud fram i glans. R.

»Samla inför mig mina fromma,
som sluter förbund med mig vid offer.«
Himlarna förkunnar att han är rättfärdig,
att Gud är den som skipar rätt. R.

Offra lovets offer åt Gud,
och infria dina löften till den Högste.
»Åkalla mig i nöden,
så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.« R.

Halleluja
Jfr Ps 95:8ab

I dag må ni inte förhärda era hjärtan
utan höra Herrens röst.

Evangelium
Luk 19:41–44
(Om du hade förstått vad som ger dig fred!)

Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
Vid den tiden då Jesus kom närmare Jerusalem och såg staden, började han gråta över den och sade: »Om du denna dag hade förstått, också du, vad som ger dig fred! Men nu är det fördolt för dig. Det skall komma en tid då du får se dina fiender bygga vallar runt dig och omringa dig och ansätta dig från alla håll. De skall slå dig och ditt folk till marken, och de skall inte lämna sten på sten, eftersom du inte förstod att tiden var inne för Guds besök.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------
Caecilia jungfru och martyr
Caecilia jungfru och martyr
2019-11-22
Första läsningen
1 Mack 4:36–37, 52–59
(De firade altarets återinvigning med stor glädje)

Läsning ur första Mackabeerboken.
Judas och hans bröder sade: »Nu, när våra fiender är krossade, skall vi gå upp till templet för att rena och återinviga det.« Hela hären samlades, och de gick upp till Sionberget.
De steg upp tidigt på morgonen — det var den tjugofemte dagen i den nionde månaden, dvs. månaden kislev, år 148 — och frambar offer enligt lagens föreskrifter på det nybyggda brännofferaltaret. Vid den tid på året och på den dag då hedningarna hade skändat det blev det återinvigt, under sång och spel på harpor, lyror och cymbaler. Och allt folket föll ner och tillbad och prisade himlen som hade gett dem framgång.
De firade altarets återinvigning i åtta dagar, bar fram brännoffer under stor glädje och offrade räddnings- och lovsångsoffret. De prydde tempelhusets fasad med kransar av guld och med sköldar, och de återställde portarna och sidokamrarna och försåg dem med dörrar. Bland folket rådde jublande glädje över att den skymf som hedningarna hade tillfogat dem var utplånad.
Det bestämdes av Judas och hans bröder och hela Israels församling att dagarna för altarets återinvigning skulle firas med fester och glädje år efter år vid samma tid på året, åtta dagar från den tjugofemte dagen i månaden kislev.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
1 Krön 29:10–12 (R. 13)

R. Vi lovar ditt ärorika namn, o Herre.

Lovad vare du, Herre, vår fader Israels Gud,
från evighet till evighet! R.

Dig, Herre, tillhör storhet och makt
och härlighet och glans och majestät,
dig tillhör allt i himlen och på jorden. R.

Ditt, o Herre, är riket,
ditt är herraväldet över allt som finns.
Rikedom och ära kommer från dig. R.

Du, Herre, råder över allt.
I din hand vilar kraft och välde,
från dig kommer all storhet och makt. R.

Halleluja
Joh 10:27

Mina får lyssnar till min röst, säger Herren.
Jag känner dem, och de följer mig.

Evangelium
Luk 19:45–48
(Ni har gjort Guds hus till ett rövarnäste)

Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
Vid den tiden då Jesus kom till templet, körde han ut dem som drev handel där och sade till dem: »Det står i skriften: Mitt hus skall vara ett bönens hus Men ni har gjort det till ett rövarnäste.« Sedan undervisade han varje dag i templet. Översteprästerna och de skriftlärda och alla folkets ledare försökte röja honom ur vägen, men de visste inte hur de skulle göra, för han hade hela folket med sig och alla lyssnade på honom.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------
lördag i 33 veckan 'under året'
Clemens I påve och martyr, Columbanus abbot
2019-11-23
Första läsningen
1 Mack 6:1–13
(Nu minns jag det onda jag gjorde i Jerusalem)

Läsning ur första Mackabeerboken.
Under sitt fälttåg i de övre provinserna fick kung Antiochos höra att det fanns en stad i Persien som hette Elymais och som var berömd för sin rikedom på silver och guld. Den hade ett mycket rikt tempel, där det fanns sköldar av guld och rustningar och vapen, som lämnats kvar av kung Alexander av Makedonien, Filips son, som hade varit den förste grekiske härskaren. Antiochos marscherade dit och försökte erövra staden för att plundra den, men han misslyckades därför att invånarna hade fått reda på hans planer och mötte honom med väpnat motstånd. Han måste fly, och med stor grämelse drog han därifrån för att återvända till Babylon.
En budbärare nådde honom i Persien med nyheten att de härar som tågat mot Judeen var besegrade: Lysias hade ryckt in där i spetsen för en stark armé med tvingats vika för motståndarna. Dessa hade vunnit i styrka genom vapen, förråd och mycket annat som de tagit från de slagna härarna. Sedan hade de rivit mer skändligheten som han hade byggt på altaret i Jerusalem; kring templet hade de på nytt uppfört höga murar, och likaså kring hans stad Bet-Sur.
När kungen fick höra detta, blev han djupt skakad. Han måste lägga sig till sängs, sjuk av sorg över att hans planer hade slagit fel. Där låg han under lång tid, ty han överväldigades gång på gång av sin djupa sorg, och han förstod att han skulle dö. Då kallade han till sig alla sina vänner och sade till dem: »Sömnen flyr mig, och mitt hjärta är krossat av bekymmer. Jag har frågat mig själv vad det är för en plåga som drabbat mig och vilken olycka jag råkat ut för. Jag var ju en god kung och älskad som regent. Men nu minns jag det onda jag gjorde i Jerusalem, när jag tog alla kärl av guld och silver som fanns där och utan någon anledning sände ut mitt folk för att utplåna alla invånare i Judeen. Jag förstår att det är därför jag har drabbats av detta onda, och nu måste jag dö av sorg och förtvivlan i ett främmande land.«
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm
Ps 9:2–4, 6, 16b, 19 (R. jfr 16a)

R. Jag vill jubla över din räddning, Herre.

Jag vill tacka Herren av allt mitt hjärta,
jag vill förkunna alla dina under.
Jag vill vara glad och fröjdas i dig,
jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste. R.

