Arbetar med sidan !!! Oblatmissionärerna

Breviar - Kyrkans dagliga bön


Läsningsgudstjänst
Den 12 december 2017, tisdag
2 tisdag i advent

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Du som är gåvan, himlens Ord
och ljus av ljus, av Fadern född,
vid tidens ände trädde fram
att resa världen ur dess fall.

I hjärtat lys med härlig glans
och tänd i oss din kärleks brand.
Må budet om ditt närmande
fördriva från oss fienden.

Då du skall pröva oss till sist,
kan intet döljas för din blick.
Det mörkas makt skall få sin dom,
rättfärdigheten evig lön.

Låt oss, fast mycket ont vi gjort,
ej räknas till de ondas hop
men med de saliga få del
av himmelrikets ljuvlighet.

Din är all makt och härlighet,
0 Kristus, Konung, Frälsare,
med Fadern och med Hjälparen
en enda Gud i evighet. Amen.

eller: När vintermörkret... ⇓⇑


Ant. 1 Befall din väg åt Herren, förtrösta på honom.

Psalm 37
De ondas och de godas öden
Saliga de ödmjuka, de skall ärva landet (Matt 5:5)

I


Var inte förbittrad över de onda, *
avundas inte dem som gör orätt.

Ty de torkar snabbt som gräset *
och vissnar som gröna örter.

Förtrösta på Herren, och gör det goda, *
bo kvar i landet och bevisa trohet,

och ha din lust i Herren *
– då skall han ge dig vad ditt hjärta begär.

Befall din väg åt Herren, *
förtrösta på honom – han skall göra det:

han skall låta din rättfärdighet gå fram som ljuset *
och din rätt som middagens sken.

Var stilla inför Herren och förbida honom, +
var inte förbittrad över den vars väg är lyckosam, *
över den man som umgås med ränker.

Avhåll dig från vrede, låt förbittringen fara, *
var inte upprörd, därmed gör du blott illa.

Ty de onda skall utrotas, *
men de som väntar efter Herren skall ärva landet.

Ännu en liten tid, så är den gudlöse borta, *
du söker där han fanns, men han finns inte mer.

Men de ödmjuka skall ärva landet *
och njuta ostörd fred.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Befall din väg åt Herren, förtrösta på honom.

Ant. 2 Vänd dig bort från det som är ont, och gör det goda.

II

Den gudlöse stämplar mot den rättfärdige *
och gnisslar tänder mot honom.

Men Herren ler åt dem, *
ty han ser att deras dag skall komma.

De gudlösa drar sitt svärd och spänner sin båge, +
för att fälla den som är och fattig och förtryckt, *
för att slakta dem som vandrar i redlighet.

Men deras svärd skall gå in i deras eget hjärta, *
deras bågar skall brista.

Bättre det lilla som en rättfärdig har *
än många gudlösas stora rikedom.

De gudlösas armar skall brytas, *
men Herren stöder de rättfärdiga.

Herren känner de frommas dagar, *
deras arvslott skall bestå för evigt.

De skall inte komma på skam i den onda tiden, *
i hungerns dagar skall de bli mättade.

Men de gudlösa skall förgås,
Herrens fiender är som ängarnas prakt: *
de försvinner som rök, försvinner.

Den gudlöse lånar och betalar inte tillbaka, *
men den rättfärdige är barmhärtig och givmild.

Herrens välsignade skall ärva landet, *
men de som han förbannar skall utrotas.

En mans steg blir fasta genom Herren *
när han har behag till hans väg.

Om han vacklar, faller han inte, *
ty Herren håller honom vid handen.

Jag har varit ung och är nu gammal +
men har aldrig sett den rättfärdige övergiven *
eller hans barn gå och tigga sitt bröd.

Han är alltid barmhärtig och villig att låna ut, *
och hans barn är till välsignelse.

Vänd dig bort från det som är ont, och gör det goda, *
så skall du få bo kvar för alltid.

Ty Herren älskar det rätta *
och överger inte sina fromma.

