Invitatorium
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'


(eller - black-white)


Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Nådig och barmhärtig är Herren. Tacka honom, lova hans namn.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)


[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.

eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑

Laudes
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Du himmelrikets Härlige,
i dödens värld vårt enda hopp,
du Faderns Son av evighet,
oss given av en jungfru ren.

Oss med din hand ur dvalan res,
låt anden lyftas lågande
inför din tron med lovets sång
och tacksamhet för all din nåd.

Se, morgonstjärnan stiger upp
och bär om dagens ankomst bud.
Må heligt ljus nu lysa oss,
när nattens mörker flyr sin kos.

Vik ej från våra sinnen bort,
o gudomsljus i världens nat,
bevara till den sista dag
vårt hjärta rent och vakande.

Din är all makt och härlighet,
O Kristus, Konung, Frälsare,
med Fadern och med Hjälparen
en enda Gud i evighet. Amen.

eller:

Du, Kristus, kallar oss vid namn,
du allt ur intet ropat fram.
Du hör vårt rop när inför dig
i bön vårt hjärta öppnar sig.

Du som i ändlös rymd strött ut
din sådd av evigt skaparljus
i tjänar dräkt bland dem nu går
som lägst sjönk ned och längst kom bort.

När du vid skammens påle bands
du löste oss från syndens band.
När hånad och förrådd du var
du lyfte allas bördor av.

Den jord du skapat drack ditt blod
och skälvde under korsets fot.
Ur djupen, ur Guds kärleks famn
brast då all renhets källa fram.

Gud Fader som oss fjärran från
har sänt sin Ande och sin Son
åkallar och lovsjunger vi —
han som har varit, är och blir. Amen.

Ant. 1 Ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, o Gud, inte förakta.

Psalm 51
Gud, var mig nådig
Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan (Ef 4:23-24)


Gud, var mig nådig i din godhet, *
utplåna mina överträdelser i din stora barmhärtighet.

Två mig väl från min missgärning, *
och rena mig från min synd.

Ty jag känner mina synder, *
mina överträdelser är alltid inför mig.

Mot dig allena har jag syndat *
och gjort vad ont är i dina ögon.

Så befinns du rättfärdig i dina ord *
och rättvis i dina domar.

Se, i synd är jag född, *
och i synd har min moder avlat mig.

Du har ju behag till sanning i hjärtat, *
så lär mig då vishet i mitt innersta.

Rena mig med isop, så att jag blir ren, *
två mig, så att jag blir vitare än snö.

Låt mig känna fröjd och glädje, *
låt de ben som du har krossat få fröjda sig.

Vänd bort ditt ansikte från mina synder, *
och utplåna alla mina skulder.

Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, *
och ge mig på nytt en frimodig ande.

Förkasta mig inte från ditt ansikte, *
och ta inte din heliga ande ifrån mig.

Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, *
och uppehåll mig med villighetens ande.

Då skall jag lära överträdarna dina vägar, *
och syndarna skall omvända sig till dig.

Rädda mig från blodsdåd, Gud, min frälsare, *
så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.

Herre, öppna mina läppar, *
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ty du har inte behag till offer, +
då skulle jag ge dig sådana; *
du har inte lust till brännoffer.

Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande, *
ett förkrossat och bedrövat hjärta
skall du, Gud, inte förakta.

Gör väl mot Sion i din nåd, *
bygg upp Jerusalems murar.

Då skall du få rätta offer, som behagar dig, +
brännoffer och heloffer, *
då skall man offra tjurar på ditt altare.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, o Gud, inte förakta.

Ant. 2 Herre, kom mitt i vreden ihåg din barmhärtighet.

Canticum
Hab 3:2-4,13a,15-19
Gud träder fram till dom
Räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig (Luk 21:28)


Herre, jag har hört om dina under, *
Herre, jag har sett dina gärningar.

Låt dem åter ske i denna tid,
uppenbara dem i denna tid, *
kom mitt i vreden ihåg din barmhärtighet.

Gud kommer från Teman, *
den Helige kommer från berget Paran.

Hans majestät uppfyller himlen, *
jorden är full av hans lov.

Han lyser som solens ljus,
han omges av en krans av strålar, *
i dem döljer sig hans makt.

Du drar ut för att rädda ditt folk, *
du kommer för att hjälpa din smorde.

Du driver fram dina hästar över havet, *
över de väldiga, svallande vattnen.

Jag hör det och darrar i mitt innersta, *
vid dånet skälver mina läppar.

Maktlöshet griper mina lemmar, *
jag går med vacklande steg.

Men stilla uthärdar jag nödens tid, *
som nalkas folket och kommer över oss.

Fikonträdet blomstrar inte mer, *
på vinstocken finns inget att skörda,

olivträdet bär ingen frukt, *
och fälten alstrar ingen gröda,

fåren är borta ur fållorna, *
och inga oxar finns längre i stallen.

Ändå vill jag glädjas över Herren *
och jubla över Gud, min räddare.

Herren är min styrka, +
han gör mina fötter snabba som gasellens, *
och jag får löpa fram över höjderna.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Herre, kom mitt i vreden ihåg din barmhärtighet.

Ant. 3 Jerusalem, prisa Herren.

Psalm 147B
Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru (Upp 21:9)


Jerusalem, prisa Herren, *
Sion, lova din Gud.

Han har gjort bommarna för dina portar fasta, *
han har välsignat dina söner.

Han skaffar dina gränser fred, *
han mättar dig med bästa vete.

Han sänder ut sitt ord över jorden, *
hans befallning skyndar iväg med hast.

Han låter snö falla som ull, *
rimfrost strör han ut som aska.

Han sprider hagel som smulor, *
han sänder kyla, och vattnet blir till is.

När han sänder sitt ord, då smälter det frusna, *
låter han vinden blåsa, då strömmar vattnen på nytt.

Han har förkunnat för Jakob sitt ord, *
för Israel sina stadgar och bud.

Så har han inte gjort för något främmande folk, *
och hans bud, dem känner de inte.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Jerusalem, prisa Herren.

Kort läsning
Ef 2:13-16


Nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod. Ty han är vår fred, han har med sitt liv på jorden gjort de två lägren till ett och rivit skiljemuren, fiendskapen. Han har upphävt lagen med dess bud och stadgar för att i sin person skapa en enda människa av de två, en ny människa, och så stifta fred. I en enda kropp försonade han de båda med Gud genom korset, då han i sin person dödade fiendskapen.

Responsorium

Jag ropar till Gud, den Högste. + Han står mig bi.
Jag ropar till Gud, den Högste. + Han står mig bi.
Han sänder hjälp från himmelen.
+ Han står mig bi.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Jag ropar till Gud, den Högste. + Han står mig bi.

Ant. Genom vår Guds barmhärtighet och mildhet har han kommit ner till oss från höjden.

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79


Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.

Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids släkt,

så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,

frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.

Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:

att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Genom vår Guds barmhärtighet och mildhet har han kommit ner till oss från höjden.

Förbön

Kristus har i kraft av evig Ande framburit sig själv till Fadern för att rena våra samveten från döda gärningar. Vi tillber honom och säger:
R. I din vilja får vi frid.

Vi tar emot denna morgon av din nåd
- låt den bli en ny början i vårt andliga liv.
Du har skapat allt och upprätthåller allt
- lär oss att se dina eviga spår i skapelsen.
I ditt blod har du slutit ett nytt och evigt förbund
- lär oss att troget hålla alla de bud du har gett oss.
Ur din öppnade sida bröt blod och vatten fram
- ta bort vår synd i detta friska flöde som ger glädje åt Guds stad.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Allsmäktige Gud, låt lovsången denna morgon en gång fulländas i alla helgons gudstjänst i himlen. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.



Ters
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'



(eller - black-white)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.

Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.


Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.

Psalm 119:X (73-80)

Dina händer har skapat och format mig. *
Ge mig förstånd, så kan jag lära dina bud.

De som fruktar dig skall se mig och glädjas, *
ty jag hoppas på ditt ord.

Herre, jag vet att dina domar är rätta *
och att du har tuktat mig i trofasthet.

Låt din godhet vara min tröst, *
så som du har lovat din tjänare.

Må din barmhärtighet komma över mig,
så att jag får leva, *
ty din lag är min lust.

Låt de fräcka komma på skam,
de har gjort mig orätt utan skäl, *
men jag vill begrunda dina stadgar.

De som fruktar dig må vända sig till mig, *
de som känner dina vittnesbörd.

Må mitt hjärta följa dina befallningar, *
så att jag inte kommer på skam.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.

Psalm 59:2-5,10-11,17-18
En bön om räddning
Här hör vi Frälsaren lära alla att hängivet dyrka hans Fader (Eusebios av Caesarea)


Befria mig, min Gud, från mina fiender, *
beskydda mig för dem som förföljer mig.

Befria mig från dem som övar våld, *
rädda mig från dessa mördare.

De ligger i försåt för mig, +
grymma människor gaddar sig samman, *
utan att jag, Herre, har begått något ont.

Utan att jag har syndat +
löper de fram och gör sig redo till strid. *
Vakna upp, kom mig till mötes,
se vad som drabbar mig!

Du min styrka, jag vill hålla mig till dig. *
Gud är min borg.

Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd. *
Gud låter mig se med lust på mina förföljare.

Jag vill sjunga om din makt *
och jubla över din nåd när morgonen gryr,

ty du är för mig en borg, *
en tillflykt, när jag är i nöd.

Du min styrka, dig vill jag prisa, *
ty Gud är min borg, min nåderike Gud.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.


Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Psalm 60
Bön efter nederlag
I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen (Joh 16:33)


Gud, du har förkastat oss och brutit ned oss. *
Din vrede har drabbat oss. Upprätta oss igen!

Du har kommit landet att bäva och rämna. *
Hela nu dess revor, ty det vacklar.

Hårt har du prövat ditt folk, *
du har slagit i åt oss rusande vin.

Men åt dem som fruktar dig har du rest ett baner, *
dit de kan samlas och fly undan bågen.

Grip in med din högra hand och ge oss seger, *
bönhör oss, låt dina vänner bli räddade.

Gud har sagt i sin helgedom: "Jag skall triumfera, *
jag skall mäta ut Suckots dal och utskifta Sikem.

Mitt är Gilead, mitt är Manasse, *
Efraim är min hjälm och Juda min spira.

Men jag gör Moab till mitt tvättfat, +
jag kastar min sko på Edom. *
Hylla mig med jubelrop, du filisteernas land!"

Vem för mig mot den välbefästa staden, *
vem leder mig mot Edom?

Har du, o Gud, förkastat oss, *
vill du inte dra ut med våra härar?

Stå oss bi i kampen mot fienden, *
ty människor kan inte ge oss hjälp,

men med Gud kan vi göra mäktiga ting, *
han skall trampa ner våra fiender.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Kort läsning
5 Mos 1:31b


Herren, din Gud, bar dig, som en man bär sin son, hela den väg ni har vandrat.

Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva,
låt mig inte komma på skam med mitt hopp.

Slutbön

Herre Jesus Kristus, du fördes bort vid tredje timmen för att korsfästas för vår och hela världens skull. Vi ber om din försoning över det som varit och ditt beskydd mot framtida hot. Du som lever och råder i evigheters evighet.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Sext
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'



(eller - black-white)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.

Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

eller: Må vi med anden brinnande ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel ⇓⇑


Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.

Psalm 119:X (73-80)

Dina händer har skapat och format mig. *
Ge mig förstånd, så kan jag lära dina bud.

De som fruktar dig skall se mig och glädjas, *
ty jag hoppas på ditt ord.

Herre, jag vet att dina domar är rätta *
och att du har tuktat mig i trofasthet.

Låt din godhet vara min tröst, *
så som du har lovat din tjänare.

Må din barmhärtighet komma över mig,
så att jag får leva, *
ty din lag är min lust.

Låt de fräcka komma på skam,
de har gjort mig orätt utan skäl, *
men jag vill begrunda dina stadgar.

De som fruktar dig må vända sig till mig, *
de som känner dina vittnesbörd.

Må mitt hjärta följa dina befallningar, *
så att jag inte kommer på skam.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.

Psalm 59:2-5,10-11,17-18
En bön om räddning
Här hör vi Frälsaren lära alla att hängivet dyrka hans Fader (Eusebios av Caesarea)


Befria mig, min Gud, från mina fiender, *
beskydda mig för dem som förföljer mig.

Befria mig från dem som övar våld, *
rädda mig från dessa mördare.

De ligger i försåt för mig, +
grymma människor gaddar sig samman, *
utan att jag, Herre, har begått något ont.

Utan att jag har syndat +
löper de fram och gör sig redo till strid. *
Vakna upp, kom mig till mötes,
se vad som drabbar mig!

Du min styrka, jag vill hålla mig till dig. *
Gud är min borg.

Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd. *
Gud låter mig se med lust på mina förföljare.

Jag vill sjunga om din makt *
och jubla över din nåd när morgonen gryr,

ty du är för mig en borg, *
en tillflykt, när jag är i nöd.

Du min styrka, dig vill jag prisa, *
ty Gud är min borg, min nåderike Gud.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.


Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Psalm 60
Bön efter nederlag
I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen (Joh 16:33)


Gud, du har förkastat oss och brutit ned oss. *
Din vrede har drabbat oss. Upprätta oss igen!

Du har kommit landet att bäva och rämna. *
Hela nu dess revor, ty det vacklar.

Hårt har du prövat ditt folk, *
du har slagit i åt oss rusande vin.

Men åt dem som fruktar dig har du rest ett baner, *
dit de kan samlas och fly undan bågen.

Grip in med din högra hand och ge oss seger, *
bönhör oss, låt dina vänner bli räddade.

Gud har sagt i sin helgedom: "Jag skall triumfera, *
jag skall mäta ut Suckots dal och utskifta Sikem.

Mitt är Gilead, mitt är Manasse, *
Efraim är min hjälm och Juda min spira.

Men jag gör Moab till mitt tvättfat, +
jag kastar min sko på Edom. *
Hylla mig med jubelrop, du filisteernas land!"

Vem för mig mot den välbefästa staden, *
vem leder mig mot Edom?

Har du, o Gud, förkastat oss, *
vill du inte dra ut med våra härar?

Stå oss bi i kampen mot fienden, *
ty människor kan inte ge oss hjälp,

men med Gud kan vi göra mäktiga ting, *
han skall trampa ner våra fiender.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Kort läsning
Bar 4:28-29


Ert sinne gick på villovägar bort från Gud — vänd nu om och sök honom med tiofaldig iver. Ty han som har lagt olyckorna på er skall sända er räddningen och den eviga glädjen.

Hos Herren finns nåd,
väldig är den frälsning som finns hos honom.

Slutbön

Herre Jesus Kristus, du som vid sjätte timmen, när mörkret hade världen i sitt våld, frambar dig själv på korsets altare för oss och för de många, ge oss ditt ljus så att vi når det eviga livet. Du som lever och råder i evigheters evighet.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Non
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'



(eller - black-white)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.

En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.

Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.

eller: Du Guds Ande, var vår styrka ⇓⇑


Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.

Psalm 119:X (73-80)

Dina händer har skapat och format mig. *
Ge mig förstånd, så kan jag lära dina bud.

De som fruktar dig skall se mig och glädjas, *
ty jag hoppas på ditt ord.

Herre, jag vet att dina domar är rätta *
och att du har tuktat mig i trofasthet.

Låt din godhet vara min tröst, *
så som du har lovat din tjänare.

Må din barmhärtighet komma över mig,
så att jag får leva, *
ty din lag är min lust.

Låt de fräcka komma på skam,
de har gjort mig orätt utan skäl, *
men jag vill begrunda dina stadgar.

De som fruktar dig må vända sig till mig, *
de som känner dina vittnesbörd.

Må mitt hjärta följa dina befallningar, *
så att jag inte kommer på skam.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Låt din godhet vara min tröst, såsom du har lovat.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.

Psalm 59:2-5,10-11,17-18
En bön om räddning
Här hör vi Frälsaren lära alla att hängivet dyrka hans Fader (Eusebios av Caesarea)


Befria mig, min Gud, från mina fiender, *
beskydda mig för dem som förföljer mig.

Befria mig från dem som övar våld, *
rädda mig från dessa mördare.

De ligger i försåt för mig, +
grymma människor gaddar sig samman, *
utan att jag, Herre, har begått något ont.

Utan att jag har syndat +
löper de fram och gör sig redo till strid. *
Vakna upp, kom mig till mötes,
se vad som drabbar mig!

Du min styrka, jag vill hålla mig till dig. *
Gud är min borg.

Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd. *
Gud låter mig se med lust på mina förföljare.