Ty mina fiender viker tillbaka,
de faller och förgås för ditt ansikte.
Du har straffat folken och förintat de gudlösa
och utplånat deras namn för evigt. R.

Hedningarna har sjunkit ner i den grav som de grävde,
deras fot har blivit fångad i det nät de lade ut.
Den fattige är inte glömd för alltid,
de förtrycktas hopp är inte evigt förlorat. R.

Halleluja
Jfr 2 Tim 1:10

Vår frälsare Kristus Jesus har utplånat döden
och dragit liv och oförgänglighet fram i ljuset
genom evangeliet.

Evangelium
Luk 20:27–40
(Gud är inte en gud för döda, utan för levande)

Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
Vid den tiden kom några saddukeer — de förnekar att det finns en uppståndelse — till Jesus och frågade: »Mästare, Mose lär oss ju i skriften att om någon har en gift bror som dör barnlös, så skall han gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. Nu fanns det sju bröder. Den förste gifte sig och dog barnlös. Den andre och den tredje gifte sig med änkan, likaså de återstående, och alla sju dog utan att lämna barn efter sig. Slutligen dog också kvinnan. Hur blir det med henne vid uppståndelsen, vems hustru blir hon? Alla sju hade ju haft henne som hustru.« Jesus svarade: »Denna världens människor gifter sig och blir bortgifta, men de som befinns värdiga att komma till den andra världen och uppstå från de döda, de gifter sig inte och blir inte bortgifta. De kan ju inte mera dö, de är som änglar, och de är Guds söner, eftersom de har fått uppstå. Att de döda uppstår har också Mose visat i stället om törnbusken, där han kallar Herren för Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda, utan för levande, ty för honom är alla levande.« Då sade några skriftlärda: »Mästare, det var bra svarat«, för de vågade inte ställa fler frågor till honom.
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------
Kristi Konungens Dag
2019-11-24
Första läsningen
2 Sam 5:1-3
(David smörjs till kung över Israel)

Läsning ur andra Samuelsboken
Alla Israels stammar kom till David i Hebron. »Vi är av samma kött och blod som du«, sade de. »Redan förut, när Saul var vår kung, var det du som förde befälet över Israel, och Herren sade till dig: Du skall vara herde för mitt folk Israel, du skall vara Israels furste.« Alla de äldste i Israel kom alltså till kung David i Hebron. Där slöt han förbund med dem inför Herren, och de smorde honom till kung över Israel.
Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm (680)
Ps 122:1-2, 4-5

R. Med glädje skall vi gå till Herrens hus

Vilken glädje, när man sáde till mig: *
”Låt oss gå till Herrens hús.”
Våra fötter har fått träda ín *
i dina portar, Jerúsalem. R.

dit stammarna drar upp, Herrens stámmar, *
enligt lagen för Israel, för att prisa Herrens námn.
Där står dómarsäten, *
säten för Davids hús. R.

Andra läsningen
Kol 1:12-20
(Han har fört oss in i sin älskade sons rike)

Läsning ur Paulus brev till kolosserna.
Tacka Fadern, som har gjort er värdiga att få del i det arv som väntar de heliga i ljuset. Han har räddat oss ur mörkrets välde och fört oss in i sin älskade sons rike, och genom Sonen har vi friköpts och fått förlåtelse för våra synder. Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen, ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, synligt och osynligt, troner och herravälden, härskare och makter; allt är skapat genom honom och till honom. Han finns före allting, och allting hålls samman i honom. Och han är huvudet för kroppen, för kyrkan, han som är begynnelsen, förstfödd från de döda till att överallt vara den främste, ty Gud beslöt att låta all fullhet bo i honom och att genom hans blod på korset stifta fred och försona allt med sig genom honom och till honom, allt på jorden och allt i himlen.
Så lyder Herrens ord.

Halleluja


Välsignad är han som kommer i Herrens namn.
Välsignat vår fader Davids rike som nu kommer.

Evangelium
Luk 23:35-43
(Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike)

Läsning ur det heliga evangeliet enligt Lukas.
När Jesus hade blivit korsfäst stod folket och såg på. Rådsmedlemmarna hånade honom och sade: »Andra har han hjälpt, nu får han hjälpa sig själv, om han är Guds Messias, den utvalde.« Också soldaterna gjorde narr av honom. De gick fram och räckte honom surt vin och sade: »Om du är judarnas kung, så hjälp dig själv.« Det fanns också ett anslag ovanför honom: Det här är judarnas konung.
Den ene av förbrytarna som hängde där smädade honom och sade: »Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss.« Men då tillrättavisade honom den andre: »Är du inte ens rädd för Gud, du som har fått samma straff? Vi har dömts med rätta, vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont.« Och han sade: »Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike.« Jesus svarade: »Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset.«
Så lyder Herrens evangelium.

--------------------------------------------------