Kalender - breviar
November 2020

TiOnToFr
3tisdag i 31 veckan 'under året'
Martin de Porres ordensman

4onsdag i 31 veckan 'under året'
Carlo Borromeo biskop

5torsdag i 31 veckan 'under året'

6fredag i 31 veckan 'under året'

7lördag i 31 veckan 'under året'

832 söndagen 'under året'

10tisdag i 32 veckan 'under året'
Leo den store påve och kyrkolärare

11onsdag i 32 veckan 'under året'
Martin av Tours biskop

12torsdag i 32 veckan 'under året'
Josafat biskop och martyr

13fredag i 32 veckan 'under året'

14lördag i 32 veckan 'under året'

1533 söndagen 'under året'
Albertus Magnus biskop och kyrkolärare

16måndag i 33 veckan 'under året'
Margareta av Skottland, Gertrud av Helfta jungfru

17tisdag i 33 veckan 'under året'
Elisabeth av Ungern ordenskvinna

18onsdag i 33 veckan 'under året'
Petrus- och Paulusbasilikornas invigning

19torsdag i 33 veckan 'under året'

20fredag i 33 veckan 'under året'

21lördag i 33 veckan 'under året'
Jungfru Marias tempelgång

22Kristi Konungens Dag
Caecilia jungfru och martyr

23måndag i 34 veckan 'under året'
Clemens I påve och martyr, Columbanus abbot

24tisdag i 34 veckan 'under året'
Andreas Dung-Lac och hans följeslagare martyrer

25onsdag i 34 veckan 'under året'
Niels Stensen biskop, Katarina av Alexandria jungfru och martyr

26torsdag i 34 veckan 'under året'

27fredag i 34 veckan 'under året'

28lördag i 34 veckan 'under året'

29Första söndagen i advent

301 måndag i advent
Andreas apostel


Breviar - Kyrkans dagliga bön


Läsningsgudstjänst
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'

(eller - I morgon

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Under natten eller tidigt om morgonen:

O ende Gud, Trefaldige,
som råder över allt ditt verk,
välsigna du vår psaltarsång,
vårt morgonoffer till ditt lov.

Ur vilans bädd vi reser oss,
förnyade av nattens ro,
och ropar efter läkedom
för syndakroppens alla sår.

Låt makten i din härlighet
bli uppenbar i mörkrets värld
och plåna ut all orenhet
som fläckat ned din skapelse.

Med hjärtats tro och tillförsikt
vi beder dig: Ge ljus och kraft,
att under dagens växlingar
bevara oss från svek och fall.

O gode Fader, stå oss bi,
o ende Son, vår Fader lik,
o helga Ande, Hjälpare,
som råder i all evighet. Amen.

Under dagen:

Din kärlek, Herre Jesu Krist,
oss väpnar mot all världens list,
den överskyler all vår brist
och återgiver vad vi mist.

Din kärlek som i döden brann,
ditt blod som från din sida rann,
din död som döden övervann
förlossning för oss alla fann.

Du kom till oss från himlen ned,
för oss ditt liv i strid framskred,
och korsets död för oss du led
att oss förvärva evig fred.

Ja, nu och alltid när oss bliv,
allt ont, o Jesus, från oss driv,
och en gång nådigt åt oss giv
en salig död, ett evigt liv. Amen.



Ant. 1 Herre, tukta mig inte i din vrede.

Psalm 38
En lidandes bön
Alla hans vänner ... stod på avstånd (Luk 23:49)

I


Herre, straffa mig inte i din vrede, *
tukta mig inte i din förtörnelse.

Ty dina pilar har träffat mig, *
din hand har drabbat mig.

Det finns inget helt på min kropp för din vredes skull, *
inget friskt i mina ben för mina synders skull.

Mina missgärningar går mig över huvudet, *
de är en börda som är mig för tung.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Herre, tukta mig inte i din vrede.

Ant. 2 Herre, du känner min längtan.

II

Mina sår stinker och flyter för min dårskaps skull, *
jag går krokig och nedböjd,
hela dagen går jag sörjande.

Mina höfter är fulla av brand, *
det finns inget helt på min kropp.

Jag är vanmäktig och illa sönderslagen, *
jag ropar ut mitt hjärtas jämmer.

Herre, du känner min längtan, *
min suckan är inte dold för dig.

Mitt hjärta slår häftigt, +
min kraft har lämnat mig, *
mina ögons ljus är borta.

Mina vänner och grannar skyr min plåga, *
mina närmaste håller sig borta.

De som står efter mitt liv lägger ut snaror, +
de som söker min ofärd talar ont om mig, *
de tänker på svek hela dagen.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Herre, du känner min längtan.

Ant. 3 Jag bekänner min missgärning. Överge mig inte.

III

Men jag är lik en döv, som ingenting hör, *
en stum, som inte öppnar sin mun,

ja, jag är lik en man som ingenting hör *
och inte har något svar i sin mun.

På dig, Herre, hoppas jag, *
du skall svara mig, Herre, min Gud.

Ty jag fruktar att de får glädja sig över mig, *
att de skall förhäva sig över mig, när jag vacklar.

Ty jag är nära att falla, *
och min plåga är alltid inför mig,

ja, jag måste bekänna min missgärning, *
och jag sörjer över min synd.

Men mina fiender får leva och är mäktiga, *
Många är de som hatar mig utan skäl.

de som lönar gott med ont *
och som står mig emot för att jag sökt det goda.