Jag vill sjunga om din makt *
och jubla över din nåd när morgonen gryr,

ty du är för mig en borg, *
en tillflykt, när jag är i nöd.

Du min styrka, dig vill jag prisa, *
ty Gud är min borg, min nåderike Gud.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Befria mig, Gud, från mina fiender.


Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Psalm 60
Bön efter nederlag
I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen (Joh 16:33)


Gud, du har förkastat oss och brutit ned oss. *
Din vrede har drabbat oss. Upprätta oss igen!

Du har kommit landet att bäva och rämna. *
Hela nu dess revor, ty det vacklar.

Hårt har du prövat ditt folk, *
du har slagit i åt oss rusande vin.

Men åt dem som fruktar dig har du rest ett baner, *
dit de kan samlas och fly undan bågen.

Grip in med din högra hand och ge oss seger, *
bönhör oss, låt dina vänner bli räddade.

Gud har sagt i sin helgedom: "Jag skall triumfera, *
jag skall mäta ut Suckots dal och utskifta Sikem.

Mitt är Gilead, mitt är Manasse, *
Efraim är min hjälm och Juda min spira.

Men jag gör Moab till mitt tvättfat, +
jag kastar min sko på Edom. *
Hylla mig med jubelrop, du filisteernas land!"

Vem för mig mot den välbefästa staden, *
vem leder mig mot Edom?

Har du, o Gud, förkastat oss, *
vill du inte dra ut med våra härar?

Stå oss bi i kampen mot fienden, *
ty människor kan inte ge oss hjälp,

men med Gud kan vi göra mäktiga ting, *
han skall trampa ner våra fiender.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.

Kort läsning
Vish 1:13-15


Det är inte Gud som har gj ort döden, han gläder sig inte åt att liv släcks. Nej, till att leva skapade han allt, och i allt som blir till i världen bor hälsa. Där finns inget gift som dräper, och döden har inte sin kungaborg på jorden. Rättfärdigheten är odödlig.

Herren har räddat mitt liv från döden,
jag skall få leva inför Herren i de levandes land.

Slutbön

Herre Jesus Kristus, du öppnade ditt rikes port för rövaren. Vi bekänner våra synder i fast förvissning om att också vi får vara med dig i ditt paradis. Du som lever och råder i evigheters evighet.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.




Vesper
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'


(eller - black-white)


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

I Jesu Kristi smärta stor
den själ som fast på honom tror
kan målet för sin längtan nå
och mättnad för sin trängtan få.

Hans smärta aldrig glömmer vi,
i troget hjärta gömmer vi
den törnekrona Kristus bar,
det kors där fast han naglad var.

Nu väg till himlen öppen står
för den med Kristus troget går.
För Kristi nöd Gud skonar oss,
hans helga död försonar oss.

Dig ärar vi, som korsfäst var
och alla världens synder bar.
Du från all smitta renar oss,
med helgonen förenar oss.

Högt prisad vare Kristi nåd,
som lät sig efter Faderns råd
till offerdöd på korsets stam
i helig lydnad föras fram.

Din, Fader, är all härlighet,
all makt i tid och evighet.
Dig vare pris i alla land
med Sonen och den helge And'. Amen.

eller:

R.  Herre Jesus Kristus,
     + skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som för vår skull drack galla
för att all vår bitterhet skulle dö,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som för vår skull drack ättikvin
för att väcka oss ur vår tröghet,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som för vår skull blev sargad
för att en droppe av din odödlighet
skulle komma över oss,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som för vår skull blev slagen
för att stärka oss svaga med din kraft
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som blev krönt med törne
för att kröna oss med kärlekens grönskande krans,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som blev svept i linne
för att ikläda oss din renhet,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

Du som blev lagd i graven
för att nyskapa oss och benåda oss
nu och i den kommande världen,
+ skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.

R.  Herre Jesus Kristus,
     + skänk oss ditt liv, förlåt oss våra synder.


Ant. 1 Herre, rädda mitt liv från döden, min fot ifrån fall.

Psalm 116A
Tacksägelse
Vi måste gå igenom många lidanden för att komma in i Guds rike (Apg 14:22)


Jag har Herren kär, *
ty han hör min röst och mina böner.

Ja, han har böjt sitt öra till mig, *
i hela mitt liv skall jag åkalla honom.

Dödens band omvärvde mig,
och dödsrikets ångest grep mig, *
jag kom i nöd och bedrövelse.

Men jag åkallade Herrens namn: *
"Herre, rädda mitt liv!"

Herren är nådig och rättfärdig, *
vår Gud är barmhärtig.

Herren beskyddar de hjälplösa, *
jag var i nöd, och han hjälpte mig.

Min själ, vänd nu åter till din ro, *
ty Herren har gjort väl mot dig.

Ja, du har räddat mitt liv från döden, *
mitt öga från tårar, min fot ifrån fall.

Jag skall få vandra inför Herren *
i de levandes land.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Herre, rädda mitt liv från döden, min fot ifrån fall.

Ant. 2 Min hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord.

Psalm 121
Herren, sitt folks beskyddare
De skall inte längre hungra och inte längre törsta, varken solen eller någon annan hetta skall träffa dem (Upp 7:16)


Jag ser upp emot bergen: *
varifrån skall jag få hjälp?

Hjälpen kommer från Herren, *
som har skapat himmel och jord.

Han låter inte din fot slinta, *
han vakar ständigt över dina steg.

Han som beskyddar Israel, *
han vakar ständigt, han slumrar inte.

Herren bevarar dig, +
i hans skugga får du vandra, *
han går vid din sida.

Solen skall inte skada dig om dagen, *
inte månen om natten.

Herren bevarar dig från allt ont, *
från allt som hotar ditt liv.

Herren skall alltid bevara dig, +
när du går och när du kommer, *
nu och för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Min hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord.

Ant. 3 Du folkens konung, dina vägar är rättfärdiga och sanna.

Canticum
Upp 15:3-4

Tillbedjan


Stora och förunderliga är dina gärningar, *
Herre, allsmäktige Gud,

rättfärdiga och sanna är dina vägar, *
du folkens konung.

Vem skulle inte frukta dig, Herre, och prisa ditt namn? *
Du allena är helig.

Alla folk skall komma och tillbe inför dig, *
din rättfärdighet har blivit uppenbar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Du folkens konung, dina vägar är rättfärdiga och sanna.

Kort läsning
1 Kor 2:7-10a


Vad vi förkunnar är Guds hemlighetsfulla vishet, som var fördold men som redan före tidens början av Gud var bestämd att leda oss till härlighet. Den kände ingen av denna världens makter till — om de hade känt till den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens herre. Vi förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och vad ingen människa har anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom.

Responsorium

Kristus dog för våra synder + för att leda oss till Gud.
Kristus dog för våra synder + för att leda oss till Gud.
Hans kropp blev dödad, men han gjordes levande i anden
+ för att leda oss till Gud.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Kristus dog för våra synder + för att leda oss till Gud.

Ant. Herre, förbarma dig över oss, såsom du lovat våra fäder.

Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55


Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.

Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.

Stora ting låter den Mäktige ske med mig, *
hans namn är heligt,

och hans förbarmande med dem som fruktar honom, *
varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm, *
han skingrar dem som har övermodiga planer.

Han störtar härskare från deras troner, *
och han upphöjer de ringa.

Hungriga mättar han med sina gåvor, *
och rika visar han tomhänta från sig.

Han tar sig an sin tjänare Israel, *
och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham, *
och hans barn, för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Herre, förbarma dig över oss, såsom du lovat våra fäder.

Förbön

Välsignad vare Kristus, som sörjde med de sörjande och torkade deras tårar. Låt oss bedja:
R. Herre, förbarma dig över oss.

Herre Jesus Kristus, du som tröstar de ödmjuka
- samla de fattigas tårar och skriv dem i din bok.
Barmhärtige Herre, hör de döendes klagan
- sänd din helige ängel att lindra deras ånges
t. Låt de landsflyktiga känna din försyn
- och återvända till sitt hem på jorden och en gång till sitt himmelska hemland.
Låt dem som somnat in i synden väckas av din kärlek
- och försonas med dig och med din kyrka.
Fräls våra avlidna bröder
- så att de delar din seger över döden.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Gud, din vishet uppenbaras underbart i korsets dårskap. Låt oss i Kristi lidande få se hans härlighet och aldrig berömma oss av något annat än hans kors. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.




Completorium
Den 30 oktober 2020
Fredag


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)

Hymn

Den sig i Herrens hand förtror
och i hans vingars skugga bor,
han säger trygg: I Gud jag
har min hjälpare och mitt försvar.

Han fruktar icke mörkrets makt,
ej världens smälek och förakt:
i nödens tid, på sorgens dag
hans glädje är Guds välbehag.

När världens väsende förgår,
förgängelsen ej honom når.
En salig fröjd, en evig frid
är slutet på hans korta strid.

Högtlovat vare Herrens namn.
Det är en trygg, en ljuvlig hamn,
i alla faror, nöd och sorg
en mäktig sköld, en säker borg.

Gud, Fader, Son och Ande, bliv
oss alltid när och nåd oss giv.
Den heliga Treenighet
ske pris och lov i evighet. Amen.


eller: När dagen vänder sig... ⇓⇑
eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑

Ant. 1  Dag och natt ropar jag inför dig, o Gud.

Psalm 88
Bön i svår plåga
Detta är er stund, nu har mörkret makten (Luk 22:53)


Herre, min Gud, min frälsare, *
dag och natt ropar jag inför dig.

Låt min bön komma inför ditt ansikte, *
vänd ditt öra till mitt rop.

Ty min själ är mättad med lidanden, *
och mitt liv har kommit nära dödsriket.

Jag räknas bland dem som farit ner i graven, *
jag är som en man utan livskraft.

Jag har blivit som de döda, *
lik de slagna som ligger i graven,

dem som du inte längre tänker på *
och som är avskilda från din hand.

Ja, du har sänkt mig långt ner i graven, *
ner i mörkret, ner i djupet.

Din vrede vilar tung på mig, *
alla dina böljors svall låter du gå over mig.

Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, +
du har gjort mig till en styggelse för dem, *
jag ligger fången och kan inte komma ut.

Mitt öga förtvinar av lidande, +
Herre, jag åkallar dig dagligen, *
jag räcker ut mina händer till dig.

Gör du då under för de döda, *
eller kan skuggorna stå upp och tacka dig?

Berättar man i graven om din nåd, *
i avgrunden om din trofasthet?

Känner man i mörkret dina under *
och din rättfärdighet i glömskans land?

Men jag ropar till dig, *
Herre, i gryningen kommer min bön inför dig.

Varför vill du förkasta mig, *
varför döljer du ditt ansikte för mig?

Jag har lidit och våndats allt ifrån min ungdom, +
jag har drabbats av slag på slag, *
så att jag är nära att förtvivla.

Din vredes lågor går över mig, *
dina fasor förgör mig.

De omger mig ständigt som vatten, *
de kringränner mig från alla sidor.

Du har drivit vän och släkting långt bort ifrån mig, *
i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1  Dag och natt ropar jag inför dig, o Gud.

Kort läsning
Jfr Jer 14:9

Du bor ju mitt ibland oss, Herre, och vi är uppkallade efter ditt namn. Så överge oss då inte, Herre vår Gud.

Responsorium

I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.

Ant. Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Nunc dimittis
Luk 2:29-32


Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.

Ty mina ögon har skådat frälsningen *
som du har berett åt alla folk,

ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Slutbön
Allsmäktige Gud, låt oss vara så förenade med din Son i hans död och begravning, att vi kan stå upp med honom till det nya livet. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre.

En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen.

Maria-antifon

Salve Regina, mater misericordiae,
vita, dulcedo et spes nostra, salve.
Ad te clamamus, exsules, filii Evae.
Ad te suspiramus, gementes et flentes
in hac lacrimarum valle.
Eia ergo, Advocata nostra,
illos tuos misericordes oculos
ad nos converte.
Et Iesum, benedictum fructum ventris tui,
nobis post hoc exsilium ostende.
O clemens, o pia,
o dulcis Virgo Maria.

eller: (översättning) Himlarnas drottning... ⇓⇑
eller: Sub tuum praesidium... ⇓⇑
eller: (översättning) Vår tillflykt... ⇓⇑
eller: Ave, stella matutina... ⇓⇑
eller: (översättning) Var hälsad, morgonstjärna... ⇓⇑
eller: Mundi Domina... ⇓⇑
eller: (översättning) Världens härskarinna... ⇓⇑



Läsningsgudstjänst
Den 30 oktober 2020, fredag
fredag i 30 veckan 'under året'

(eller - I morgon

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Under natten eller tidigt om morgonen:

O ende Gud, Trefaldige,
som råder över allt ditt verk,
välsigna du vår psaltarsång,
vårt morgonoffer till ditt lov.

Ur vilans bädd vi reser oss,
förnyade av nattens ro,
och ropar efter läkedom
för syndakroppens alla sår.

Låt makten i din härlighet
bli uppenbar i mörkrets värld
och plåna ut all orenhet
som fläckat ned din skapelse.

Med hjärtats tro och tillförsikt
vi beder dig: Ge ljus och kraft,
att under dagens växlingar
bevara oss från svek och fall.

O gode Fader, stå oss bi,
o ende Son, vår Fader lik,
o helga Ande, Hjälpare,
som råder i all evighet. Amen.

Under dagen:

Din kärlek, Herre Jesu Krist,
oss väpnar mot all världens list,
den överskyler all vår brist
och återgiver vad vi mist.

Din kärlek som i döden brann,
ditt blod som från din sida rann,
din död som döden övervann
förlossning för oss alla fann.

Du kom till oss från himlen ned,
för oss ditt liv i strid framskred,
och korsets död för oss du led
att oss förvärva evig fred.

Ja, nu och alltid när oss bliv,
allt ont, o Jesus, från oss driv,
och en gång nådigt åt oss giv
en salig död, ett evigt liv. Amen.



Ant. 1 Herre, tukta mig inte i din vrede.

Psalm 38
En lidandes bön
Alla hans vänner ... stod på avstånd (Luk 23:49)

I


Herre, straffa mig inte i din vrede, *
tukta mig inte i din förtörnelse.

Ty dina pilar har träffat mig, *
din hand har drabbat mig.

Det finns inget helt på min kropp för din vredes skull, *
inget friskt i mina ben för mina synders skull.

Mina missgärningar går mig över huvudet, *
de är en börda som är mig för tung.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Herre, tukta mig inte i din vrede.

Ant. 2 Herre, du känner min längtan.

II

Mina sår stinker och flyter för min dårskaps skull, *
jag går krokig och nedböjd,
hela dagen går jag sörjande.

Mina höfter är fulla av brand, *
det finns inget helt på min kropp.

Jag är vanmäktig och illa sönderslagen, *
jag ropar ut mitt hjärtas jämmer.

Herre, du känner min längtan, *
min suckan är inte dold för dig.

Mitt hjärta slår häftigt, +
min kraft har lämnat mig, *
mina ögons ljus är borta.

Mina vänner och grannar skyr min plåga, *
mina närmaste håller sig borta.

De som står efter mitt liv lägger ut snaror, +
de som söker min ofärd talar ont om mig, *
de tänker på svek hela dagen.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Herre, du känner min längtan.

Ant. 3 Jag bekänner min missgärning. Överge mig inte.

III

Men jag är lik en döv, som ingenting hör, *
en stum, som inte öppnar sin mun,

ja, jag är lik en man som ingenting hör *
och inte har något svar i sin mun.

På dig, Herre, hoppas jag, *
du skall svara mig, Herre, min Gud.

Ty jag fruktar att de får glädja sig över mig, *
att de skall förhäva sig över mig, när jag vacklar.

Ty jag är nära att falla, *
och min plåga är alltid inför mig,

ja, jag måste bekänna min missgärning, *
och jag sörjer över min synd.

Men mina fiender får leva och är mäktiga, *
Många är de som hatar mig utan skäl.

de som lönar gott med ont *
och som står mig emot för att jag sökt det goda.

Överge mig inte, Herre, min Gud,
var inte långt ifrån mig. *
Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Jag bekänner min missgärning. Överge mig inte.

Mina ögon längtar efter din hjälp
och efter dina rättfärdiga ord.