Evigt blir de bevarade, *
men de gudlösas avkomma blir utrotad.

De rättfärdiga skall ärva landet *
och bo där för alltid.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Vänd dig bort från det som är ont, och gör det goda.

Ant. 3 Hoppas på Herren, och håll dig på hans väg.

III

Den rättfärdiges mun talar visdom, *
hans tunga säger det rätta.

Han bär sin Guds lag i sitt hjärta, *
han går utan att vackla.

De gudlösa vaktar på den rättfärdige *
och står efter att döda honom,

men Herren lämnar honom inte i deras hand *
och dömer honom inte, när de döms.

Hoppas på Herren, *
och håll dig på hans väg,

så skall han upphöja dig, och du får ärva landet, *
du skall se hur de gudlösa utrotas.

Jag såg en gudlös, trotsig i sin makt, *
han sträckte sig hög som en grönskande ceder.

Men när jag sedan gick förbi, då var han borta, *
jag sökte efter honom, men han fanns inte mer.

Ge akt på den ostrafflige, se på den redlige, *
hur fridens man har en framtid.

Men överträdarna skall alla förgås, *
de gudlösas framtid blir avskuren.

Till de rättfärdiga kommer räddning från Herren, *
han är deras värn i tider av nöd.

Herren hjälper dem och befriar dem, +
han befriar dem från de gudlösa och räddar dem, *
ty de tar sin tillflykt till honom.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Hoppas på Herren, och håll dig på hans väg.

En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren,
gör stigarna raka för vår Gud.

Första läsningen
Jes 30:18-26
Gud skall välsigna sitt folk


Herren väntar, till dess att han kan vara er nådig, han tronar i höghet, till dess att han kan förbarma sig över er. Ty en domens Gud är Herren - saliga är alla de som väntar efter honom.
Ja, du folk som bor på Sion, i Jerusalem, ingalunda må du gråta. Han skall förvisso vara dig nådig, när du ropar. Så snart han hör din röst, skall han svara dig. Ty väl skall Herren ge er nödens bröd och fångenskapens dryck, men sedan skall dina lärare inte mer sättas åt sidan, utan dina ögon skall se upp till dina lärare. Och om du viker av, vare sig åt höger eller åt vänster, så skall dina öron höra detta ord ljuda bakom dig: "Här är vägen, vandra på den." Då skall ni anse som orent silvret med vilket era skurna gudabilder är överdragna, och guldet med vilket era gjutna gudabilder är be-lagda. Du skall kasta ut det som smuts och säga till det: "Bort härifrån!" Och han skall ge regn åt säden som du har sått på din mark, och han skall av markens gröda ge dig bröd som är kraftigt och närande, och din boskap skall på den tiden gå i bet på vida ängar. Och oxarna och åsnorna med vilka man brukar jorden, de skall äta saltad blandsäd som man har kastat med vanna och kastskovel. Och på alla höga berg och alla stora höjder skall bäckar rinna upp med strömmande vatten - när den stora siaktningens dag kommer, då torn skall falla. Och månens ljus skall bli som solens ljus och solens ljus skall bli sju gånger klarare, som ett sjufaldigt dagsljus, när den tid kommer, då Herren förbinder sitt folks skador och helar såren efter slagen som det har fått.

Responsorium Jfr Jes 30:26,18; Ps 27:14

På den dagen skall Herren förbinda sitt folks skador, och domens Gud skall hela såren efter slagen som de har fått.
+ Saliga alla de som väntar på honom.
Vänta på Herren, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta, ja, vänta på Herren.
+ Saliga alla de som väntar på honom.