Överge mig inte, Herre, min Gud,
var inte långt ifrån mig. *
Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Jag bekänner min missgärning. Överge mig inte.

Mina ögon längtar efter din hjälp
och efter dina rättfärdiga ord.

Första läsningen
Vish 8:l-21b
Salomos kärlek till visheten


Visheten sträcker sig med kraft från öster till väster, och hon styr skickligt allt. Hon blev mig kär; jag valde henne i min ungdom och strävade efter att göra henne till min brud. Jag greps av åtrå efter hennes skönhet. Hon lyser med sitt höga ursprung, ty hon lever hos Gud, och världsalltets härskare älskar henne. Hon är ju invigd i Guds kunskap och tar del i hans verk. Om rikedom är något att sträva efter i livet, vad är då värdefullare än visheten som frambringar allt? Om klokhet kan uträtta något, vem i världen är då större konst-när än hon? Och om någon älskar rättfärdigheten, så är det genom hennes mödor som dygderna kommer: hon lär ut måttfullhet och klokhet, rättrådighet och mod - det bästa en människa kan äga i livet. Och skulle någon därtill längta efter lärdom, så känner hon det förflutna och kan förutse framtiden. Hon förstår sig på tänkespråk och kan lösa gåtor, tecken och under känner hon till på förhand, och hon vet hur tider och skeden skall sluta.
Henne föresatte jag mig alltså att föra hem och leva med, ty detta visste jag: Med sina råd skall hon ge mig framgång, hon skall uppmuntra mig i bekymmer och sorg. Tack vare henne får jag ära bland människorna, redan som ung blir jag hedrad i de gamlas krets. Jag kommer att visa skarpsinne som domare och bli beundrad av de mäktiga. De skall vänta när jag är tyst och lyssna när jag yttrar mig, och om jag talar länge skall de tiga vördnadsfullt. Tack vare henne får jag odödlighet, jag lämnar ett outplånligt minne åt kommande släkten. Jag skall styra hedningarna, folken skall läggas under mig, och fruktansvärda tyranner skall darra när de hör om mig. Jag skall visa mig god för folket och tapper i krig. När jag kommer hem skall jag vila ut hos henne, ty i umgänget med henne finns ingen bitterhet. Att leva med henne vållar ingen smärta utan ger bara lust och glädje.
När nu mina tankar rörde sig kring detta och jag be-grundade för mig själv att odödlighet kommer av släktskap med visheten och goda njutningar av vänskap med henne och outtömlig rikedom av hennes trägna mödor och klokhet av övning i hennes sällskap och berömmelse av att man lyssnar till hennes ord - då gav jag mig på vandring för att försöka vinna henne. Jag var en frisk och stark ung man som hade fått en god själ, eller snarare: jag var god och hade därför fått komma till en ofördärvad kropp. Men jag visste att bara Gud kunde ge mig det jag ville ha; och redan det är klokhet, att veta vems gåva detta är.

Responsorium Vish 7:7, 8; Jakl:5

Jag bad till Gud, och han gav mig klokhet.
+ Jag åkallade honom, och vishetens ande kom till mig. Jag valde visheten framför spiror och troner.
Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förebråelser, och han skall få vad han ber om.
+ Jag åkallade honom, och vishetens ande kom till mig. Jag valde visheten framför spiror och troner.

Andra läsningen
Ur en kommentar av ärkebiskop Baldwin av Canterbury.
Guds levande och verksamma ord