Första läsningen
Vish 8:l-21b
Salomos kärlek till visheten


Visheten sträcker sig med kraft från öster till väster, och hon styr skickligt allt. Hon blev mig kär; jag valde henne i min ungdom och strävade efter att göra henne till min brud. Jag greps av åtrå efter hennes skönhet. Hon lyser med sitt höga ursprung, ty hon lever hos Gud, och världsalltets härskare älskar henne. Hon är ju invigd i Guds kunskap och tar del i hans verk. Om rikedom är något att sträva efter i livet, vad är då värdefullare än visheten som frambringar allt? Om klokhet kan uträtta något, vem i världen är då större konst-när än hon? Och om någon älskar rättfärdigheten, så är det genom hennes mödor som dygderna kommer: hon lär ut måttfullhet och klokhet, rättrådighet och mod - det bästa en människa kan äga i livet. Och skulle någon därtill längta efter lärdom, så känner hon det förflutna och kan förutse framtiden. Hon förstår sig på tänkespråk och kan lösa gåtor, tecken och under känner hon till på förhand, och hon vet hur tider och skeden skall sluta.
Henne föresatte jag mig alltså att föra hem och leva med, ty detta visste jag: Med sina råd skall hon ge mig framgång, hon skall uppmuntra mig i bekymmer och sorg. Tack vare henne får jag ära bland människorna, redan som ung blir jag hedrad i de gamlas krets. Jag kommer att visa skarpsinne som domare och bli beundrad av de mäktiga. De skall vänta när jag är tyst och lyssna när jag yttrar mig, och om jag talar länge skall de tiga vördnadsfullt. Tack vare henne får jag odödlighet, jag lämnar ett outplånligt minne åt kommande släkten. Jag skall styra hedningarna, folken skall läggas under mig, och fruktansvärda tyranner skall darra när de hör om mig. Jag skall visa mig god för folket och tapper i krig. När jag kommer hem skall jag vila ut hos henne, ty i umgänget med henne finns ingen bitterhet. Att leva med henne vållar ingen smärta utan ger bara lust och glädje.
När nu mina tankar rörde sig kring detta och jag be-grundade för mig själv att odödlighet kommer av släktskap med visheten och goda njutningar av vänskap med henne och outtömlig rikedom av hennes trägna mödor och klokhet av övning i hennes sällskap och berömmelse av att man lyssnar till hennes ord - då gav jag mig på vandring för att försöka vinna henne. Jag var en frisk och stark ung man som hade fått en god själ, eller snarare: jag var god och hade därför fått komma till en ofördärvad kropp. Men jag visste att bara Gud kunde ge mig det jag ville ha; och redan det är klokhet, att veta vems gåva detta är.

Responsorium Vish 7:7, 8; Jakl:5

Jag bad till Gud, och han gav mig klokhet.
+ Jag åkallade honom, och vishetens ande kom till mig. Jag valde visheten framför spiror och troner.
Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förebråelser, och han skall få vad han ber om.
+ Jag åkallade honom, och vishetens ande kom till mig. Jag valde visheten framför spiror och troner.

Andra läsningen
Ur en kommentar av ärkebiskop Baldwin av Canterbury.
Guds levande och verksamma ord


Guds ord är levande och verksamt och mera genomträngande än något tveeggat svärd. Hur stor kraften och hur stor visheten är i Guds Ord klargörs av dessa apostelns ord för dem som söker Kristus, han som är Ordet och Guds kraft och visdom. Detta Ord var i begynnelsen hos Fadern och lika evigt som han, i tidens fullbordan uppenbarat för apostlarna och förkunnat genom dem och mottaget i ödmjuk tro av folken.
Det finns alltså ett Faderns Ord, ett munnens ord och ett hjärtats ord. Munnens ord är ett tecken för det Ord som är hos Fadern, men även för det Ord som är i människans hjärta. Med ordet i människans hjärta menas antingen det ord som förstås eller det ord som man sätter tro till eller det ord som man älskar, ty ordet kan förstås, tros eller älskas. När dessa tre sammanfaller i ett enda hjärta, så att Kristus samtidigt blir förstådd, trodd och älskad som Guds Ord - han som är Faderns Ord och om vilket Fadern säger: Mitt hjärta flödar över av det goda ordet - då bor han däri genom tron, och stiger Gud i Faderns hjärta i underbar kärlek ned till människans hjärta, för att på ett nytt sätt avlas och ta gestalt där, såsom aposteln säger till galaterna: Ni mina barn, som jag än en gång måste föda med smärta tills Kristus har förkroppsligats i er.
När Kristus predikas är det Guds Ord som hörs, det vill säga förstås, och så tas emot i tro - ty tron kommer av hörande - och blir älskat. Ty det finns ingen kärlek till Or-det utan tro på Ordet, inte heller någon tro på Ordet utan Ordets hörande. Den som älskar, han tror; och den som tron, han hör orden genom Andens inre upplysning, ty Anden blåser vart den vill. Det är ju skrivet: Du hör dess ljud: i yttre måtto genom en människas predikan eller i inre måtto genom Andens talande. Ty om inte någon funnes som lärde invärtes, skulle det talade ordet arbeta förgäves.
Detta Guds Ord, om vilket jag nu talar till er, är levande, ty Fadern gav åt det att ha liv i sig själv, såsom han har liv i sig själv. Därför är det inte blott levande utan även Livet, såsom han säger om sig själv: Jag är vägen, sanningen och li-vet. Då han nu är livet, är han levande, för att göra levande. Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vem han vill. Levandegörande är det, när det kallade den döde ut ur graven och säger: Lasarus, kom ut! När detta Ord predikas, låter det den mäktiga röst som verkar i det inre ge kraft åt det ord som hörs i utvärtes måtto, den röst genom vilka de döda väcks till liv och av dessa stenar söner uppväcks åt Abraham.
Levande är alltså detta Ord i Faderns hjärta, levande i förkunnarens mun, levande i de troendes och älskandes hjärtan. Men om detta Ord är levande, så är det inget tvivel om att det även är verksamt: verksamt vid världens skapelse, verksamt vid världens styrande, verksamt vid världensåterlösning. Och vad kan väl vara mera verksamt, mera mäktigt? Vem kan uttala hans kraftgärningar och förkunna allt hans lov? Verksamt är det, när det utför sina gärningar; verksamt är det, när det förkunnas. Ty det återvänder inte förgäves, utan utför det vartill det blev utsänt.
Det är verksamt och - när det blir mottaget med tro och kärlek - mera genomträngande än något tveeggat svärd. Ty vad är omöjligt för den troende och vad är svårt för den älskande? När detta Ord talar, genomborrar dess ord hjärtat såsom skarpa pilar från en stark man, såsom spikar som trängt in på djupet, så djupt, att de tränger in i det innersta. Detta Ord är mera genomträngande än varje tveeggat svärd, eftersom det kan hugga djupare än varje kraft eller makt, och det är skarpare än varje mänskligt intellekts hela skarpsinne och vassare än alla ord som mänsklig visdom och spetsfundig lärdom kan uttänka.

Responsorium Syr 1:5,16

Vishetens källa är Guds Ord i höjden,
+ och genom de eviga buden går man in till dem.
Herrens fruktan är vishetens begynnelse,
+ och genom de eviga buden går man in till dem.

Slutbön

Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Invitatorium
Den 31 oktober 2020, lördag
lördag i 30 veckan 'under året'

Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Låt oss höra Guds röst, så att vi får komma in i hans vila.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)


[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.

eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑

Laudes
Den 31 oktober 2020, lördag
lördag i 30 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Se, himlen rodnar, mörkret flyr,
på jorden gryr en dag på nytt,
och ljuset bryter fram med kraft;
låt ondskan vika för dess makt.

Må nattens oro lämna oss,
från själen lyftas skuldens ok,
må frestelser och dunkla hot
ej mera bringa oss på fall.

Så skall vår bävan bli förbytt
i glädje, ty en dag skall gry,
den sista, då gudomligt ljus
skall strömma ut från Herrens hus.

Gud Fadern vare tack och lov,
och ära ske hans ende Son,
med helga Anden, Hjälparen,
i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Det är gott att om morgonen förkunna din nåd och när natten har kommit din trofasthet.

Psalm 92
Lovsång till Skaparen
Här besjungs den ende Sonens gärningar (Athanasios)


Det är gott att tacka Herren *
och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,

att om morgonen förkunna din nåd *
och när natten har kommit din trofasthet,

till strängars klang, till harpa, *
med spel på lyra.

Ty du gläder mig, Herre, med dina gärningar, *
jag vill jubla över dina händers verk.

Herre, hur stora är inte dina verk, *
omätligt djupa är dina tankar!

En oförnuftig människa kan inte inse det, *
en dåre kan inte förstå det:

Om än de gudlösa grönskar som gräs *
och ogärningsmännen blomstrar,

så sker det till deras eviga fördärv. *
Men du, Herre, den Högste, förblir i evighet.

Dina fiender, Herre, dina fiender förgås, *
alla ogärningsmännen skingras.

Men mitt horn gör du högt som vildoxens, *
du gjuter frisk olja över mitt huvud.

Med lust får jag se ner på mina fiender *
och höra vad som drabbar mina förföljare.

Den rättfärdige grönskar som ett palmträd, *
som en ceder på Libanon växer han till.

Ja, sådana är planterade i vår Guds hus, *
de grönskar i hans gårdar.

Ännu när de blir gamla skjuter de skott, *
de frodas och grönskar.

Så kan de förkunna att Herren är rättfärdig. *
Han är min klippa, i honom finns ingen orätt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Det är gott att om morgonen förkunna din nåd och när natten har kommit din trofasthet.

Ant. 2 Ge ära åt vår Gud.

Canticum
5 Mos 32:1 -12
Guds välgärningar mot sitt folk
Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna (Matt 23:37)


Lyssna, ni himlar, jag vill tala, *
må jorden höra mina ord.

Min undervisning skall strömma som regnet, *
mitt tal skall falla som daggen,

som rikligt regn på grönska, *
som en regnskur på gräsets brodd.

Herrens namn vill jag förkunna. *
Ge ära åt vår Gud!

Han är vår klippa, +
fullkomlig i allt vad han gör, *
alla hans vägar är rätta.

Han är en trofast Gud som aldrig sviker, *
han är rättfärdig och rättvis.

Men det vrånga och avoga släktet avföll från honom, *
de förvända, som inte längre var hans söner.

Är det så du vill löna din Herre, *
du dåraktiga, förblindade folk?

Är han inte din fader, som har skapat dig? *
Är han inte den som har danat och byggt upp dig

Tänk på de dagar som en gång var, *
besinna de år som har gått.

Fråga din fader, han skall berätta, *
dina äldste, de skall säga vad som skedde:

När den Högste gav arvslotter åt folken, *
när han fördelade människorna på jorden,

då utstakade han gränserna för folken *
efter antalet av Israels barn,

då gjorde Herren sitt folk till sin egendom, *
då blev Jakob hans arvslott.

Han fann honom i öknen, *
i ödemarken, där ökendjuren tjuter.

Han tog honom i sin vård och sitt beskydd, *
han bevarade honom som sin ögonsten.

Liksom örnen lockar ut sin avkomma till flykt *
och svävar upp ovanför sina ungar,

så bredde han ut sina vingar *
och lyfte honom och bar honom på sina fjädrar.

Herren ensam ledde honom på vägen, *
ingen främmande gud vid hans sida.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Ge ära åt vår Gud.

Ant. 3 Herre, vår Herre, väldigt är ditt namn över hela jorden!

Psalm 8
Guds storhet och människans värdighet
Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gjorde han till huvud för kyrkan (Ef 1:22)


Herre, vår Herre,
väldigt är ditt namn över hela jorden, *
du som har brett ut ditt majestät över himlen!

Barns och spädbarns rop
har du gjort till en lovsång åt dig,
du har rest ett värn mot dina fiender; *
dina ovänner och vedersakare förstummas.

När jag ser din himmel, dina fingrars verk, *
månen och stjärnorna som du har berett,

vad är då en människa, att du tänker på henne, *
eller en människoson, att du tar dig an honom?

Dock gjorde du honom nästan till Gud, *
du krönte honom med ära och härlighet.

Du satte honom till herre över dina händers verk, *
allting lade du under hans fötter:

alla får och oxar, *
likaså vildmarkens djur,

fåglarna under himlen och fiskarna i havet, *
allt som vandrar havens vägar.

Herre, vår Herre, *
väldigt är ditt namn över hela jorden!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Herre, vår Herre, väldigt är ditt namn över hela jorden!

Kort läsning
Rom 12:14-16a


Välsigna dem som förföljer er, välsigna dem och förbanna dem inte. Gläd er dem dem som gläder sig och gråt med dem som gråter. Bemöt alla lika och håll er inte för goda att umgås med dem som är ringa.

Responsorium

Mina läppar skall jubla, + jag vill lovsjunga dig.
Mina läppar skall jubla, + jag vill lovsjunga dig.
Min tunga skall förkunna din rättfärdighet,
+ jag vill lovsjunga dig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Mina läppar skall jubla, + jag vill lovsjunga dig.

Ant. Herre, styr våra fötter in på fredens väg.

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79


Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.

Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids släkt,

så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,

frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.

Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:

att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Herre, styr våra fötter in på fredens väg.

Förbön

Vi vill prisa Kristi godhet och vishet. Han möter oss i alla sina bröder, i synnerhet de lidande. Låt oss bedja:
R. Fullkomna oss i kärleken, Herre.

Medan dagen ännu är ung kommer vi ihåg din uppståndelse
- och nedkallar dina nådegåvor över alla människor.
Låt oss i dag vara dina vittnen
- och frambära ett heligt offer som behagar Gud.
Lär oss att se din avbild i vår nästa
- och tjäna dig i henne.
Du sanna vinstock, vars grenar är vi
- låt oss bli kvar i dig och bära frukt till Faderns ära.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Vår mun, vår ande och vårt liv må alltid prisa dig, vår Herre, ty allt vad vi är, är din gåva till oss; må allt vad vi gör bli vår gåva till dig. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.



Ters
Den 31 oktober 2020, lördag
lördag i 30 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.

Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.


Ant. 1 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.

Psalm 119:XI (81-88)

Min själ längtar efter din frälsning, *
jag hoppas på ditt ord.

Mina ögon längtar efter ditt löfte, *
och jag säger: "När vill du trösta mig?"

Ty jag är som en vinlägel i rök, *
men jag glömmer inte dina stadgar.

Hur få är inte din tjänares dagar! *
När vill du hålla dom över mina förföljare?

De fräcka gräver gropar för mig, *
de som inte lever efter din lag.

Alla dina bud är sanning. *
Utan skäl förföljer man mig - hjälp mig!

De har nästan utrotat mig från jorden, *
fast jag inte har övergivit dina bud.

Behåll mig vid liv för din godhets skull, *
så vill jag hålla dina vittnesbörd.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.


Ant. 2 Du, Herre, är min tillflykt, ett torn som skyddar mig mot fienden.

Psalm 61
En landsflyktigs bön
En bön av den rättfärdige som hoppas på det som hör evigheten till (Hilarius)


Hör, o Gud, mitt rop, *
lyssna till min bön.

Från jordens ände ropar jag till dig,
ty mitt hjärta försmäktar. *
För mig upp på klippan som är för hög för mig.

Ty du är min tillflykt, *
ett torn som skyddar mig mot fienden.

Låt mig bo i din hydda för evigt, *
jag tar min tillflykt under dina vingar.

Du, o Gud, har hört mina löften *
och givit en arvslott åt dem som fruktar ditt namn.

Låt konungen leva länge, *
må hans år vara från släkte till släkte.

Må han för evigt sitta på sin tron inför Gud. *
Bevara honom i nåd och trofasthet.

Då skall jag ständigt prisa ditt namn *
och infria mina löften dag efter dag.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Du, Herre, är min tillflykt, ett torn som skyddar mig mot fienden.


Ant. 3 Herre, skydda mitt liv mot fiendens hot.

Psalm 64
Bön om skydd mot fiender
Herrens lidande ställs fram för våra ögon i denna psalm (Augustinus)


Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, *
skydda mitt liv mot fiendens hot.

Göm mig för de ondas skara, *
för ogärningsmännens larmande hop,

De vässar sina tungor som svärd, *
de lägger an med bittra ord som med pilar,

för att skjuta den skuldlöse ur bakhåll. *
Plötsligt skjuter de på honom, utan förskoning.

De står fast i sitt onda uppsåt, +
de ordar om hur de skall lägga ut snaror, *
de säger: "Vem skulle se oss?"

De tänker ut lömska planer: +
"Nu är vi redo att slå till!" *
Deras inre är fördärvat, deras hjärta är en avgrund.

Då skjuter Glid dem, *
plötsligt sårar dem hans pil.

Deras tunga får dem på fall, de blir straffade, *
alla som ser dem skakar på huvudet.

Och alla människor blir förskräckta, *
de förkunnar vad Gud har gjort
och besinnar hans verk.

Den rättfärdige skall glädja sig i Herren +
och ta sin tillflykt till honom, *
och alla rättsinniga skall jubla.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Herre, skydda mitt liv mot fiendens hot.