Andra läsningen
Ur Wilhelm av Saint-Thierrys skrift Om skådandet av Gud.
Kärlekens enhet


Du allena är i sanning Herren! När du härskar över oss, frälser du oss. När vi tjänar dig, är det ingenting annat än att frälsas av dig.
Vad är din frälsning, o Herre, från vilken frälsningen kommer och som låter din välsignelse vila över ditt folk, annat än att vi mottar av dig, för att vi skulle älska dig och älskas av dig?
Därför, Herre, ville du att Sonen vid din högra sida, människan som du utvalt åt dig, skulle kallas Jesus, det vill säga Frälsaren. Han skulle ju frälsa sitt folk ifrån deras synder och han är den ende, i vilken frälsning finns. Han är den som lärde oss älska honom, när han ända till döden på korset först älskade oss. Genom att älska och utkora oss, uppväckte han oss till att älska honom, som först och intill det yttersta älskade oss.
Detta är rättfärdigheten hos människors barn: älska mig, ty jag älskar dig! Men knappast finns någon, som skulle kunna säga: jag älskar dig, för att du skall älska mig!
Men detta är vad du har gjort, ty du har, såsom din kärleks tjänare förkunnar och predikar, först älskat oss för att vi skulle älska dig, inte som om du hade behov av att älskas av oss, utan för att vi inte skulle kunna vara det, till vilket du har skapat oss, på något annat sätt än genom att älska dig. Du skonade inte din egen Son utan utgav honom för oss alla, han som älskade oss och utgav sig för oss.
Detta är ditt Ord till oss, Herre, ditt allsmäktiga Ord, som mitt i tystnaden och det djupa mörker som höll allt fånget, kom från din kungliga tron, för att bekämpa villolärorna och anbefalla den ljuvliga kärleken. Och allt vad det gjorde och allt vad det sade på jorden, ända till smäleken, ända till bespottelsen och slagen, ända till korset och graven, var ingenting annat än ditt tilltal till oss i Sonen. Så utmanade du oss genom din kärlek och uppväckte du vår kärlek till dig.
Du Gud, som är själarnas Skapare, visste att man inte kan tvinga själarna hos människors barn, utan att man måste locka dem till att älska. Ty där tvång råder, finns inte mera frihet. Där frihet inte råder, finns inte heller rättfärdighet. Men du, rättfärdige Herre, ville på ett rättfärdigt sätt frälsa oss, du som inte frälser eller dömer någon annat än med rättfärdighet.
Du ville alltså att vi skulle älska dig, vi som inte skulle kunna frälsas med rättfärdighet på något annat sätt än genom att älska dig. Och inte skulle vi kunna älska dig, om inte kärleken kom från dig. Du, Herre, har alltså, såsom din kärleks apostel säger och vi själva redan har sagt, först älskat oss. Du älskar först alla dem som älskar dig.
Men vi älskar dig med en kärlekens hängivenhet, som är ingiven av dig själv. Din kärlek är godhet, du som ensam är god och det högsta goda. Din kärlek är den helige Ande, som utgår av Fadern och Sonen och som från skapelsens begynnelse svävar över vattnen, det vill säga över de flyktiga människobarnens sinnen. Han erbjuder sig åt alla, drar alla till sig, genom att inspirera och understödja, genom att stävja det onda och stödja det nyttiga, genom att förena Gud med oss och oss med Gud.

Responsorium Jes 54:10,13

Min nåd skall inte vika ifrån dig och mitt fridsförbund inte vackla,
+ och dina barn skall alla bli Herrens lärjungar, och stor frid skall dina barn ha.
Jag är Herren, din Gud, som ger dig kunskap, och leder dig på vägen du vandrar,
+ och dina barn skall alla bli Herrens lärjungar, och stor frid skall dina barn ha.

Slutbön

Gud, vår Fader, du har låtit jordens alla folk få se din frälsning. Låt oss med glädje se fram emot hur din godhet och kärlek till människor blir uppenbara i din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet.



Texter från: "Kyrkans dagliga bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1990 Tryckt med bidrag från Missionary Oblates of Mary Immaculate, United States Province, överlämnat till minne av bp John Taylor OMI.
Läsningar från "Läsningar till Kyrkans Dagliga Bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1996.
Förord till "Kyrkans dagliga Bön" av bp Hubertus Brandenburg