Guds ord är levande och verksamt och mera genomträngande än något tveeggat svärd. Hur stor kraften och hur stor visheten är i Guds Ord klargörs av dessa apostelns ord för dem som söker Kristus, han som är Ordet och Guds kraft och visdom. Detta Ord var i begynnelsen hos Fadern och lika evigt som han, i tidens fullbordan uppenbarat för apostlarna och förkunnat genom dem och mottaget i ödmjuk tro av folken.
Det finns alltså ett Faderns Ord, ett munnens ord och ett hjärtats ord. Munnens ord är ett tecken för det Ord som är hos Fadern, men även för det Ord som är i människans hjärta. Med ordet i människans hjärta menas antingen det ord som förstås eller det ord som man sätter tro till eller det ord som man älskar, ty ordet kan förstås, tros eller älskas. När dessa tre sammanfaller i ett enda hjärta, så att Kristus samtidigt blir förstådd, trodd och älskad som Guds Ord - han som är Faderns Ord och om vilket Fadern säger: Mitt hjärta flödar över av det goda ordet - då bor han däri genom tron, och stiger Gud i Faderns hjärta i underbar kärlek ned till människans hjärta, för att på ett nytt sätt avlas och ta gestalt där, såsom aposteln säger till galaterna: Ni mina barn, som jag än en gång måste föda med smärta tills Kristus har förkroppsligats i er.
När Kristus predikas är det Guds Ord som hörs, det vill säga förstås, och så tas emot i tro - ty tron kommer av hörande - och blir älskat. Ty det finns ingen kärlek till Or-det utan tro på Ordet, inte heller någon tro på Ordet utan Ordets hörande. Den som älskar, han tror; och den som tron, han hör orden genom Andens inre upplysning, ty Anden blåser vart den vill. Det är ju skrivet: Du hör dess ljud: i yttre måtto genom en människas predikan eller i inre måtto genom Andens talande. Ty om inte någon funnes som lärde invärtes, skulle det talade ordet arbeta förgäves.
Detta Guds Ord, om vilket jag nu talar till er, är levande, ty Fadern gav åt det att ha liv i sig själv, såsom han har liv i sig själv. Därför är det inte blott levande utan även Livet, såsom han säger om sig själv: Jag är vägen, sanningen och li-vet. Då han nu är livet, är han levande, för att göra levande. Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vem han vill. Levandegörande är det, när det kallade den döde ut ur graven och säger: Lasarus, kom ut! När detta Ord predikas, låter det den mäktiga röst som verkar i det inre ge kraft åt det ord som hörs i utvärtes måtto, den röst genom vilka de döda väcks till liv och av dessa stenar söner uppväcks åt Abraham.
Levande är alltså detta Ord i Faderns hjärta, levande i förkunnarens mun, levande i de troendes och älskandes hjärtan. Men om detta Ord är levande, så är det inget tvivel om att det även är verksamt: verksamt vid världens skapelse, verksamt vid världens styrande, verksamt vid världensåterlösning. Och vad kan väl vara mera verksamt, mera mäktigt? Vem kan uttala hans kraftgärningar och förkunna allt hans lov? Verksamt är det, när det utför sina gärningar; verksamt är det, när det förkunnas. Ty det återvänder inte förgäves, utan utför det vartill det blev utsänt.
Det är verksamt och - när det blir mottaget med tro och kärlek - mera genomträngande än något tveeggat svärd. Ty vad är omöjligt för den troende och vad är svårt för den älskande? När detta Ord talar, genomborrar dess ord hjärtat såsom skarpa pilar från en stark man, såsom spikar som trängt in på djupet, så djupt, att de tränger in i det innersta. Detta Ord är mera genomträngande än varje tveeggat svärd, eftersom det kan hugga djupare än varje kraft eller makt, och det är skarpare än varje mänskligt intellekts hela skarpsinne och vassare än alla ord som mänsklig visdom och spetsfundig lärdom kan uttänka.

Responsorium Syr 1:5,16

Vishetens källa är Guds Ord i höjden,
+ och genom de eviga buden går man in till dem.
Herrens fruktan är vishetens begynnelse,
+ och genom de eviga buden går man in till dem.

Slutbön

Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.


Invitatorium
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'


(eller - black-white)


Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Nådig och barmhärtig är Herren. Tacka honom, lova hans namn.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)


[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.

eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑

Laudes
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Du himmelrikets Härlige,
i dödens värld vårt enda hopp,
du Faderns Son av evighet,
oss given av en jungfru ren.

Oss med din hand ur dvalan res,
låt anden lyftas lågande
inför din tron med lovets sång
och tacksamhet för all din nåd.

Se, morgonstjärnan stiger upp
och bär om dagens ankomst bud.
Må heligt ljus nu lysa oss,
när nattens mörker flyr sin kos.

Vik ej från våra sinnen bort,
o gudomsljus i världens nat,
bevara till den sista dag
vårt hjärta rent och vakande.

Din är all makt och härlighet,
O Kristus, Konung, Frälsare,
med Fadern och med Hjälparen
en enda Gud i evighet. Amen.

eller:

Du, Kristus, kallar oss vid namn,
du allt ur intet ropat fram.
Du hör vårt rop när inför dig
i bön vårt hjärta öppnar sig.

Du som i ändlös rymd strött ut
din sådd av evigt skaparljus
i tjänar dräkt bland dem nu går
som lägst sjönk ned och längst kom bort.

När du vid skammens påle bands
du löste oss från syndens band.
När hånad och förrådd du var
du lyfte allas bördor av.

Den jord du skapat drack ditt blod
och skälvde under korsets fot.
Ur djupen, ur Guds kärleks famn
brast då all renhets källa fram.

Gud Fader som oss fjärran från
har sänt sin Ande och sin Son
åkallar och lovsjunger vi —
han som har varit, är och blir. Amen.

Ant. 1 Ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, o Gud, inte förakta.

Psalm 51
Gud, var mig nådig
Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan (Ef 4:23-24)


Gud, var mig nådig i din godhet, *
utplåna mina överträdelser i din stora barmhärtighet.

Två mig väl från min missgärning, *
och rena mig från min synd.

Ty jag känner mina synder, *
mina överträdelser är alltid inför mig.

Mot dig allena har jag syndat *
och gjort vad ont är i dina ögon.

Så befinns du rättfärdig i dina ord *
och rättvis i dina domar.

Se, i synd är jag född, *
och i synd har min moder avlat mig.

Du har ju behag till sanning i hjärtat, *
så lär mig då vishet i mitt innersta.

Rena mig med isop, så att jag blir ren, *
två mig, så att jag blir vitare än snö.

Låt mig känna fröjd och glädje, *
låt de ben som du har krossat få fröjda sig.

Vänd bort ditt ansikte från mina synder, *
och utplåna alla mina skulder.

Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, *
och ge mig på nytt en frimodig ande.

Förkasta mig inte från ditt ansikte, *
och ta inte din heliga ande ifrån mig.

Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, *
och uppehåll mig med villighetens ande.

Då skall jag lära överträdarna dina vägar, *
och syndarna skall omvända sig till dig.

Rädda mig från blodsdåd, Gud, min frälsare, *
så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.