Kort läsning
5 Mos 8:5b-6


Herren, din Gud, fostrar dig, som en man fostrar sin son. Och du skall hålla Herrens, din Guds, bud, så att du vandrar på hans vägar och fruktar honom.

Herrens fruktan är ren och består för evigt,
Herrens stadgar är sanning, de är alla rättfärdiga.

Slutbön

Herre, himmelske Fader, ge Andens ljus åt oss som tillber dig, och låt oss undgå ondskans makt och ha vår glädje i att ständigt prisa dig. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Sext
Den 31 oktober 2020, lördag
lördag i 30 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.

Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

eller: Må vi med anden brinnande ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel ⇓⇑


Ant. 1 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.

Psalm 119:XI (81-88)

Min själ längtar efter din frälsning, *
jag hoppas på ditt ord.

Mina ögon längtar efter ditt löfte, *
och jag säger: "När vill du trösta mig?"

Ty jag är som en vinlägel i rök, *
men jag glömmer inte dina stadgar.

Hur få är inte din tjänares dagar! *
När vill du hålla dom över mina förföljare?

De fräcka gräver gropar för mig, *
de som inte lever efter din lag.

Alla dina bud är sanning. *
Utan skäl förföljer man mig - hjälp mig!

De har nästan utrotat mig från jorden, *
fast jag inte har övergivit dina bud.

Behåll mig vid liv för din godhets skull, *
så vill jag hålla dina vittnesbörd.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.


Ant. 2 Du, Herre, är min tillflykt, ett torn som skyddar mig mot fienden.

Psalm 61
En landsflyktigs bön
En bön av den rättfärdige som hoppas på det som hör evigheten till (Hilarius)


Hör, o Gud, mitt rop, *
lyssna till min bön.

Från jordens ände ropar jag till dig,
ty mitt hjärta försmäktar. *
För mig upp på klippan som är för hög för mig.

Ty du är min tillflykt, *
ett torn som skyddar mig mot fienden.

Låt mig bo i din hydda för evigt, *
jag tar min tillflykt under dina vingar.

Du, o Gud, har hört mina löften *
och givit en arvslott åt dem som fruktar ditt namn.

Låt konungen leva länge, *
må hans år vara från släkte till släkte.

Må han för evigt sitta på sin tron inför Gud. *
Bevara honom i nåd och trofasthet.

Då skall jag ständigt prisa ditt namn *
och infria mina löften dag efter dag.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Du, Herre, är min tillflykt, ett torn som skyddar mig mot fienden.


Ant. 3 Herre, skydda mitt liv mot fiendens hot.

Psalm 64
Bön om skydd mot fiender
Herrens lidande ställs fram för våra ögon i denna psalm (Augustinus)


Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, *
skydda mitt liv mot fiendens hot.

Göm mig för de ondas skara, *
för ogärningsmännens larmande hop,

De vässar sina tungor som svärd, *
de lägger an med bittra ord som med pilar,

för att skjuta den skuldlöse ur bakhåll. *
Plötsligt skjuter de på honom, utan förskoning.

De står fast i sitt onda uppsåt, +
de ordar om hur de skall lägga ut snaror, *
de säger: "Vem skulle se oss?"

De tänker ut lömska planer: +
"Nu är vi redo att slå till!" *
Deras inre är fördärvat, deras hjärta är en avgrund.

Då skjuter Glid dem, *
plötsligt sårar dem hans pil.

Deras tunga får dem på fall, de blir straffade, *
alla som ser dem skakar på huvudet.

Och alla människor blir förskräckta, *
de förkunnar vad Gud har gjort
och besinnar hans verk.

Den rättfärdige skall glädja sig i Herren +
och ta sin tillflykt till honom, *
och alla rättsinniga skall jubla.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Herre, skydda mitt liv mot fiendens hot.

Kort läsning
Jfr 1 Kung 2:2b-3


Var frimodig och håll vad Herren, din Gud, befaller dig hålla, så att du vandrar på hans vägar och håller hans stadgar, hans bud och lagar och vittnesbörd, för att du må ha framgång i allt vad du gör.

Led mig på dina befallningars stig,
ty till den har jag behag.

Slutbön

Herre, du vars kärlek brinner med en evig låga, lär oss att älska dig och så bli ljus och värme för vår nästa. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Non
Den 31 oktober 2020, lördag
lördag i 30 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.

En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.

Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.

eller: Du Guds Ande, var vår styrka ⇓⇑


Ant. 1 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.

Psalm 119:XI (81-88)

Min själ längtar efter din frälsning, *
jag hoppas på ditt ord.

Mina ögon längtar efter ditt löfte, *
och jag säger: "När vill du trösta mig?"

Ty jag är som en vinlägel i rök, *
men jag glömmer inte dina stadgar.

Hur få är inte din tjänares dagar! *
När vill du hålla dom över mina förföljare?

De fräcka gräver gropar för mig, *
de som inte lever efter din lag.

Alla dina bud är sanning. *
Utan skäl förföljer man mig - hjälp mig!

De har nästan utrotat mig från jorden, *
fast jag inte har övergivit dina bud.

Behåll mig vid liv för din godhets skull, *
så vill jag hålla dina vittnesbörd.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.


Ant. 2 Du, Herre, är min tillflykt, ett torn som skyddar mig mot fienden.

Psalm 61
En landsflyktigs bön
En bön av den rättfärdige som hoppas på det som hör evigheten till (Hilarius)


Hör, o Gud, mitt rop, *
lyssna till min bön.

Från jordens ände ropar jag till dig,
ty mitt hjärta försmäktar. *
För mig upp på klippan som är för hög för mig.

Ty du är min tillflykt, *
ett torn som skyddar mig mot fienden.

Låt mig bo i din hydda för evigt, *
jag tar min tillflykt under dina vingar.

Du, o Gud, har hört mina löften *
och givit en arvslott åt dem som fruktar ditt namn.

Låt konungen leva länge, *
må hans år vara från släkte till släkte.

Må han för evigt sitta på sin tron inför Gud. *
Bevara honom i nåd och trofasthet.

Då skall jag ständigt prisa ditt namn *
och infria mina löften dag efter dag.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Du, Herre, är min tillflykt, ett torn som skyddar mig mot fienden.


Ant. 3 Herre, skydda mitt liv mot fiendens hot.

Psalm 64
Bön om skydd mot fiender
Herrens lidande ställs fram för våra ögon i denna psalm (Augustinus)


Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, *
skydda mitt liv mot fiendens hot.

Göm mig för de ondas skara, *
för ogärningsmännens larmande hop,

De vässar sina tungor som svärd, *
de lägger an med bittra ord som med pilar,

för att skjuta den skuldlöse ur bakhåll. *
Plötsligt skjuter de på honom, utan förskoning.

De står fast i sitt onda uppsåt, +
de ordar om hur de skall lägga ut snaror, *
de säger: "Vem skulle se oss?"

De tänker ut lömska planer: +
"Nu är vi redo att slå till!" *
Deras inre är fördärvat, deras hjärta är en avgrund.

Då skjuter Glid dem, *
plötsligt sårar dem hans pil.

Deras tunga får dem på fall, de blir straffade, *
alla som ser dem skakar på huvudet.

Och alla människor blir förskräckta, *
de förkunnar vad Gud har gjort
och besinnar hans verk.

Den rättfärdige skall glädja sig i Herren +
och ta sin tillflykt till honom, *
och alla rättsinniga skall jubla.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Herre, skydda mitt liv mot fiendens hot.

Kort läsning
Jer 6:16


Ställ er vid vägarna och se till, och fråga efter forntidens stigar, fråga vilken väg som är den goda vägen, och vandra på den, så skall ni finna ro för era själar.

Dina vittnesbörd är min eviga arvedel,
de är mitt hjärtas fröjd.

Slutbön

Hör oss, Herre, och skänk oss fullkomlig frid, så att vi är öppna för dig alla dagar av vårt liv och på den heliga jungfrun Marias förbön når fram till vårt mål hos dig. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.




Vesper
Den 31 oktober 2020, lördag
Alla Helgons Dag

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Hur mäktig är den sabbat, hur härlig, djup och klar,
som himlens makter anförtrott i evighets förvar.
Den starke däri segern såg, den trötte vilan fann,
då Gud, i vilken allting är, blir allt för människan.

Jerusalem är staden högt ovan rum och tid,
med sällhet över alla mått och översinnlig frid.
Ej blott besannat, överglänst
vad drömmarn skådat störst.
Med vin och vatten mer än nog
har hjärtat släckt sin törst.

Dock om Guds nåd och värdskap
vid himlens gästabud,
om vilan, vederkvickelsen och glädjen uti Gud
må de ge svar och vittnesbörd som sitter vid hans bord,
så långt nu hjärtats fullhet går att tolka uti ord.

Men vi som än försmäktar i Babel — dagar, mil
från fosterland och modersmål, i träldom och exil -
oss gäller hålla viljan stark och hoppet visst att hem
dock återvänder vi till sist, till vårt Jerusalem.

Där, friade från klagan, hat, vedermödor, tvång,
i segerjubel sjunger vi det frälsta Sions sång.
För all din kärleks råd och nåd och din barmhärtighet
dig prisar då ett lyckligt folk för tid och evighet.

Där lejonen skall beta med hjort och lamm i fred.
Och sabbat läggs till sabbatsdag i en oändlig ked.
Och aldrig änglakörens lov skall sakna understöd
av oss i paradisisk psalm, högt över mull och död.

Pris vare dig, Gud Fader, som allting kommit från
och genom vilken allt består i Jesus Krist, din Son,
och Anden, som bekräftar ditt förbund: Immanuel.
Treenig Gud, nu lovar dig ditt frälsta Israel. Amen.

eller:

Ni Kristi vänner, som med fröjd
nu prisar Gud i himlens höjd,
som redan ser hans härlighet
och erfar hans barmhärtighet:
     Om förbön vi er alla ber,
     att Gud barmhärtigt till oss ser
     och sist förenar oss med er.

Maria, som vid tronen står
och kronan av din Herre får,
ni änglakörer i er makt
som troget kring oss håller vakt:
     Om förbön vi er alla ber,
     att Gud barmhärtigt till oss ser
     och sist förenar oss med er.

Ni patriarker, från vars stam
all världens frälsning sprungit fram,
profeter, som i anden såg
den framtid som i Kristus låg:
     Om förbön vi er alla ber,
     att Gud barmhärtigt till oss ser
     och sist förenar oss med er.

Apostlar, ni som på vår jord
har burit fram er Herres ord,
martyrer, ni som gett ert blod,
bekännare med heligt mod:
     Om förbön vi er alla ber,
     att Gud barmhärtigt till oss ser
     och sist förenar oss med er.

Ni jungfrur i er renhets skrud
— en sinnebild för Kristi brud —
och alla kvinnor som i tro
har tjänat Gud och funnit ro:
     Om förbön vi er alla ber,
     att Gud barmhärtigt till oss ser
     och sist förenar oss med er.

Ni vänner, som ger tröst och stöd,
bed Gud att han för Kristi död
i kärlek och i trofasthet
bevarar all sin kristenhet:
     Om förbön vi er alla ber,
     att Gud barmhärtigt till oss ser
     och sist förenar oss med er.


Ant. 1 För dina heliga, Herre, skall det eviga ljuset lysa, och odödlighet skall du skänka dem. Halleluja.

Psalm 113
Välsignat vare Herrens namn
Han störtar härskare från deras troner och han upphöjer de ringa (Luk 1:52)


Lova Herren, ni Herrens tjänare, *
lova Herrens namn.

Välsignat vare Herrens namn *
från nu och till evig tid.

Från solens uppgång till dess nedgång *
må Herrens namn vara lovat.

Herren är upphöjd över alla folk, *
hans ära når över himlen.

Ja, vem är som Herren, vår Gud, *
han som sitter så högt,

han som ser ned så djupt *
- ja, vem i himlen och på jorden?

Han som upprättar den ringe ur stoftet, *
han som lyfter den fattige ur dyn,

för att sätta honom bredvid furstar, *
bredvid furstarna i sitt folk,

han som låter den ofruktsamma hustrun *
sitta med glädje som moder, omgiven av barn.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 För dina heliga, Herre, skall det eviga ljuset lysa, och odödlighet skall du skänka dem. Halleluja.

Ant. 2 Jerusalem, du heliga stad, dina barn skall få glädjas i dig. De skall alla samlas och vara nära Herren. Halleluja.

Psalm 147B
Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru (Upp 21:9)


Jerusalem, prisa Herren, *
Sion, lova din Gud.
     Han har gjort bommarna för dina portar fasta, *
     han har välsignat dina söner.
Han skaffar dina gränser fred, *
han mättar dig med bästa vete.
     Han sänder ut sitt ord över jorden, *
     hans befallning skyndar iväg med hast.
Han låter snö falla som ull, *
rimfrost strör han ut som aska.
     Han sprider hagel som smulor, *
     han sänder kyla, och vattnet blir till is.
När han sänder sitt ord, då smälter det frusna, *
låter han vinden blåsa, då strömmar vattnen på nytt.
     Han har förkunnat för Jakob sitt ord, *
     för Israel sina stadgar och bud.
Så har han inte gjort för något främmande folk, *
och hans bud, dem känner de inte.
     Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
     nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Jerusalem, du heliga stad, dina barn skall få glädjas i dig. De skall alla samlas och vara nära Herren. Halleluja.

Ant. 3 De heliga sjunger den nya sången inför Guds tron och Lammet, och deras röster genljuder på jorden. Halleluja.

Canticum
Upp 19:1-2a,5-7

Lammets bröllop


Segern och äran och makten tillhör vår Gud,
sanna och rättvisa är hans domar.
Halleluja.

Prisa vår Gud, alla ni hans tjänare,
ni som fruktar honom, både stora och små.
Halleluja.

Nu har Herren, vår Gud, Allhärskaren, tagit makten.
Låt oss vara glada och jubla och ge honom äran.
Halleluja.

Nu är tiden inne för Lammets bröllop,
och bruden har gjort sig redo.
Halleluja.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Halleluja.

Ant. 3 De heliga sjunger den nya sången inför Guds tron och Lammet, och deras röster genljuder på jorden. Halleluja.

Kort läsning
Heb 12:22-24

Ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och står inför mångtusende änglar, en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen; ni står inför Gud, allas domare, inför andarna av de rättfärdiga som har fullkomnats och inför Jesus, förmedlaren av ett nytt förbund, och det renande blod som talar starkare än Abels.

Responsorium

De rättfärdiga är glada + och fröjdar sig inför Gud.
De rättfärdiga är glada + och fröjdar sig inför Gud.
De jublar i glädje
+ och fröjdar sig inför Gud.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
De rättfärdiga är glada + och fröjdar sig inför Gud.

Ant. Dig prisar apostlarnas saliga kör, dig lovar profeternas prisvärda skara, dig ärar martyrernas vitklädda här. Dig bekänner samfällt alla utvalda och heliga, du saliga Treenighet, en enda Gud.

Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55


Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.

Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.

Stora ting låter den Mäktige ske med mig, *
hans namn är heligt,

och hans förbarmande med dem som fruktar honom, *
varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm, *
han skingrar dem som har övermodiga planer.

Han störtar härskare från deras troner, *
och han upphöjer de ringa.

Hungriga mättar han med sina gåvor, *
och rika visar han tomhänta från sig.

Han tar sig an sin tjänare Israel, *
och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham, *
och hans barn, för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Dig prisar apostlarnas saliga kör, dig lovar profeternas prisvärda skara, dig ärar martyrernas vitklädda här. Dig bekänner samfällt alla utvalda och heliga, du saliga Treenighet, en enda Gud.

Förbön

I glädje vänder vi oss till Gud, som är alla helgons krona, och säger:
R. Fräls oss, Herre, på alla dina helgons förbön.

Gud, i din visdom bygger du din kyrka på apostlarnas grund
— bevara dina trogna i trohet mot deras lära.
Du ger martyrerna kraft att vittna om dig med sitt eget blod
— gör de kristna till trogna vittnen för Kristus.
Du ger åt de heliga jungfrurna nåden att följa Kristus på de evangeliska rådens väg
— låt aldrig kyrkan sakna detta tecken på det goda som skall komma.
Du visar genom dina helgon din närvaro, ditt ansikte och ditt ord
— låt oss bli deras vänner och så komma närmare dig.
Låt de avlidna få en evig boning hos Guds Moder Maria, den helige Josef och alla helgon
— och må vi på deras förbön upptas i det himmelska Jerusalem.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Allsmäktige, evige Gud, du lä ter oss i dag visa vår vördnad för alla dina helgon. Låt oss känna stödet från dessa förebedjare som ingen kan räkna, och visa oss för deras skull din gränslösa barmhärtighet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.