Herre, öppna mina läppar, *
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ty du har inte behag till offer, +
då skulle jag ge dig sådana; *
du har inte lust till brännoffer.

Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande, *
ett förkrossat och bedrövat hjärta
skall du, Gud, inte förakta.

Gör väl mot Sion i din nåd, *
bygg upp Jerusalems murar.

Då skall du få rätta offer, som behagar dig, +
brännoffer och heloffer, *
då skall man offra tjurar på ditt altare.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, o Gud, inte förakta.

Ant. 2 Herre, kom mitt i vreden ihåg din barmhärtighet.

Canticum
Hab 3:2-4,13a,15-19
Gud träder fram till dom
Räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig (Luk 21:28)


Herre, jag har hört om dina under, *
Herre, jag har sett dina gärningar.

Låt dem åter ske i denna tid,
uppenbara dem i denna tid, *
kom mitt i vreden ihåg din barmhärtighet.

Gud kommer från Teman, *
den Helige kommer från berget Paran.

Hans majestät uppfyller himlen, *
jorden är full av hans lov.

Han lyser som solens ljus,
han omges av en krans av strålar, *
i dem döljer sig hans makt.

Du drar ut för att rädda ditt folk, *
du kommer för att hjälpa din smorde.

Du driver fram dina hästar över havet, *
över de väldiga, svallande vattnen.

Jag hör det och darrar i mitt innersta, *
vid dånet skälver mina läppar.

Maktlöshet griper mina lemmar, *
jag går med vacklande steg.

Men stilla uthärdar jag nödens tid, *
som nalkas folket och kommer över oss.

Fikonträdet blomstrar inte mer, *
på vinstocken finns inget att skörda,

olivträdet bär ingen frukt, *
och fälten alstrar ingen gröda,

fåren är borta ur fållorna, *
och inga oxar finns längre i stallen.

Ändå vill jag glädjas över Herren *
och jubla över Gud, min räddare.

Herren är min styrka, +
han gör mina fötter snabba som gasellens, *
och jag får löpa fram över höjderna.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Herre, kom mitt i vreden ihåg din barmhärtighet.

Ant. 3 Jerusalem, prisa Herren.

Psalm 147B
Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru (Upp 21:9)


Jerusalem, prisa Herren, *
Sion, lova din Gud.

Han har gjort bommarna för dina portar fasta, *
han har välsignat dina söner.

Han skaffar dina gränser fred, *
han mättar dig med bästa vete.

Han sänder ut sitt ord över jorden, *
hans befallning skyndar iväg med hast.

Han låter snö falla som ull, *
rimfrost strör han ut som aska.

Han sprider hagel som smulor, *
han sänder kyla, och vattnet blir till is.

När han sänder sitt ord, då smälter det frusna, *
låter han vinden blåsa, då strömmar vattnen på nytt.

Han har förkunnat för Jakob sitt ord, *
för Israel sina stadgar och bud.

Så har han inte gjort för något främmande folk, *
och hans bud, dem känner de inte.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Jerusalem, prisa Herren.

Kort läsning
Ef 2:13-16


Nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod. Ty han är vår fred, han har med sitt liv på jorden gjort de två lägren till ett och rivit skiljemuren, fiendskapen. Han har upphävt lagen med dess bud och stadgar för att i sin person skapa en enda människa av de två, en ny människa, och så stifta fred. I en enda kropp försonade han de båda med Gud genom korset, då han i sin person dödade fiendskapen.

Responsorium

Jag ropar till Gud, den Högste. + Han står mig bi.
Jag ropar till Gud, den Högste. + Han står mig bi.
Han sänder hjälp från himmelen.
+ Han står mig bi.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Jag ropar till Gud, den Högste. + Han står mig bi.

Ant. Genom vår Guds barmhärtighet och mildhet har han kommit ner till oss från höjden.

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79


Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.

Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids släkt,

så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,

frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.

Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:

att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Genom vår Guds barmhärtighet och mildhet har han kommit ner till oss från höjden.

Förbön

Kristus har i kraft av evig Ande framburit sig själv till Fadern för att rena våra samveten från döda gärningar. Vi tillber honom och säger:
R. I din vilja får vi frid.

Vi tar emot denna morgon av din nåd
- låt den bli en ny början i vårt andliga liv.
Du har skapat allt och upprätthåller allt
- lär oss att se dina eviga spår i skapelsen.
I ditt blod har du slutit ett nytt och evigt förbund
- lär oss att troget hålla alla de bud du har gett oss.
Ur din öppnade sida bröt blod och vatten fram
- ta bort vår synd i detta friska flöde som ger glädje åt Guds stad.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Allsmäktige Gud, låt lovsången denna morgon en gång fulländas i alla helgons gudstjänst i himlen. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.


Ters
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'



(eller - black-white)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.

Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.


Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.

Psalm 119:X (73-80)

Dina händer har skapat och format mig. *
Ge mig förstånd, så kan jag lära dina bud.

De som fruktar dig skall se mig och glädjas, *
ty jag hoppas på ditt ord.

Herre, jag vet att dina domar är rätta *
och att du har tuktat mig i trofasthet.

Låt din godhet vara min tröst, *
så som du har lovat din tjänare.

Må din barmhärtighet komma över mig,
så att jag får leva, *
ty din lag är min lust.

Låt de fräcka komma på skam,
de har gjort mig orätt utan skäl, *
men jag vill begrunda dina stadgar.

De som fruktar dig må vända sig till mig, *
de som känner dina vittnesbörd.

Må mitt hjärta följa dina befallningar, *
så att jag inte kommer på skam.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.

Psalm 59:2-5,10-11,17-18
En bön om räddning
Här hör vi Frälsaren lära alla att hängivet dyrka hans Fader (Eusebios av Caesarea)


Befria mig, min Gud, från mina fiender, *
beskydda mig för dem som förföljer mig.

Befria mig från dem som övar våld, *
rädda mig från dessa mördare.

De ligger i försåt för mig, +
grymma människor gaddar sig samman, *
utan att jag, Herre, har begått något ont.

Utan att jag har syndat +
löper de fram och gör sig redo till strid. *
Vakna upp, kom mig till mötes,
se vad som drabbar mig!

Du min styrka, jag vill hålla mig till dig. *
Gud är min borg.

Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd. *
Gud låter mig se med lust på mina förföljare.

Jag vill sjunga om din makt *
och jubla över din nåd när morgonen gryr,

ty du är för mig en borg, *
en tillflykt, när jag är i nöd.

Du min styrka, dig vill jag prisa, *
ty Gud är min borg, min nåderike Gud.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.


Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Psalm 60
Bön efter nederlag
I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen (Joh 16:33)


Gud, du har förkastat oss och brutit ned oss. *
Din vrede har drabbat oss. Upprätta oss igen!

Du har kommit landet att bäva och rämna. *
Hela nu dess revor, ty det vacklar.

Hårt har du prövat ditt folk, *
du har slagit i åt oss rusande vin.

Men åt dem som fruktar dig har du rest ett baner, *
dit de kan samlas och fly undan bågen.

Grip in med din högra hand och ge oss seger, *
bönhör oss, låt dina vänner bli räddade.

Gud har sagt i sin helgedom: "Jag skall triumfera, *
jag skall mäta ut Suckots dal och utskifta Sikem.

Mitt är Gilead, mitt är Manasse, *
Efraim är min hjälm och Juda min spira.

Men jag gör Moab till mitt tvättfat, +
jag kastar min sko på Edom. *
Hylla mig med jubelrop, du filisteernas land!"

Vem för mig mot den välbefästa staden, *
vem leder mig mot Edom?

Har du, o Gud, förkastat oss, *
vill du inte dra ut med våra härar?

Stå oss bi i kampen mot fienden, *
ty människor kan inte ge oss hjälp,

men med Gud kan vi göra mäktiga ting, *
han skall trampa ner våra fiender.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Kort läsning
5 Mos 1:31b


Herren, din Gud, bar dig, som en man bär sin son, hela den väg ni har vandrat.

Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva,
låt mig inte komma på skam med mitt hopp.

Slutbön

Herre Jesus Kristus, du fördes bort vid tredje timmen för att korsfästas för vår och hela världens skull. Vi ber om din försoning över det som varit och ditt beskydd mot framtida hot. Du som lever och råder i evigheters evighet.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.


Sext
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'



(eller - black-white)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.

Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

eller: Må vi med anden brinnande ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel ⇓⇑


Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.

Psalm 119:X (73-80)

Dina händer har skapat och format mig. *
Ge mig förstånd, så kan jag lära dina bud.

De som fruktar dig skall se mig och glädjas, *
ty jag hoppas på ditt ord.

Herre, jag vet att dina domar är rätta *
och att du har tuktat mig i trofasthet.

Låt din godhet vara min tröst, *
så som du har lovat din tjänare.

Må din barmhärtighet komma över mig,
så att jag får leva, *
ty din lag är min lust.

Låt de fräcka komma på skam,
de har gjort mig orätt utan skäl, *
men jag vill begrunda dina stadgar.

De som fruktar dig må vända sig till mig, *
de som känner dina vittnesbörd.

Må mitt hjärta följa dina befallningar, *
så att jag inte kommer på skam.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.

Psalm 59:2-5,10-11,17-18
En bön om räddning
Här hör vi Frälsaren lära alla att hängivet dyrka hans Fader (Eusebios av Caesarea)


Befria mig, min Gud, från mina fiender, *
beskydda mig för dem som förföljer mig.

Befria mig från dem som övar våld, *
rädda mig från dessa mördare.

De ligger i försåt för mig, +
grymma människor gaddar sig samman, *
utan att jag, Herre, har begått något ont.

Utan att jag har syndat +
löper de fram och gör sig redo till strid. *
Vakna upp, kom mig till mötes,
se vad som drabbar mig!

Du min styrka, jag vill hålla mig till dig. *
Gud är min borg.

Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd. *
Gud låter mig se med lust på mina förföljare.

Jag vill sjunga om din makt *
och jubla över din nåd när morgonen gryr,

ty du är för mig en borg, *
en tillflykt, när jag är i nöd.

Du min styrka, dig vill jag prisa, *
ty Gud är min borg, min nåderike Gud.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.


Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Psalm 60
Bön efter nederlag
I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen (Joh 16:33)


Gud, du har förkastat oss och brutit ned oss. *
Din vrede har drabbat oss. Upprätta oss igen!

Du har kommit landet att bäva och rämna. *
Hela nu dess revor, ty det vacklar.

Hårt har du prövat ditt folk, *
du har slagit i åt oss rusande vin.

Men åt dem som fruktar dig har du rest ett baner, *
dit de kan samlas och fly undan bågen.