Completorium
Den 31 oktober 2020
Heldagsafton


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)

Hymn

När dagen vänder sig mot natt
och ljuset stilla slocknar ut,
vi beder dig, Barmhärtige:
Var du vår trogne väktare.

Må du bli våra hjärtans dröm,
vår tanke under nattens sömn,
och när den nya dagen gryr,
oss väck, att lova dig på nytt.

Giv hälsa åt vår själ och kropp,
åt anden kärlek, tro och hopp;
må skenet från din gudoms glans
i nattens dunkel stråla klart.

Tag i din nåd vår bön emot,
Allsmäktige, för Sonens skull,
som råder i all evighet
med dig i Andens enighet. Amen.


eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Ännu en dag... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑

Ant. 1  Var mig nådig, Gud, och hör min bön; när jag ropar, så svara mig.

Psalm 4
Tacksägelse
Underbar har Herren gjort honom som han uppväckte från de döda (Augustinus)


När jag ropar, så svara mig, *
du min rättfärdighets Gud,

du som i trångmål skaffar mig rum, *
var mig nådig och hör min bön.

Ni mäktiga, hur länge skall min ära vara vänd i smälek, *
hur länge skall ni älska fåfänglighet
och fara efter lögn?

Besinna att Herren har utvalt den fromme, *
Herren hör när jag ropar till honom.

Bäva, och upphör med er synd. *
Tänk efter där ni ligger, och var stilla.

Offra rätta offer, *
och förtrösta på Herren.

Många säger: "Vem ger oss lycka?"  *
Herre, låt ditt ansikte lysa över oss!

Du ger mig glädje i hjärtat, *
större än andras, när de får säd och vin i överflöd.

I frid vill jag lägga mig ner,
och i frid skall jag somna in, *
ty du, Herre, låter mig bo i trygghet.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1  Var mig nådig, Gud, och hör min bön; när jag ropar, så svara mig.

Ant. 2  Välsigna Herren, ni som står om natten i Herrens hus.

Psalm 134
Aftonbön i templet
Prisa vår Gud, alla hans tjänare, ni som fruktar honom, höga och låga (Upp 19:5)


Välsigna Herren, alla Herrens tjänare, *
ni som står om natten i Herrens hus.

Lyft era händer upp mot templet *
och välsigna Herren.

Herren välsigne dig från Sion, *
han som har skapat himmel och jord.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.



Ant. 2  Välsigna Herren, ni som står om natten i Herrens hus.

Kort läsning
5 Mos 6:4-7

Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en. Och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på ditt hjärta. Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp.

Responsorium

I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.

Ant. Må Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge våra hjärtan och tankar skydd i Kristus Jesus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.
eller:
Ge oss din frid, Herre Kristus, och låt den stanna kvar hos oss, så att vi inte fruktar nattens fasor utan vilar i din goda vilja.

Nunc dimittis
Luk 2:29-32


Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.

Ty mina ögon har skådat frälsningen *
som du har berett åt alla folk,

ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Må Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge våra hjärtan och tankar skydd i Kristus Jesus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.
eller:
Ge oss din frid, Herre Kristus, och låt den stanna kvar hos oss, så att vi inte fruktar nattens fasor utan vilar i din goda vilja.

Slutbön
Besök vår boning, Herre, och rädda oss undan den ondes försåt. Låt dina änglar bo ibland oss och bevara oss i din frid, och må din välsignelse vila över oss nu och alltid. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen.

Maria-antifon

Salve Regina, mater misericordiae,
vita, dulcedo et spes nostra, salve.
Ad te clamamus, exsules, filii Evae.
Ad te suspiramus, gementes et flentes
in hac lacrimarum valle.
Eia ergo, Advocata nostra,
illos tuos misericordes oculos
ad nos converte.
Et Iesum, benedictum fructum ventris tui,
nobis post hoc exsilium ostende.
O clemens, o pia,
o dulcis Virgo Maria.

eller: (översättning) Himlarnas drottning... ⇓⇑
eller: Sub tuum praesidium... ⇓⇑
eller: (översättning) Vår tillflykt... ⇓⇑
eller: Ave, stella matutina... ⇓⇑
eller: (översättning) Var hälsad, morgonstjärna... ⇓⇑
eller: Mundi Domina... ⇓⇑
eller: (översättning) Världens härskarinna... ⇓⇑



Läsningsgudstjänst
Den 31 oktober 2020, lördag
lördag i 30 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Under natten eller tidigt om morgonen:

Barmhärtighetens store Gud,
all världens Skapare och ljus,
Treenige, bevara du
ditt goda verk från undergång.

Tag, Herre, i din nåd emot
vår suckan och vårt hjärtas sång,
och låt oss i din härlighet
få glädjas, rena från all skuld.

Bränn bort all ondska, varje svek
med lågan i din kärleks eld,
och håll oss alltid vakande
i väntan på din återkomst.

Se, innan dagen ännu grytt
tillbeder vi ditt majestät.
O att du ville mätta oss
med evigt liv hos dig en gång.

Giv oss, o Fader, nåd därtill,
o ende Son, vår Fader lik,
o helga Ande, Hjälpare,
som råder i all evighet. Amen.

Under dagen:

O Jesu, styr min vandring så
att jag dig efterfölja må
och här på denna pilgrimsstig
går till mitt rätta hem hos dig.

O du som själv barmhärtig är,
barmhärtighet mig också lär.
Du som är sanningen förvisst,
lär mig att fly all lögn, all list.

Ditt ok är ljuvt, din börda lätt,
din väg är sanning, nåd och rätt.
O Jesu, lär mig följa dig
och bliva din evinnerlig.

Gud, Fader, Son och Ande, bliv
oss alltid när och nåd oss giv.
Den heliga Treenighet
ske pris och lov i evighet. Amen.



Ant. 1 Herren ensam gör under. Evigt varar hans nåd.

Psalm 136
Guds gärningar i historien
Att lovsjunga är att berätta om Herrens välgärningar (Cassiodorus)

I


Tacka Herren, ty hangar god, *
evigt varar hans nåd.

Tacka gudarnas Gud,*
evigt varar hans nåd.

Tacka herrarnas Herre, *
evigt varar hans nåd.

Han ensam gör under, *
evigt varar hans nåd.

Han skapade himlen med vishet, *
evigt varar hans nåd.

Han bredde ut jorden på vattnen, *
evigt varar hans nåd.

Han gjorde de stora ljusen, *
evigt varar hans nåd,

solen till att råda över dagen, *
evigt varar hans nåd,

måne och stjärnor tillsatt råda över natten, *
evigt varar hans nåd.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Herren ensam gör under. Evigt varar hans nåd.

Ant. 2 Han förde Israel ut ur Egypten med sin starka hand, sin mäktiga arm.

II

Han slog de förstfödda i Egypten, *
evigt varar hans nåd,

och förde Israel ut därifrån, *
evigt varar hans nåd,

med sin starka hand, sin mäktiga arm, *
evigt varar hans nåd.

Röda havet klöv han mitt itu, *
evigt varar hans nåd,

och lät Israel gå rakt igenom, *
evigt varar hans nåd.

och vräkte farao och hans här i Röda havet, *
evigt varar hans nåd.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Han förde Israel ut ur Egypten med sin starka hand, sin mäktiga arm.

Ant. 3 Tacka himmelens Gud, som har ryckt oss ur våra fienders grepp.

III

Han ledde sitt folk i öknen, *
evigt varar hans nåd.

Han slog mäktiga kungar, *
evigt varar hans nåd,

och dräpte väldiga kungar, *
evigt varar hans nåd:

Sihon, amoreernas kung, *
evigt varar hans nåd,

och Og, kungen av Bashan, *
evigt varar hans nåd.

Han gav deras land till arvedel, *
evigt varar hans nåd,

till arvedel åt sin tjänare Israel, *
evigt varar hans nåd.

Han tänkte på oss i vår förnedring, *
evigt varar hans nåd.

Han ryckte oss ur våra fienders grepp, *
evigt varar hans nåd.

Han ger bröd åt allt levande, *
evigt varar hans nåd.

Tacka himmelens Gud, *
evigt varar hans nåd.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Tacka himmelens Gud, som har ryckt oss ur våra fienders grepp.

Herre, kungör mig dina vägar,
lär mig dina stigar.

Första läsningen
Vish 11:20b - 12:2; 12:11b—19
Du skonar allt därför att det är ditt


Dina beslut tar alltid hänsyn till mått och antal och vikt. Att använda din väldiga kraft står dig alltid fritt - vem kan hålla stånd mot din starka arm? Som vågens minsta vikt är hela världen för dig, som en droppe av morgonens dagg, där den faller ner på jorden. Men du är barmhärtig mot alla, därför att du förmår allt, och du överser med människornas synder, för att de skall omvända sig. Du älskar allt som finns till och avskyr ingenting av det du skapat, ty du skulle aldrig ha gett gestalt åt något du hatade. Hur skulle något ha kunnat bestå mot din vilja? Hur hade det kunnat bevaras, om det inte hade kallats till liv av dig? Du skonar allt därför att det är ditt, du härskare som älskar allt levande, ty din oförgängliga ande finns i allt.
Därför låter du straffet komma steg för steg över dem som felar; du varnar dem genom påminnelser om hur de syndar, för att de skall befria sig från ondskan och tro på dig, Herre.
Det var inte av rädsla för någon som du höll inne straffet för deras synder. Ty vem kan säga till dig: "Vad har du gjort?" Vem kan motsätta sig ditt domslut? Vem kan klandra dig för att du utrotar folkslag som du själv skapat, och vem kan ställa dig till svars och kräva rätt åt orättfärdiga människor? Vid sidan av dig, du som sörjer för alla, finns ingen gud som kräva bevis för att du har dömt rätt. Ingen kung eller envåldshärskare kan stå öga mot öga med dig och fråga ut dig om dem du har straffat.
Rättfärdig är du, och du styr allt med rättfärdighet; att låta domen drabba den som inte förtjänat sitt straff anser du oförenligt med din makt. Ty din rättfärdighet kommer ur din styrka: att du härskar över alla gör dig skonsam mot alla. Du visar din styrka mot dem som tvivlar på att din makt är fullkomlig, och bland dem som känner den be-straffar du allt övermod. Du förfogar över styrka, men du dömer med mildhet; med stor skonsamhet styr du våra öden, ty det står dig fritt att bruka makt närhelst du vill.
Genom att handla så har du lärt ditt folk att den rättfärdige skall visa människokärlek, och du har fyllt dina sö-ner med hopp, ty du ger dem tillfälle att vända om när de syndar.

Responsorium Vish 11:23, 24, 26; Syr 36:1

Herre, du är barmhärtig mot alla, och avskyr ingenting av det du skapat. Du överser med människornas synder, för att de skall omvända sig,
+ ty du, Herre, älskar allt levande.
Förbarma dig över oss,
+ ty du, Herre, älskar allt levande.

Andra läsningen
Ur Katarinas av Sienas Samtal om Guds försyn.
Hur god och ljuv är inte din Ande!


Den högste och evige Fadern riktade blicken mot henne, med outsäglig godhet och mildhet, och han talade till henne:
"Käraste min dotter, jag har många gånger sagt dig att jag vill visa barmhärtighet mot världen och se till att den förnuftsbegåvade delen av skapelsen får allt den behöver. Men den okunniga människan lyckas förvandla det jag ger för att hon skall leva till något dödsbringande. Hon beter sig grymt mot sig själv. Jag skaffar alltid det som behövs. Ja, jag har fått dig att inse att det jag gett människan är högsta försyn.
I min försyn skapade jag henne. När jag betraktade min skapelse i mig själv, blev jag förälskad i henne. Jag tyckte om att skapa henne till min avbild och likhet i min högsta försyn. Jag såg till att skaffa henne minnet för att hon skulle komma ihåg mina välgärningar, och jag lät henne få del av den makt som jag, den evige Fadern, äger. Jag gav henne förståndet för att hon genom min ende Sons vishet skulle inse och lära känna min vilja, ty jag, den evige Fadern, skänker henne nådens gåvor med kärlekens lågande eld. Jag gav henne viljan för att hon skulle älska, jag gav henne del av den helige Andes mildhet, så att hon kunde älska det som förståndet insett och lärt känna.
Det var min ljuva försyn som gjorde allt detta, bara för att hon skulle bli i stånd att förstå och smaka mig och njuta av min eviga godhet i det eviga skådandet. Som jag många gånger har förklarat för dig ville jag att hon skulle nå detta mål, eftersom himlen genom Adams skuld hade blivit låst. Han ringaktade sin värdighet, han tänkte inte på den stora försyn och outsägliga kärlek som jag skapat honom med. Eftersom han inte lärde känna den föll han i olydnad. Det är från denna olydnad som alla olyckor kommer.
För att befria människan från döden, gav jag henne min ende son, mitt Ord, med stor klokhet och försyn, för att råda bot på er nöd. Jag föreskrev honom den stora lydnaden för att avlägsna giftet som trängt in i människosläktet genom den stora olydnaden. Han blev liksom förälskad och uppriktigt lydig. Han gick sin väg mot den skymfliga döden på det heliga korset, och med sin död gav han er livet, inte i kraft av sin mänskliga natur, utan i kraft av min gudomliga.

Responsorium Ps 17:8, 7

Bevara mig, Herre, som en ögonsten,
+ beskydda mig under dina vingars skugga.
Bevisa din underbara nåd, du som räddar dem som tar sin tillflykt till din högra hand.
+ Beskydda mig under dina vingars skugga.

Slutbön

Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Invitatorium
Den 3 november 2020, tisdag
tisdag i 31 veckan 'under året'
Martin de Porres ordensman

Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Herren är konung över världen. Kom, låt oss tillbedja honom.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)


[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.

eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑

Laudes
Den 3 november 2020, tisdag
tisdag i 31 veckan 'under året'
Martin de Porres ordensman

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Vilken väldig makt och klarhet,
Herre Kristus, i ditt ljus,
du betvingar nattens fasor,
för till seger dagen fram,
du förintar mörkrets välde
och är lyktan på vår väg.

Då du födes, vi förnyas,
då du kallar, väcks vi upp,
då du rör oss, öppnas himlen,
då du döljes, flyr vår frid,
i din död är all vår frihet
och din gudom är vårt ljus.

Du som låter oss få dela
segern över natt och värld,
giv oss, Konung, som en gåva
detta evighetens ljus,
det som ingen natt fördunklar,
som är glädje, ren och sann.

Ära vare Gud Treenig,
Fader, Son och Ande god,
o du mäktige och höge,
du är liv och härlighet,
du är frid och du är glädje,
nu och evigt hjärtats lust. Amen.

Ant. 1 Herre, du välsignade ditt land, du förlät ditt folk deras synd.
eller:
Herre, låt oss se din nåd, och ge oss din frälsning.

Psalm 85
Vår räddning är nära
Genom vår Frälsares nedstigande till jorden välsignade Gud sitt land (Origenes)


Herre, du var en gång nådig mot ditt land, *
du återupprättade Jakobs hus.

Du förlät ditt folks missgärning, *
du överskylde all deras synd.

Du lät din förgrymmelse fara *
och dämpade din glödande vrede.

Så vänd dig nu åter till oss, Gud, vår frälsare, *
och upphör med din förtörnelse mot oss.

Vill du vredgas på oss för evigt *
och låta din vrede vara från släkte till släkte?

Vill du inte åter ge oss liv, *
så att ditt folk får glädjas i dig? <

Herre, låt oss se din nåd, *
och ge oss din frälsning.

Jag vill höra Guds ord,
ty Herren talar frid till sitt folk och till sina fromma, *
må de då inte vända åter till dårskap.

Ja, hans frälsning är nära dem som fruktar honom, *
och hans ära skall bo i vårt land.

Godhet och trofasthet skall mötas där, *
rättfärdighet och frid skall kyssas,

trofasthet skall växa upp ur jorden *
och rättfärdighet blicka ned från himmelen.

Herren skall ge oss goda gåvor, *
och vårt land skall ge sin gröda. <

Rättfärdighet skall gå framför honom, *
frälsning skall följa i hans spår.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Herre, du välsignade ditt land, du förlät ditt folk deras synd.
eller:
Herre, låt oss se din nåd, och ge oss din frälsning.

Ant. 2 Jag längtar efter dig om natten, och i gryningen söker jag dig.

Canticum
Jes 26:1-4,7-9,12
Jubelsång efter segern över fienderna
Stadsmuren hade tolv grundstenar (Upp 21:14)


Vår stad är väl befäst, *
inom dess murar och vallar är vi trygga.