Grip in med din högra hand och ge oss seger, *
bönhör oss, låt dina vänner bli räddade.

Gud har sagt i sin helgedom: "Jag skall triumfera, *
jag skall mäta ut Suckots dal och utskifta Sikem.

Mitt är Gilead, mitt är Manasse, *
Efraim är min hjälm och Juda min spira.

Men jag gör Moab till mitt tvättfat, +
jag kastar min sko på Edom. *
Hylla mig med jubelrop, du filisteernas land!"

Vem för mig mot den välbefästa staden, *
vem leder mig mot Edom?

Har du, o Gud, förkastat oss, *
vill du inte dra ut med våra härar?

Stå oss bi i kampen mot fienden, *
ty människor kan inte ge oss hjälp,

men med Gud kan vi göra mäktiga ting, *
han skall trampa ner våra fiender.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Kort läsning
Bar 4:28-29


Ert sinne gick på villovägar bort från Gud — vänd nu om och sök honom med tiofaldig iver. Ty han som har lagt olyckorna på er skall sända er räddningen och den eviga glädjen.

Hos Herren finns nåd,
väldig är den frälsning som finns hos honom.

Slutbön

Herre Jesus Kristus, du som vid sjätte timmen, när mörkret hade världen i sitt våld, frambar dig själv på korsets altare för oss och för de många, ge oss ditt ljus så att vi når det eviga livet. Du som lever och råder i evigheters evighet.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.


Non
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'



(eller - black-white)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.

En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.

Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.

eller: Du Guds Ande, var vår styrka ⇓⇑


Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.

Psalm 119:X (73-80)

Dina händer har skapat och format mig. *
Ge mig förstånd, så kan jag lära dina bud.

De som fruktar dig skall se mig och glädjas, *
ty jag hoppas på ditt ord.

Herre, jag vet att dina domar är rätta *
och att du har tuktat mig i trofasthet.

Låt din godhet vara min tröst, *
så som du har lovat din tjänare.

Må din barmhärtighet komma över mig,
så att jag får leva, *
ty din lag är min lust.

Låt de fräcka komma på skam,
de har gjort mig orätt utan skäl, *
men jag vill begrunda dina stadgar.

De som fruktar dig må vända sig till mig, *
de som känner dina vittnesbörd.

Må mitt hjärta följa dina befallningar, *
så att jag inte kommer på skam.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.

Psalm 59:2-5,10-11,17-18
En bön om räddning
Här hör vi Frälsaren lära alla att hängivet dyrka hans Fader (Eusebios av Caesarea)


Befria mig, min Gud, från mina fiender, *
beskydda mig för dem som förföljer mig.

Befria mig från dem som övar våld, *
rädda mig från dessa mördare.

De ligger i försåt för mig, +
grymma människor gaddar sig samman, *
utan att jag, Herre, har begått något ont.

Utan att jag har syndat +
löper de fram och gör sig redo till strid. *
Vakna upp, kom mig till mötes,
se vad som drabbar mig!

Du min styrka, jag vill hålla mig till dig. *
Gud är min borg.

Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd. *
Gud låter mig se med lust på mina förföljare.

Jag vill sjunga om din makt *
och jubla över din nåd när morgonen gryr,

ty du är för mig en borg, *
en tillflykt, när jag är i nöd.

Du min styrka, dig vill jag prisa, *
ty Gud är min borg, min nåderike Gud.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.


Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Psalm 60
Bön efter nederlag
I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen (Joh 16:33)


Gud, du har förkastat oss och brutit ned oss. *
Din vrede har drabbat oss. Upprätta oss igen!

Du har kommit landet att bäva och rämna. *
Hela nu dess revor, ty det vacklar.

Hårt har du prövat ditt folk, *
du har slagit i åt oss rusande vin.

Men åt dem som fruktar dig har du rest ett baner, *
dit de kan samlas och fly undan bågen.

Grip in med din högra hand och ge oss seger, *
bönhör oss, låt dina vänner bli räddade.

Gud har sagt i sin helgedom: "Jag skall triumfera, *
jag skall mäta ut Suckots dal och utskifta Sikem.

Mitt är Gilead, mitt är Manasse, *
Efraim är min hjälm och Juda min spira.

Men jag gör Moab till mitt tvättfat, +
jag kastar min sko på Edom. *
Hylla mig med jubelrop, du filisteernas land!"

Vem för mig mot den välbefästa staden, *
vem leder mig mot Edom?

Har du, o Gud, förkastat oss, *
vill du inte dra ut med våra härar?

Stå oss bi i kampen mot fienden, *
ty människor kan inte ge oss hjälp,

men med Gud kan vi göra mäktiga ting, *
han skall trampa ner våra fiender.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Kort läsning
Vish 1:13-15


Det är inte Gud som har gj ort döden, han gläder sig inte åt att liv släcks. Nej, till att leva skapade han allt, och i allt som blir till i världen bor hälsa. Där finns inget gift som dräper, och döden har inte sin kungaborg på jorden. Rättfärdigheten är odödlig.

Herren har räddat mitt liv från döden,
jag skall få leva inför Herren i de levandes land.

Slutbön

Herre Jesus Kristus, du öppnade ditt rikes port för rövaren. Vi bekänner våra synder i fast förvissning om att också vi får vara med dig i ditt paradis. Du som lever och råder i evigheters evighet.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Vesper
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'


(eller - black-white)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

I Jesu Kristi smärta stor
den själ som fast på honom tror
kan målet för sin längtan nå
och mättnad för sin trängtan få.

Hans smärta aldrig glömmer vi,
i troget hjärta gömmer vi
den törnekrona Kristus bar,
det kors där fast han naglad var.

Nu väg till himlen öppen står
för den med Kristus troget går.
För Kristi nöd Gud skonar oss,
hans helga död försonar oss.

Dig ärar vi, som korsfäst var
och alla världens synder bar.
Du från all smitta renar oss,
med helgonen förenar oss.

Högt prisad vare Kristi nåd,
som lät sig efter Faderns råd
till offerdöd på korsets stam
i helig lydnad föras fram.

Din, Fader, är all härlighet,
all makt i tid och evighet.
Dig vare pris i alla land
med Sonen och den helge And'. Amen.

eller:

R.  Herre Jesus Kristus,
     + skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som för vår skull drack galla
för att all vår bitterhet skulle dö,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som för vår skull drack ättikvin
för att väcka oss ur vår tröghet,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som för vår skull blev sargad
för att en droppe av din odödlighet
skulle komma över oss,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som för vår skull blev slagen
för att stärka oss svaga med din kraft
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som blev krönt med törne
för att kröna oss med kärlekens grönskande krans,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som blev svept i linne
för att ikläda oss din renhet,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som blev lagd i graven
för att nyskapa oss och benåda oss
nu och i den kommande världen,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

R.  Herre Jesus Kristus,
     + skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.


Ant. 1 Herre, rädda mitt liv från döden, min fot ifrån fall.

Psalm 116A
Tacksägelse
Vi måste gå igenom många lidanden för att komma in i Guds rike (Apg 14:22)


Jag har Herren kär, *
ty han hör min röst och mina böner.

Ja, han har böjt sitt öra till mig, *
i hela mitt liv skall jag åkalla honom.

Dödens band omvärvde mig,
och dödsrikets ångest grep mig, *
jag kom i nöd och bedrövelse.

Men jag åkallade Herrens namn: *
"Herre, rädda mitt liv!"

Herren är nådig och rättfärdig, *
vår Gud är barmhärtig.

Herren beskyddar de hjälplösa, *
jag var i nöd, och han hjälpte mig.

Min själ, vänd nu åter till din ro, *
ty Herren har gjort väl mot dig.

Ja, du har räddat mitt liv från döden, *
mitt öga från tårar, min fot ifrån fall.

Jag skall få vandra inför Herren *
i de levandes land.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Herre, rädda mitt liv från döden, min fot ifrån fall.

Ant. 2 Min hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord.

Psalm 121
Herren, sitt folks beskyddare
De skall inte längre hungra och inte längre törsta, varken solen eller någon annan hetta skall träffa dem (Upp 7:16)


Jag ser upp emot bergen: *
varifrån skall jag få hjälp?

Hjälpen kommer från Herren, *
som har skapat himmel och jord.

Han låter inte din fot slinta, *
han vakar ständigt över dina steg.

Han som beskyddar Israel, *
han vakar ständigt, han slumrar inte.

Herren bevarar dig, +
i hans skugga får du vandra, *
han går vid din sida.

Solen skall inte skada dig om dagen, *
inte månen om natten.

Herren bevarar dig från allt ont, *
från allt som hotar ditt liv.

Herren skall alltid bevara dig, +
när du går och när du kommer, *
nu och för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Min hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord.

Ant. 3 Du folkens konung, dina vägar är rättfärdiga och sanna.

Canticum
Upp 15:3-4

Tillbedjan


Stora och förunderliga är dina gärningar, *
Herre, allsmäktige Gud,

rättfärdiga och sanna är dina vägar, *
du folkens konung.

Vem skulle inte frukta dig, Herre, och prisa ditt namn? *
Du allena är helig.

Alla folk skall komma och tillbe inför dig, *
din rättfärdighet har blivit uppenbar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Du folkens konung, dina vägar är rättfärdiga och sanna.

Kort läsning
1 Kor 2:7-10a


Vad vi förkunnar är Guds hemlighetsfulla vishet, som var fördold men som redan före tidens början av Gud var bestämd att leda oss till härlighet. Den kände ingen av denna världens makter till — om de hade känt till den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens herre. Vi förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och vad ingen människa har anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom.

Responsorium

Kristus dog för våra synder + för att leda oss till Gud.
Kristus dog för våra synder + för att leda oss till Gud.
Hans kropp blev dödad, men han gjordes levande i anden
+ för att leda oss till Gud.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Kristus dog för våra synder + för att leda oss till Gud.

Ant. Herre, förbarma dig över oss, såsom du lovat våra fäder.

Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55


Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.

Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.

Stora ting låter den Mäktige ske med mig, *
hans namn är heligt,

och hans förbarmande med dem som fruktar honom, *
varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm, *
han skingrar dem som har övermodiga planer.

Han störtar härskare från deras troner, *
och han upphöjer de ringa.

Hungriga mättar han med sina gåvor, *
och rika visar han tomhänta från sig.

Han tar sig an sin tjänare Israel, *
och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham, *
och hans barn, för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Herre, förbarma dig över oss, såsom du lovat våra fäder.

Förbön

Välsignad vare Kristus, som sörjde med de sörjande och torkade deras tårar. Låt oss bedja:
R. Herre, förbarma dig över oss.