Öppna portarna, +
här får ett rättfärdigt folk dra in, *
det folk som visar trohet mot Herren.

Dem som står fast ger du trygghet och fred, *
ty de förtröstar på dig.

Förtrösta alltid på Herren, *
ty Herren är en evig klippa.

Den rättfärdiges väg är rak, *
du jämnar den rättfärdiges stig.

Herre, vi hoppas på dig,
vi vet att du kommer med din dom, *
att få prisa ditt namn är vår längtan.

Jag längtar efter dig om natten, *
min ande, mitt innersta söker dig.

Ty din dom är ett ljus för hela världen: *
då ser alla som bor på jorden din rättfärdighet.

Herre, du skänker oss fred. *
Allt vad vi gjort har du utfört åt oss.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Jag längtar efter dig om natten, och i gryningen söker jag dig.

Ant. 3 Herre, låt ditt ansikte lysa över oss.

Psalm 67
Alla folk skall tacka Gud
Ni skall veta att det är till hedningarna som Gud nu har sänt frälsningen (jfr Apg 28:28)


Gud vare oss nådig och välsigne oss, *
må han låta sitt ansikte lysa och ledsaga oss,

så att man på jorden lär känna hans väg, *
bland alla hedningar hans frälsning.

Folken skall tacka dig, o Gud, *
alla folk skall tacka dig.

Folkslagen skall glädja sig och jubla, +
ty du dömer folken rätt, *
och du leder folkslagen på jorden.

Jorden har givit sin gröda. *
Må Gud, vår Gud, välsigna oss.

Må Gud välsigna oss *
och alla jordens ändar frukta honom.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Herre, låt ditt ansikte lysa över oss.

Kort läsning
1 Joh 4:14-15


Vi har sett och kan vittna om att Fadern har sänt sin son att rädda världen. Om någon bekänner att Jesus är Guds son, förblir Gud i honom och han i Gud.

Responsorium

Herren är min klippa, + jag hoppas på honom.
Herren är min klippa, + jag hoppas på honom.
Han är min borg och min räddare,
+ jag hoppas på honom.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Herren är min klippa, + jag hoppas på honom.

Ant. Herren reser för oss frälsningens horn, så som han har lovat genom sina heliga profeter.

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79


Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.

Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids släkt,

så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,

frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.

Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:

att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Herren reser för oss frälsningens horn, så som han har lovat genom sina heliga profeter.

Förbön

Kristus har vunnit ett folk åt sig i sitt blod. Vi tillber honom och säger:
R. Herre, kom ihåg ditt folk.

Vår konung och vår frälsare, hör din kyrkas morgonbön
- och låt henne utan att tröttna förhärliga dig.
Du vårt hopp och vår styrka, vi förlitar oss på dig
- och skall aldrig komma på skam.
Se vår svaghet, skynda till vår hjälp
- ty utan dig kan vi ingenting göra.
Tänk på de fattiga och de övergivna
- så att den nya dagen inte tynger dem utan bringar hopp och glädje.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Allsmäktige Gud, din skapelse är god och skön. Låt oss med glädje börja denna dag i kärleken till dig och vår nästa. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.
eller:
Fader, du förde den helige Martin på ödmjukhetens väg till himlens härlighet. Låt oss följa hans höga exempel, så att vi får dela hans ära. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.



Ters
Den 3 november 2020, tisdag
tisdag i 31 veckan 'under året'
Martin de Porres ordensman

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.

Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.


Ant. 1 Kärleken är lagen i dess fullhet.

Psalm 119:XIII (97-104)

Herre, din lag har jag kär, *
jag begrundar den hela dagen.

Jag är visare än alla mina fiender, *
ty dina bud tillhör mig för evigt.

Jag är klokare än alla mina lärare, *
ty jag begrundar dina vittnesbörd.

Jag är förståndigare än de gamla, *
ty jag tar dina befallningar i akt.

Jag avhåller mina fötter från alla onda vägar, *
ty jag vill hålla ditt ord.

Jag viker inte från dina lagar, *
ty du, Herre, lär mig.

Dina löften är ljuva för min tunga, *
de är ljuvare än honung för min mun.

Dina befallningar ger mig förstånd, *
därför hatar jag alla lögnens vägar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Kärleken är lagen i dess fullhet.


Ant. 2 Herre, tänk på din menighet, som du fordom förvärvade.

Psalm 74
Klagosång över det ödelagda templet
Var inte rädda för dem som kan döda kroppen (Matt 10:28)

I


Gud, varför har du så länge förkastat oss? *
Varför brinner din vrede mot fåren i din hjord?

Tänk på din menighet, som du fordom förvärvade, +
den stam som du gjorde till din egen, *
tänk på Sions berg, där du har din boning.

Vänd dina steg till den plats
där förödelse råder utan ände *
- allt har ju fienden fördärvat i templet.

Dina motståndare har skränat på din heliga plats, *
de har satt upp sina tecken som rätta tecken.

Det var en syn, som när man höjer yxor mot en skog, *
alla dess snidverk har de krossat med yxa och bila.

De har satt eld på din helgedom *
och orenat ditt namns boning ända till grunden.

De har sagt i sina hjärtan: "Vi skall kuva dem", *
de har bränt upp alla Guds hus, runtom i landet.

Vi ser inte längre våra tecken, +
det finns inte mer någon profet, *
och ingen vet för hur länge.

Hur länge, Gud, skall ovännen få smäda *
och fienden ständigt få förakta ditt namn?

Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? *
Dra fram den ur din barm och förgör dem!

Gud, du är ju sedan urtiden vår konung, *
du är den som gör mäktiga gärningar på jorden.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Herre, tänk på din menighet, som du fordom förvärvade.


Ant. 3 Stå upp, o Gud, utför din sak.

II

Det var du som delade havet i din kraft, *
du krossade drakarnas huvuden på vattnet.

Det var du som bräckte Leviatans huvuden *
och gav honom till mat åt öknens djur.

Du lät bäck och källa bryta fram, *
du lät de stridaste strömmar torka ut.

Din är dagen, din är natten, *
du har berett månen och solen.

Du har fastställt jordens gränser, *
du har skapat sommar och vinter.

Tänk då på hur fienden smädar Herren, *
hur ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.

Lämna inte ut din turturduva åt vilddjur, *
glöm inte för alltid dina förtryckta.

Tänk på förbundet, *
ty våldsnästen finns i varje vrå i landet.

Låt den förtryckte vika tillbaka med skam, *
låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.

Stå upp, o Gud, utför din sak. *
Tänk på hur du smädas hela dagen av dåren. <

Hör hur dina ovänner skriar, *
hur dina motståndare ständigt larmar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Stå upp, o Gud, utför din sak.

Kort läsning
Jer 22:3


Öva rätt och rättfärdighet, och rädda den plundrade ur förtryckarens hand. Förorätta inte främlingen, den faderlöse och änkan, gör inte övervåld mot dem, och utgjut inte oskyldigt blod.

Herren skall döma jordens krets med rättfärdighet
och folken med sin trofasthet.

Slutbön

Allsmäktige evige Gud, du som vid tredje timmen utgöt Hjälparen, den helige Ande, över apostlarna, ge honom också åt oss, så att vårt vittnesbörd i världen blir trovärdigt och troget. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Sext
Den 3 november 2020, tisdag
tisdag i 31 veckan 'under året'
Martin de Porres ordensman

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.

Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

eller: Må vi med anden brinnande ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel ⇓⇑


Ant. 1 Kärleken är lagen i dess fullhet.

Psalm 119:XIII (97-104)

Herre, din lag har jag kär, *
jag begrundar den hela dagen.

Jag är visare än alla mina fiender, *
ty dina bud tillhör mig för evigt.

Jag är klokare än alla mina lärare, *
ty jag begrundar dina vittnesbörd.

Jag är förståndigare än de gamla, *
ty jag tar dina befallningar i akt.

Jag avhåller mina fötter från alla onda vägar, *
ty jag vill hålla ditt ord.

Jag viker inte från dina lagar, *
ty du, Herre, lär mig.

Dina löften är ljuva för min tunga, *
de är ljuvare än honung för min mun.

Dina befallningar ger mig förstånd, *
därför hatar jag alla lögnens vägar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Kärleken är lagen i dess fullhet.


Ant. 2 Herre, tänk på din menighet, som du fordom förvärvade.

Psalm 74
Klagosång över det ödelagda templet
Var inte rädda för dem som kan döda kroppen (Matt 10:28)

I


Gud, varför har du så länge förkastat oss? *
Varför brinner din vrede mot fåren i din hjord?

Tänk på din menighet, som du fordom förvärvade, +
den stam som du gjorde till din egen, *
tänk på Sions berg, där du har din boning.

Vänd dina steg till den plats
där förödelse råder utan ände *
- allt har ju fienden fördärvat i templet.

Dina motståndare har skränat på din heliga plats, *
de har satt upp sina tecken som rätta tecken.

Det var en syn, som när man höjer yxor mot en skog, *
alla dess snidverk har de krossat med yxa och bila.

De har satt eld på din helgedom *
och orenat ditt namns boning ända till grunden.

De har sagt i sina hjärtan: "Vi skall kuva dem", *
de har bränt upp alla Guds hus, runtom i landet.

Vi ser inte längre våra tecken, +
det finns inte mer någon profet, *
och ingen vet för hur länge.

Hur länge, Gud, skall ovännen få smäda *
och fienden ständigt få förakta ditt namn?

Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? *
Dra fram den ur din barm och förgör dem!

Gud, du är ju sedan urtiden vår konung, *
du är den som gör mäktiga gärningar på jorden.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Herre, tänk på din menighet, som du fordom förvärvade.


Ant. 3 Stå upp, o Gud, utför din sak.

II

Det var du som delade havet i din kraft, *
du krossade drakarnas huvuden på vattnet.

Det var du som bräckte Leviatans huvuden *
och gav honom till mat åt öknens djur.

Du lät bäck och källa bryta fram, *
du lät de stridaste strömmar torka ut.

Din är dagen, din är natten, *
du har berett månen och solen.

Du har fastställt jordens gränser, *
du har skapat sommar och vinter.

Tänk då på hur fienden smädar Herren, *
hur ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.

Lämna inte ut din turturduva åt vilddjur, *
glöm inte för alltid dina förtryckta.

Tänk på förbundet, *
ty våldsnästen finns i varje vrå i landet.

Låt den förtryckte vika tillbaka med skam, *
låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.

Stå upp, o Gud, utför din sak. *
Tänk på hur du smädas hela dagen av dåren. <

Hör hur dina ovänner skriar, *
hur dina motståndare ständigt larmar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Stå upp, o Gud, utför din sak.

Kort läsning
5 Mos 15:7-8


Om någon fattig finns hos dig, en av dina bröder inom någon av dina städer, i det land som Herren, din Gud, vill ge dig, så skall du inte förhärda ditt hjärta och tillsluta din hand för denne din fattige broder, utan du skall gärna öppna din hand för honom och gärna låna honom vad han behöver i sin brist.

Herre, hör de ödmjukas längtan,
du skaffar den faderlöse och förtryckte rätt.

Slutbön

Gud, du uppenbarade för Petrus din plan att rädda alla folk. Ge oss nåden att arbeta som dina verktyg på ett sätt som kan behaga dig. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Non
Den 3 november 2020, tisdag
tisdag i 31 veckan 'under året'
Martin de Porres ordensman

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.

En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.

Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.

eller: Du Guds Ande, var vår styrka ⇓⇑


Ant. 1 Kärleken är lagen i dess fullhet.

Psalm 119:XIII (97-104)

Herre, din lag har jag kär, *
jag begrundar den hela dagen.

Jag är visare än alla mina fiender, *
ty dina bud tillhör mig för evigt.

Jag är klokare än alla mina lärare, *
ty jag begrundar dina vittnesbörd.

Jag är förståndigare än de gamla, *
ty jag tar dina befallningar i akt.

Jag avhåller mina fötter från alla onda vägar, *
ty jag vill hålla ditt ord.

Jag viker inte från dina lagar, *
ty du, Herre, lär mig.

Dina löften är ljuva för min tunga, *
de är ljuvare än honung för min mun.

Dina befallningar ger mig förstånd, *
därför hatar jag alla lögnens vägar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Kärleken är lagen i dess fullhet.


Ant. 2 Herre, tänk på din menighet, som du fordom förvärvade.

Psalm 74
Klagosång över det ödelagda templet
Var inte rädda för dem som kan döda kroppen (Matt 10:28)

I


Gud, varför har du så länge förkastat oss? *
Varför brinner din vrede mot fåren i din hjord?

Tänk på din menighet, som du fordom förvärvade, +
den stam som du gjorde till din egen, *
tänk på Sions berg, där du har din boning.

Vänd dina steg till den plats
där förödelse råder utan ände *
- allt har ju fienden fördärvat i templet.

Dina motståndare har skränat på din heliga plats, *
de har satt upp sina tecken som rätta tecken.

Det var en syn, som när man höjer yxor mot en skog, *
alla dess snidverk har de krossat med yxa och bila.

De har satt eld på din helgedom *
och orenat ditt namns boning ända till grunden.

De har sagt i sina hjärtan: "Vi skall kuva dem", *
de har bränt upp alla Guds hus, runtom i landet.

Vi ser inte längre våra tecken, +
det finns inte mer någon profet, *
och ingen vet för hur länge.

Hur länge, Gud, skall ovännen få smäda *
och fienden ständigt få förakta ditt namn?

Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? *
Dra fram den ur din barm och förgör dem!

Gud, du är ju sedan urtiden vår konung, *
du är den som gör mäktiga gärningar på jorden.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Herre, tänk på din menighet, som du fordom förvärvade.


Ant. 3 Stå upp, o Gud, utför din sak.

II

Det var du som delade havet i din kraft, *
du krossade drakarnas huvuden på vattnet.

Det var du som bräckte Leviatans huvuden *
och gav honom till mat åt öknens djur.

Du lät bäck och källa bryta fram, *
du lät de stridaste strömmar torka ut.

Din är dagen, din är natten, *
du har berett månen och solen.

Du har fastställt jordens gränser, *
du har skapat sommar och vinter.

Tänk då på hur fienden smädar Herren, *
hur ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.

Lämna inte ut din turturduva åt vilddjur, *
glöm inte för alltid dina förtryckta.

Tänk på förbundet, *
ty våldsnästen finns i varje vrå i landet.

Låt den förtryckte vika tillbaka med skam, *
låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.

Stå upp, o Gud, utför din sak. *
Tänk på hur du smädas hela dagen av dåren. <

Hör hur dina ovänner skriar, *
hur dina motståndare ständigt larmar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Stå upp, o Gud, utför din sak.

Kort läsning
Ords 22:22-23


Plundra inte den arme, därför att han är arm, och förtrampa inte den fattige i porten. Ty Herren skall utföra deras sak, och dem som rövar från dem skall han beröva livet.

Herren skall rädda den fattige som ropar
och den betryckte och den som ingen hjälper.

Slutbön

Gud, du lät en ängel visa frälsningens väg för Cornelius. Lär oss att villigt ställa oss i varandras tjänst, så att vi tillsammans i din kyrka finner vägen hem till dig. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.




Vesper
Den 3 november 2020, tisdag
tisdag i 31 veckan 'under året'
Martin de Porres ordensman

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O du som skilde dag och natt,
du måne, sol och stjärnor satt
till tecken över hav och land
att världen hägnas av din hand.

Du solars sol, som skimmer strör
kring jorden och den fruktbar gör:
i blommor, träd och gräsets strå
din godhet återspeglad står.

Låt ske i oss ditt skaparverk.
Läk hjärtats sår, vår vilja stärk.
I ångerns tårar ögat tvag,
att vi kan se din stora dag.

Du låter liv stå upp ur död.
I nöden finns ej verklig nöd,
när ur din fadershand vi tar
den onda och den goda dag.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

Ant. 1 Herren skyddar sitt folk, nu och i all evighet.

Psalm 125
Guds folks trygghet
Frid över Guds Israel! (Gal 6:16)


De som förtröstar på Herren liknar berget Sion, *
som inte vacklar utan består för evigt.

Jerusalem skyddas av berg,
och Herren skyddar sitt folk, *
nu och i all evighet.

De gudlösa skall inte få härska
över de rättfärdigas arvslott, *
så att de rättfärdiga griper efter orätt.

Herre, gör gott mot de goda *
mot dem som har redliga hjärtan.

Men dem som viker av på vrånga vägar, +
dem må Herren rycka bort med de onda. *
Fred över Israel!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Herren skyddar sitt folk, nu och i all evighet.

Ant. 2 Lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta.

Psalm 131
Tilliten till Herren
Lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta (Matt 11:29)


Herre, mitt hjärta är inte fyllt av stolthet, *
jag ser mig inte omkring i högmod.

Jag umgås inte med stora planer, *
med ting som är mig för svåra.

Nej, jag har lugnat och stillat min själ, *
min själ är stilla som ett barn i sin moders famn.

Hoppas på Herren, Israel, *
nu och för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta.

Ant. 3 Du har gjort oss till konungar och präster åt vår Gud.

Canticum
Upp 4:11; 5:9,10,12

De återlöstas lovsång


Du är värdig, du vår Herre och Gud,
att motta pris och ära och makt, *
ty du har skapat allting.

Genom din vilja finns det till, *
det är du som har skapat det.

Du är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill, *
ty du har blivit slaktad

och du har friköpt människor åt Gud med ditt blod, *
människor av alla stammar och språk
och länder och folk.

Du har gjort dem till konungar och präster åt vår Gud, *
för att de skall regera på jorden.

Lammet som blev slaktat är värdigt
att motta makt och rikedom, vishet och styrka, *
ära och härlighet och lovsång.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Du har gjort oss till konungar och präster åt vår Gud.

Kort läsning
Rom 12:9-12


Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa varandra i ömsesidig aktning. Slappna inte i er iver, håll er brinnande i anden. Tjäna Herren. Gläd er i hoppet, var uthålliga i lidandet och ihärdiga i bönen.

Responsorium

Från evighet till evighet + står ditt ord, o Herre, fast i himlen.
Från evighet till evighet + står ditt ord, o Herre, fast i himlen.
Från släkte till släkte varar din trofasthet,
+ står ditt ord, o Herre, fast i himlen.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Från evighet till evighet + står ditt ord, o Herre, fast i himlen.

Ant. Min ande jublar över Gud, min frälsare.

Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55


Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.

Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.

Stora ting låter den Mäktige ske med mig, *
hans namn är heligt,

och hans förbarmande med dem som fruktar honom, *
varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm, *
han skingrar dem som har övermodiga planer.

Han störtar härskare från deras troner, *
och han upphöjer de ringa.

Hungriga mättar han med sina gåvor, *
och rika visar han tomhänta från sig.

Han tar sig an sin tjänare Israel, *
och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham, *
och hans barn, för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Min ande jublar över Gud, min frälsare.

Förbön

Gud har i Kristus skänkt oss hoppet om härligheten. Vi ropar med glädje:
R. Du är vår framtid, Herre.

Vi tackar dig, Gud, för att vi har allt i överflöd genom Kristus
- i ordet och kunskapen om honom.
Gud, i din hand vilar makten och rätten
- ge folkens ledare den uppriktiga avsikten att utföra ditt verk.
Du låter konstnärerna avspegla din skaparkraft
- skänk hopp och glädje genom deras verk.
Du låter inte någon prövas över förmåga
- stärk de kraftlösa och res dem som fallit.
Du som genom Kristus lovar oss uppståndelsen på den sista dagen
- glöm inte bort dem som i dag har avlagt sin jordiska kropp.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Må vår aftonbön stiga upp som rökelse och din välsignelse sänka sig ner över oss, så att vi nu och för evigt lever under ditt beskydd. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.
eller:
Fader, du förde den helige Martin på ödmjukhetens väg till himlens härlighet. Låt oss följa hans höga exempel, så att vi får dela hans ära. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.



Completorium
Den 3 november 2020
Tisdag


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)

Hymn

O Jesu, du som hemlös var,
lik pilgrim som ej hydda har,
o kom och ingå i mitt tjäll,
det lider snart, ack snart till kväll.

Jag ensam är och utan ro.
O kom och i mitt hjärta bo.
Du vet det väl: du är den gäst
som där är efterlängtad mest.

Ja, dagen snart till ända går
och nattens mörker förestår.
Du som det sanna ljuset är,
förbliv i mörkret ock mig när.

Allt vad av nåd du givit har
jag anförtror i ditt förvar.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.


eller: När dagen vänder sig... ⇓⇑
eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑

Ant. 1  Dölj inte ditt ansikte för mig, ty jag förtröstar på dig.

Psalm 143:1-11
Bön i betryck
Vi vet att människan inte blir rättfärdig genom laggärningar, utan genom tron på Kristus (Gal 2:16)


Herre, hör min bön, lyssna till min åkallan, *
svara mig i din rättfärdighet, i din trofasthet.

Gå inte till doms med din tjänare, *
ty inför dig är ingen levande rättfärdig.

Fienden förföljer mig, han lägger mig i stoftet, *
han höljer mig i mörker som de längesedan döda.

Min ande försmäktar, *
mitt hjärta har stelnat i mitt bröst.

Jag tänker på forna dagar, på alla dina gärningar, *
jag begrundar dina händers verk.

Jag räcker ut mina händer till dig, *
som ett törstigt land längtar min själ efter dig.

Herre, skynda att svåra mig, *
ty min ande förgås.

Dölj inte ditt ansikte, *
låt mig inte bli lik dem som farit ner i graven.

Låt mig om morgonen förnimma din nåd, *
ty jag förtröstar på dig.

Visa mig den väg som jag bör vandra, *
ty till dig lyfter jag min själ.

Herre, rädda mig från mina fiender, *
hos dig söker jag skydd.

Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud, *
må din goda ande leda mig på jämn mark.

Herre, behåll mig vid liv för ditt namns skull, *
för mig ut ur nöden för din rättfärdighets skull.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1  Dölj inte ditt ansikte för mig, ty jag förtröstar på dig.

Kort läsning
1 Pet 5:8-9a

Var nyktra och vaksamma. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka. Håll stånd mot honom, orubbliga i tron.

Responsorium

I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.

Ant. Om än bergen viker bort och höjderna vacklar, så skall min nåd inte vika ifrån dig och mitt fridsförbund inte vackla, säger Herren, din förbarmare.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Nunc dimittis
Luk 2:29-32


Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.

Ty mina ögon har skådat frälsningen *
som du har berett åt alla folk,

ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Om än bergen viker bort och höjderna vacklar, så skall min nåd inte vika ifrån dig och mitt fridsförbund inte vackla, säger Herren, din förbarmare.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Slutbön
Herre, upplys natten med din närvaro. Låt dina tjäna: somna in i frid och i ditt namn än en gång få vakna till en dag av nåd. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen.

Maria-antifon

Salve Regina, mater misericordiae,
vita, dulcedo et spes nostra, salve.
Ad te clamamus, exsules, filii Evae.
Ad te suspiramus, gementes et flentes
in hac lacrimarum valle.
Eia ergo, Advocata nostra,
illos tuos misericordes oculos
ad nos converte.
Et Iesum, benedictum fructum ventris tui,
nobis post hoc exsilium ostende.
O clemens, o pia,
o dulcis Virgo Maria.

eller: (översättning) Himlarnas drottning... ⇓⇑
eller: Sub tuum praesidium... ⇓⇑
eller: (översättning) Vår tillflykt... ⇓⇑
eller: Ave, stella matutina... ⇓⇑
eller: (översättning) Var hälsad, morgonstjärna... ⇓⇑
eller: Mundi Domina... ⇓⇑
eller: (översättning) Världens härskarinna... ⇓⇑



Läsningsgudstjänst
Den 3 november 2020, tisdag
tisdag i 31 veckan 'under året'
Martin de Porres ordensman

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Under natten eller tidigt om morgonen:

O du som speglar Faderns ljus,
ja, själv är ljuset ur hans djup,
med sång vi bryter nattens sömn.
Stå vid vår sida i vår bön.

Allt mörker från vår själ tag bort,
på flykt driv onda andars hop,
från sinnet lyft all sömnighet,
att det ej tyngs till jorden ned.

I tro vi nalkas nådens tron:
Förlåt vår svaghet, o Guds Son,
låt våra psalmers offergärd
för din skull leda till vårt väl.

Din är all makt och härlighet,
barmhärtighetens Kungason,
med Fadern och vår Hjälpare
en enda Gud i evighet. Amen.

Under dagen:

Ej annat lamm, ej annat namn,
ej annat hopp i skyn, på jord och hav,
ej annan tillflykt undan synd och skam
än den du gav.

Mitt hopp är klent, min tro är matt,
och endast hjärtat ropar i mitt bröst
tvärs genom stormarna i nöd och natt
till dig, min tröst.

Gud, du är liv när jag är död,
är kärleks eld, när kölden skakar mig.
Jag har ej himmel, hem, ej huvudstöd
förutom dig. Amen.


Ant. 1 Gud står upp, och de som hatar honom flyr för hans ansikte.

Psalm 68
Herrens intåg i triumf
Han steg upp i höjden och tog fångar, han gav människorna gåvor (Ef 4:8)

I


Gud står upp, hans fiender skingras, *
och de som hatar honom flyr för hans ansikte.

Som rök fördrivs, så fördrivs de av dig, *
som vaxet smälter för eld
förgås de gudlösa för Guds ansikte.

Men de rättfärdiga är glada, *
de fröjdar sig inför Gud och jublar i glädje.

Sjung och spela till Guds ära, *
jubla inför honom som drar fram genom öknarna.

Hans namn är Herren, *
fröjdas inför honom,

de faderlösas fader och änkors försvarare, *
Gud i sin heliga boning.

Gud hjälper de ensamma till ett hem
och för de fångna ut till lycka, *
men de trotsiga får bo där marken ligger öde.

Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, *
när du gick fram i öknen,

då bävade jorden, +
då utgöt himlen sina flöden inför Gud, *
inför Sinais Herre, inför Israels Gud.

Ett rikligt regn lät du falla, o Gud, *
du gav liv åt ditt land, som försmäktade.

Din skara fick bo där, *
i din godhet, Gud, beredde du det åt de arma.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Gud står upp, och de som hatar honom flyr för hans ansikte.

Ant. 2 Vår Gud är den Gud som vinner seger, och hos Herren finns räddning från döden.

II

Herren sänder ut sitt ord, *
stor är skaran av kvinnor som bär glädjebud:

"Härarnas konungar flyr! *
I husen får man utskifta bytet!

Vill ni då ligga stilla inom era hägnader, +
när duvans vingar blir höljda i silver, *
och hennes fjädrar skimrar av guld?

När den Allsmäktige skingrar kungarna i landet, *
faller snö på Salmon."

Ett väldigt berg är Bashan, *
ett berg rikt på höjder är Bashan.

Ni höga berg, varför ser ni med avund
på det berg som Gud har utvalt till sitt säte *
och där Herren skall bo för alltid?

Guds vagnar är tiotusenden, *
tusen och åter tusen.

Herren drog fram med dem, *
Sinais Gud är nu i templet.

Du for upp i höjden, du tog fångar, +
du krävde gåvor av de trotsiga, *
för att de skulle få bo hos Herren Gud.

Lovad vare Herren dag efter dag! *
Han bär oss, Gud ger oss seger.

Vår Gud är den Gud som vinner seger, *
och hos Herren finns räddning från döden.

Men han krossar sina fienders huvuden, *
krossar hjässan på den som övar orätt.

Herren säger: "Från Bashan skall jag hämta dem, *
från havets djup skall jag hämta upp dem,

så att du kan vada i blod *
och dina hundars tunga får sin del av dina fiender."

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Vår Gud är den Gud som vinner seger, och hos Herren finns räddning från döden.

Ant. 3 Ni riken på jorden, sjung till Guds ära, spela och sjung till Herrens lov.

III

Man ser, o Gud, ditt högtidståg, *
min Guds, min konungs, tåg inne i templet.

Främst går sångare, +
harpospelare följer efter, *
mitt ibland unga kvinnor som slår på pukor.

Lova Gud i den stora församlingen, *
lova Herren, ni av Israels brunn.

Där går Benjamin, den yngste, han för dem an. *
Där går skaran av Judas furstar,
Sebulons furstar, Naftalis furstar.

Gud, stå upp i din makt, *
den väldiga makt som du har visat oss.

Träd fram i ditt tempel i Jerusalem, *
låt kungarna bära fram sina gåvor.

Straffa odjuret i vassen, *
tjurarnas hop med deras kalvar.

De är giriga efter silver, tvinga dem till lydnad! *
Ja, han skingrar de folk som vill föra krig.

De mäktiga skall komma hit från Egypten, *
Etiopien skall skynda hit till Gud,
med gåvor i händerna.

Ni riken på jorden, sjung till Guds ära, *
spela och sjung till Herrens lov.

Han far fram på urtidshimlarnas himmel *
och låter höra sin röst, sin mäktiga röst.

Ge Gud äran! +
Han råder över Israel i härlighet, *
och hans makt når ända till skyarna.

Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom, *
du som är Israels Gud.

Han ger makt och styrka åt sitt folk. *
Lovad vare Gud!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Ni riken på jorden, sjung till Guds ära, spela och sjung till Herrens lov.

Jag vill höra Guds ord.
Herren talar frid till sitt folk.

Första läsningen
1 Mack 2:1,15-28,42-50, 65-70
Mattathias och hans söner. Massakern på sabbaten


Vid den tiden flyttade Mattathias, son till Johannes, son till Symeon, från Jerusalem och slog sig ner i Modein.
Kungens män, som skulle tvinga folket till avfall, kom till staden Modein för att invånarna där skulle offra, och många israeliter samlades kring dem. Mattathias och hans söner höll sig för sig själva. Då vände sig kungens män till Mattathias och sade: "Du är en ansedd ledare och en betydande man här i staden, och du har stöd av söner och bröder. Kom fram och bli den förste att lyda kungens förordning, så som alla folk har gjort, också männen i Judeen och de som är kvar i Jerusalem. Då skall du och dina söner utses till kungens vänner, och du och dina söner skall bli hedrade med silver och guld och många andra gåvor."
Men Mattathias ropade högt till svar: "Om så vartenda folk under kungens välde lyder honom och har avfallit från sina fäders religion och alla har valt att följa hans påbud, så skall jag och mina söner och bröder ändå hålla fast vid våra fäders förbund. Aldrig får det ske att vi överger lagen och buden! Kungens ord rättar vi oss inte efter, och från vår gudsdyrkan skall vi inte vika, vare sig åt höger eller åt vänster."
Just som han sagt detta, trädde en judisk man fram i allas åsyn för att offra på altaret i Modein enligt kungens förordning. När Mattathias såg det, greps han av en helig iver som kom honom att darra i sitt innersta. Lågande av rättfärdig vrede rusade han fram och högg ner mannen invid altaret. På samma gång dödade han kungens man som övervakade offrandet, och altaret rev han ner. Så värnade han lagen med helig iver, så som Pinhas hade gjort mot Simri, Salus son.
Och Mattathias ropade högt ut över staden: "Följ med mig härifrån, alla som ivrar för lagen och stöder förbundet!" Sedan flydde han med sina söner till bergen och lämnade kvar allt de ägde i staden.
Till dem slöt sig en krets av hasider, Israels starka hjältar, alla hängivna kämpar för lagen. Alla andra som var på flykt undan förtrycket anslöt sig också till dem och förstärkte dem. Så fick de en härstyrka samlad och kunde vända sin vrede mot syndarna och slå de laglösa med sitt raseri; de som slapp undan måste fly till hedningarna för att rädda livet.
Mattathias och hans anhängare drog fram över landet och rev ner alla altaren, och alla oomskurna pojkar som de fann inom Israels gränser omskar de under tvång. De förföljde sina övermodiga fiender och hade stor framgång i allt de gjorde. De värnade lagen mot hedningarnas och kungarnas angrepp och bröt udden av syndarens makt.
När Mattathias liv närmade sig slutet, sade han till sina söner: "Nu råder övermod och våld; det är en tid av om störtningar och rasande vrede. Mitt barn, kämpa nu med iver för lagen och ge era liv för våra fäders förbund.
Jag vet att er bror Simon är en rådig man. Honom skall ni alltid lyda, han skall vara en far för er. Och Judas Mackabaios har varit en kraftfull kämpe sedan han var ung, han skall bli er befälhavare och föra krig mot hedningarna. Samla omkring er alla som följer lagen, och utkräv hämnd åt ert folk. Låt vedergällningen drabba hedningarna, och håll fast vid lagens bud."
Sedan välsignade han dem, och så förenades han med sina fäder. Han dog år 146. Han blev lagd i sina fäders grav i Modein, och hela Israel höll stor dödsklagan över honom.

Responsorium l Mack2:51,64

Minns de storverk som fäderna utförde i sin tid,
+ och vinn också ni stor ära och evig berömmelse åt er.
Mina barn, låt lagen göra er manliga och starka, ty den skall föra er till ära.
+ Och vinn också ni stor ära och evig berömmelse åt er.