Herre Jesus Kristus, du som tröstar de ödmjuka
- samla de fattigas tårar och skriv dem i din bok.
Barmhärtige Herre, hör de döendes klagan
- sänd din helige ängel att lindra deras ånges
t. Låt de landsflyktiga känna din försyn
- och återvända till sitt hem på jorden och en gång till sitt himmelska hemland.
Låt dem som somnat in i synden väckas av din kärlek
- och försonas med dig och med din kyrka.
Fräls våra avlidna bröder
- så att de delar din seger över döden.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Gud, din vishet uppenbaras underbart i korsets dårskap. Låt oss i Kristi lidande få se hans härlighet och aldrig berömma oss av något annat än hans kors. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.



Completorium
Den 30 oktober 2020
Fredag


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)

Hymn

Den sig i Herrens hand förtror
och i hans vingars skugga bor,
han säger trygg: I Gud jag
har min hjälpare och mitt försvar.

Han fruktar icke mörkrets makt,
ej världens smälek och förakt:
i nödens tid, på sorgens dag
hans glädje är Guds välbehag.

När världens väsende förgår,
förgängelsen ej honom når.
En salig fröjd, en evig frid
är slutet på hans korta strid.

Högtlovat vare Herrens namn.
Det är en trygg, en ljuvlig hamn,
i alla faror, nöd och sorg
en mäktig sköld, en säker borg.

Gud, Fader, Son och Ande, bliv
oss alltid när och nåd oss giv.
Den heliga Treenighet
ske pris och lov i evighet. Amen.


eller: När dagen vänder sig... ⇓⇑
eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑

Ant. 1  Dag och natt ropar jag inför dig, o Gud.

Psalm 88
Bön i svår plåga
Detta är er stund, nu har mörkret makten (Luk 22:53)


Herre, min Gud, min frälsare, *
dag och natt ropar jag inför dig.

Låt min bön komma inför ditt ansikte, *
vänd ditt öra till mitt rop.

Ty min själ är mättad med lidanden, *
och mitt liv har kommit nära dödsriket.

Jag räknas bland dem som farit ner i graven, *
jag är som en man utan livskraft.

Jag har blivit som de döda, *
lik de slagna som ligger i graven,

dem som du inte längre tänker på *
och som är avskilda från din hand.

Ja, du har sänkt mig långt ner i graven, *
ner i mörkret, ner i djupet.

Din vrede vilar tung på mig, *
alla dina böljors svall låter du gå over mig.

Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, +
du har gjort mig till en styggelse för dem, *
jag ligger fången och kan inte komma ut.

Mitt öga förtvinar av lidande, +
Herre, jag åkallar dig dagligen, *
jag räcker ut mina händer till dig.

Gör du då under för de döda, *
eller kan skuggorna stå upp och tacka dig?

Berättar man i graven om din nåd, *
i avgrunden om din trofasthet?

Känner man i mörkret dina under *
och din rättfärdighet i glömskans land?

Men jag ropar till dig, *
Herre, i gryningen kommer min bön inför dig.

Varför vill du förkasta mig, *
varför döljer du ditt ansikte för mig?

Jag har lidit och våndats allt ifrån min ungdom, +
jag har drabbats av slag på slag, *
så att jag är nära att förtvivla.

Din vredes lågor går över mig, *
dina fasor förgör mig.

De omger mig ständigt som vatten, *
de kringränner mig från alla sidor.

Du har drivit vän och släkting långt bort ifrån mig, *
i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1  Dag och natt ropar jag inför dig, o Gud.

Kort läsning
Jfr Jer 14:9

Du bor ju mitt ibland oss, Herre, och vi är uppkallade efter ditt namn. Så överge oss då inte, Herre vår Gud.

Responsorium

I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.

Ant. Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Nunc dimittis
Luk 2:29-32


Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.

Ty mina ögon har skådat frälsningen *
som du har berett åt alla folk,

ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Slutbön
Allsmäktige Gud, låt oss vara så förenade med din Son i hans död och begravning, att vi kan stå upp med honom till det nya livet. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre.

En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen.

Maria-antifon

Salve Regina, mater misericordiae,
vita, dulcedo et spes nostra, salve.
Ad te clamamus, exsules, filii Evae.
Ad te suspiramus, gementes et flentes
in hac lacrimarum valle.
Eia ergo, Advocata nostra,
illos tuos misericordes oculos
ad nos converte.
Et Iesum, benedictum fructum ventris tui,
nobis post hoc exsilium ostende.
O clemens, o pia,
o dulcis Virgo Maria.

eller: (översättning) Himlarnas drottning... ⇓⇑
eller: Sub tuum praesidium... ⇓⇑
eller: (översättning) Vår tillflykt... ⇓⇑
eller: Ave, stella matutina... ⇓⇑
eller: (översättning) Var hälsad, morgonstjärna... ⇓⇑
eller: Mundi Domina... ⇓⇑
eller: (översättning) Världens härskarinna... ⇓⇑






Texter från: "Kyrkans dagliga bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1990 Tryckt med bidrag från Missionary Oblates of Mary Immaculate, United States Province, överlämnat till minne av bp John Taylor OMI.
Läsningar från "Läsningar till Kyrkans Dagliga Bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1996.
Förord till "Kyrkans dagliga Bön" av bp Hubertus Brandenburg