Andra läsningen
Ur Andra vatikankonciliets pastoralkonstitution Kyrkan i världen av idag.
De kristnas roll i den internationella hjälpverksamheten


De kristna måste samarbeta villigt och helhjärtat i uppbyggandet av en internationell ordning som verkligen respekterar allas fri- och rättigheter och i vilken verklig solidaritet råder mellan alla. Detta är av desto större vikt som den största delen av världen ännu lider av en sådan fattigdom att det är som om Kristus själv genom dessa fattiga med hög röst uppfordrade sina lärjungar till att visa kärlek.
Vissa länder där majoriteten av invånarna bär ärenamnet "kristna" har ett överflöd av denna världens goda, medan andra inte har ens det nödvändigaste och plågas av hunger, sjukdomar och all slags nöd. Denna situation är en skandal och får inte tillåtas bestå. Ty det är fattigdomens och kärlekens anda som är Kristi kyrkas stolthet och kan bära vittnesbörd om Kristus.
Kristna, särskilt unga människor, förtjänar erkännande och stöd när de frivilligt erbjuder sig att hjälpa andra folk och länder. Det är för övrigt en uppgift för hela Guds folk att, sporrade av biskoparnas ord och exempel, göra sitt yttersta för att lindra nöden i vår tid. I enlighet med kyrkans gamla sed skall man då inte ge enbart av sitt överflöd utan också av det man själv kan behöva.
Insamlingen och fördelningen av hjälp och förnödenheter måste ske på ett ordnat sätt i stift, länder och över hela världen, dock utan att organiseras stelt och strikt enhetligt. Överallt där det är lämpligt bör katolikernas hjälpverksamhet samordnas med andra kristnas. Människokärleken hindrar inte utan snarare kräver väl planerade och genomförda sociala och karitativa aktioner. Det är nödvändigt att de personer som vill ägna sig åt hjälp åt utvecklingsländerna får utbildning vid speciella härför avsedda institutioner.
För att kunna uppmuntra och stimulera till samarbete mellan människor är det alldeles nödvändigt att kyrkan är tydligt närvarande i den internationella gemenskapen. Detta måste ske både genom hennes egna officiella organ och genom ett omfattande och uppriktigt samarbete mellan alla kristna, ett samarbete vars enda bevekelsegrund är önskan att vara till nytta för alla.
Detta kommer att uppnås mycket lättare om de troende själva, medvetna om sitt ansvar som människor och kristna, strävar efter att i sin egen miljö väcka en önskan att samarbeta aktivt med den internationella gemenskapen. Det gäller att ägna särskild omsorg åt att ungdomar påverkas i denna riktning, inom ramen för både religiös och civil undervisning.
Slutligen är det önskvärt att katolikerna för att rätt kunna fullgöra sin uppgift i den internationella gemenskapen eftersträvar ett aktivt och positivt samarbete med de från oss skilda medkristna, som tillsammans med oss bekänner sig till den kärlek som ligger i evangeliet, och med alla människor som längtar efter verklig fred.

Responsorium Jfr Hes 34:12; 3 Mos 26:1, 6, 9

Jag skall leta tillsammans mina får och rädda dem.
+ Jag är Herren, er Gud, och jag skall skaffa frid i landet.
Jag skall vända mig till er och föröka er och jag skall uppehålla mitt förbund med er.
+ Jag är Herren, er Gud, och jag skall skaffa frid i landet.

Slutbön

Allsmäktige och barmhärtige Gud, din gåva är det att vi rätt kan tjäna dig. Låt inget hindra oss att nå det goda du har lovat. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Invitatorium
Den 4 november 2020, onsdag
Carlo Borromeo biskop

Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Låt oss tillbedja den store herden för fåren, Jesus Kristus, vår Herre.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)


[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.

eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑

Laudes
Den 4 november 2020, onsdag
Carlo Borromeo biskop

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

R.  Saliga de
     som har lärt känna Herren i hans sanning.

Han har fyllt mig med sanningens ord,
så att jag kan förkunna honom. R.

Likt vattenflöden flödar sanningen från min mun,
och mina läppar bekänner hans frukter. R.

Han har låtit sin kunskap överflöda i mig,
och Herrens ord är dörren till hans ljus. R.

Ordets boning är människan,
och dess sanning är kärleken.

R.  Saliga de
     som har lärt känna Herren i hans sanning.

Ant. 1 Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas.

Psalm 86
Bön under hot och fara
Välsignad är Gud, som tröstar oss i alla våra svårigheter (jfr 2 Kor 1:3,4)


Herre, vänd ditt öra till mig och svara mig, *
ty jag är fattig och förtryckt.

Skydda mig, min Gud, ty jag är dig trogen, *
rädda din tjänare som förtröstar på dig.

Herre, var mig nådig, *
ty hela dagen ropar jag till dig.

Låt mig få glädjas över din hjälp, *
ty till dig, Herre, lyfter jag min själ.

Du, Herre, är god och förlåtande, *
stor i nåd mot dem som åkallar dig.

Lyssna, Herre, till mitt rop, *
och ge akt på mina böner.

Jag åkallar dig i nödens tid, *
ty du skall svara mig.

Herre, ingen är dig lik bland gudarna, *
inget är som dina verk.

Alla hedningar skall komma och tillbe inför dig, *
de skall ära ditt namn.

Ty du är stor, och du gör under, *
du allena är Gud.

Visa mig, Herre, din väg, *
jag vill vandra i din sanning.

Behåll mitt hjärta vid detta enda: *
att jag fruktar ditt namn.

Då vill jag tacka dig, Herre min Gud, av allt mitt hjärta *
och ära ditt namn i evighet,

ty din nåd mot mig är stor, *
och du räddar mig ur dödsrikets djup.

Gud, fräcka människor har rest sig upp mot mig,
och våldsverkare står efter mitt liv, *
de har inte dig för ögonen.

Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud, *
sen till vrede, rik på kärlek och trofasthet.

Vänd dig till mig och var mig nådig, +
ge kraft åt din tjänare, *
och hjälp din tjänsteflickas son.

Ge mig ett tecken på din godhet: +
låt dem som hatar mig stå där med skam *
och se att du, Herre, hjälper mig och tröstar mig.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas.

Ant. 2 Ert ljus skall lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.

Canticum
Jes 33:13-16
Gud skall döma rättvist
Löftet gäller för er och era barn och alla dem långt borta som Herren vår Gud vill kalla (Apg 2:39)


Hör, ni som är fjärran, vad jag har gjort, *
ni som är nära, besinna min makt.

Syndarna i Sion blir förfärade, *
ångest griper alla onda:

"Vem kan härda ut vid denna förtärande eld, *
vem av oss kan bo vid denna eviga glöd?"

Den som lever rättskaffens och talar sanning, +
den som vägrar att skaffa sig profit genom våld, *
den som tillsluter sina händer för mutor,

den som stänger sina öron för planer på mord *
och sluter sina ögon för det som är ont.

Han skall få bo på höjderna, +
de befästa klipporna skall vara hans skydd, *
han skall få bröd och aldrig sakna vatten.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Ert ljus skall lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.

Ant. 3 Guds ord är levande och verksamt, det är skarpare än något tveeggat svärd.

Psalm 98
Herren, segraren och domaren
Denna psalm syftar på Herrens första ankomst och hur alla folk kommer till tro på honom (Athanasios)


Sjung en ny sång till Herrens ära, *
ty han har gjort under.

Han har vunnit seger med sin högra hand *
och med sin heliga arm.

Herren har låtit sin frälsning bli känd, *
han har uppenbarat sin rättfärdighet
för hedningarnas ögon.

Han har tänkt på sin nåd
och trofasthet mot Israels hus, *
alla jordens ändar har sett hur vår Gud frälser.

Höj jubel till Herren, alla länder, *
brist ut i glädjerop och lovsjung.

Prisa Herren med harpa, *
med harpa och med lovsång.

Höj jubel med trumpeter och basuner *
inför Herren, konungen.

Må havet brusa med allt vad det rymmer, *
jordens krets och de som bör på den.

Må strömmarna klappa i händerna, *
må bergen jubla med varandra

inför Herren, *
ty han kommer för att döma jorden.

Han skall döma jordens krets med rättfärdighet *
med rättvisa skall han döma folken.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Guds ord är levande och verksamt, det är skarpare än något tveeggat svärd.

Kort läsning
Heb 13:7-9a


Tänk på era ledare som har förkunnat Guds ord för er, se på vad deras liv förde fram till och ta efter deras tro. Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet. Låt er inte ryckas med av alla slags främmande läror.

Responsorium

Över dig, Jerusalem, har jag insatt väktare.
Över dig, Jerusalem, har jag insatt väktare.
Dag och natt förkunnar de Herrens namn.
Över dig, Jerusalem, har jag insatt väktare.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Över dig, Jerusalem, har jag insatt väktare.

Ant. Det är inte ni som talar, utan er Faders Ande talar genom er.

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79


Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.

Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids släkt,

så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,

frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.

Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:

att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Det är inte ni som talar, utan er Faders Ande talar genom er.

Förbön

I tacksägelse ber vi till Kristus, den gode Herden, som gav sitt liv för fåren. Låt oss säga:
R. Du gode Herde, led ditt folk.

Kristus, i dina heliga herdar (i den helige N.) har du gett oss en levande bild av din barmhärtighet
- låt oss i kyrkans ledare få erfara din omsorg och barmhärtighet.
Du som i dina ställföreträdare utför ditt verk som herde och lärare
- ta inte din hand ifrån oss, utan led oss fram till vårt mål.
Du som genom dina herdar fortsätter att vara vår läkare till kropp och själ
- låt oss aldrig sakna din närvaro i helgade själasörjare.
Du som fostrat din hjord genom helgonens visdom och kärlek
- låt dina förkunnare hjälpa oss att lära känna dig och älska dig.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Herre, bevara i oss den anda som fyllde din helige biskop Carlo Borromeo, så att din kyrka ständigt blir ung på nytt och Kristi ansikte genom henne blir synligt för världen. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.



Ters
Den 4 november 2020, onsdag
Carlo Borromeo biskop

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.

Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.


Ant. 1 Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.

Psalm 119:XIV (105-112)

Ditt ord är mina fötters lykta *
och ett ljus på min stig.

Jag har svurit och hållit det: *
att ta dina rättfärdiga lagar i akt.

Herre, jag lider och plågas, *
behåll mig vid liv, som du har lovat.

Låt min muns frivilliga offer behaga dig, *
och lär mig dina lagar.

Mitt liv är ständigt i fara, *
men jag glömmer inte din lag.

Gudlösa vill snärja mig, *
men jag far inte vilse från dina befallningar.

Dina vittnesbörd är min eviga arvedel, *
de är mitt hjärtas fröjd.

Jag har vänt mitt hjärta
till att handla efter dina stadgar, *
alltid och intill slutet.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.


Ant. 2 Jag är betryckt och fattig. Du är min hjälp och min befriare.

Psalm 70
Bön om hjälp
Herre, hjälp oss, vi går under (Matt 8:25)


Gud, kom till min räddning. *
Herre, skynda till min hjälp.

Må de drabbas av skam och blygsel *
de som står efter mitt liv och vill förgöra det,

må de vika vanärade tillbaka, *
alla de som önskar min ofärd.

Må de vända bort i skam, *
de som säger till mig: "Så går det med rätta!"

Men alla de som söker dig *
må fröjdas och vara glada i dig,

de som längtar efter din räddning *
må alltid säga: "Gud är stor".

Jag är betryckt och fattig. *
Gud, skynda till min hjälp.

Du är min hjälp och min befriare. *
Dröj inte, o Herre.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Jag är betryckt och fattig. Du är min hjälp och min befriare.


Ant. 3 Herren skall inte döma efter som ögonen ser, utan med rättfärdighet och rätt.

Psalm 75
Herren, den högste domaren
Han störtar härskare frän deras troner, och han upphöjer de ringa (Luk 1:52)


Vi tackar dig, Gud, vi tackar dig, *
vi åkallar ditt namn och förkunnar dina under.

"Om jag än bidar min tid, *
så dömer jag dock rätt.

Om än jorden är i upplösning
med alla som bör på den, *
så håller dock jag dess pelare stadiga."

Jag säger till de stolta: Var inte så förmätna, *
och till de gudlösa: Upphöj inte hornet.

Ja, höj inte ert horn så högt, *
för inte fräckt och hårdnackat tal.

Ty inte från öster eller väster, *
inte heller från öknen eller bergen kommer hjälpen.

Nej, Gud är den som dömer, *
han ödmjukar den ene och upphöjer den andre.

En kalk är i Herrens hand,
den skummar av vin
och är full av tillblandad dryck, *
och av den slår han i.

Sannerligen, alla gudlösa på jorden *
måste dricka dess drägg i botten.

Men jag skall jubla för evigt, *
jag skall lovsjunga Jakobs Gud.

"Jag skall hugga av de gudlösas horn, *
men den rättfärdige skall lyfta sitt huvud."

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Herren skall inte döma efter som ögonen ser, utan med rättfärdighet och rätt.

Kort läsning
1 Kor 13:4-7


Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.

Alla de som söker dig må fröjdas och vara glada i dig,
de som längtar efter din räddning må alltid säga: Herren är stor.

Slutbön

Herre, helige Fader, trofaste Gud, du gav oss Anden för att samla dina genom synden skingrade barn. Låt oss bli människor som främjar enhetens och fredens sak i världen. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Sext
Den 4 november 2020, onsdag
Carlo Borromeo biskop

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.

Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

eller: Må vi med anden brinnande ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel ⇓⇑


Ant. 1 Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.

Psalm 119:XIV (105-112)

Ditt ord är mina fötters lykta *
och ett ljus på min stig.

Jag har svurit och hållit det: *
att ta dina rättfärdiga lagar i akt.

Herre, jag lider och plågas, *
behåll mig vid liv, som du har lovat.

Låt min muns frivilliga offer behaga dig, *
och lär mig dina lagar.

Mitt liv är ständigt i fara, *
men jag glömmer inte din lag.

Gudlösa vill snärja mig, *
men jag far inte vilse från dina befallningar.

Dina vittnesbörd är min eviga arvedel, *
de är mitt hjärtas fröjd.

Jag har vänt mitt hjärta
till att handla efter dina stadgar, *
alltid och intill slutet.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.


Ant. 2 Jag är betryckt och fattig. Du är min hjälp och min befriare.

Psalm 70
Bön om hjälp
Herre, hjälp oss, vi går under (Matt 8:25)


Gud, kom till min räddning. *
Herre, skynda till min hjälp.

Må de drabbas av skam och blygsel *
de som står efter mitt liv och vill förgöra det,

må de vika vanärade tillbaka, *
alla de som önskar min ofärd.

Må de vända bort i skam, *
de som säger till mig: "Så går det med rätta!"

Men alla de som söker dig *
må fröjdas och vara glada i dig,

de som längtar efter din räddning *
må alltid säga: "Gud är stor".

Jag är betryckt och fattig. *
Gud, skynda till min hjälp.

Du är min hjälp och min befriare. *
Dröj inte, o Herre.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Jag är betryckt och fattig. Du är min hjälp och min befriare.


Ant. 3 Herren skall inte döma efter som ögonen ser, utan med rättfärdighet och rätt.

Psalm 75
Herren, den högste domaren
Han störtar härskare frän deras troner, och han upphöjer de ringa (Luk 1:52)


Vi tackar dig, Gud, vi tackar dig, *
vi åkallar ditt namn och förkunnar dina under.

"Om jag än bidar min tid, *
så dömer jag dock rätt.

Om än jorden är i upplösning
med alla som bör på den, *
så håller dock jag dess pelare stadiga."

Jag säger till de stolta: Var inte så förmätna, *
och till de gudlösa: Upphöj inte hornet.

Ja, höj inte ert horn så högt, *
för inte fräckt och hårdnackat tal.

Ty inte från öster eller väster, *
inte heller från öknen eller bergen kommer hjälpen.

Nej, Gud är den som dömer, *
han ödmjukar den ene och upphöjer den andre.

En kalk är i Herrens hand,
den skummar av vin
och är full av tillblandad dryck, *
och av den slår han i.

Sannerligen, alla gudlösa på jorden *
måste dricka dess drägg i botten.

Men jag skall jubla för evigt, *
jag skall lovsjunga Jakobs Gud.

"Jag skall hugga av de gudlösas horn, *
men den rättfärdige skall lyfta sitt huvud."

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Herren skall inte döma efter som ögonen ser, utan med rättfärdighet och rätt.

Kort läsning
1 Kor 13:8-9,13


Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad och den profetiska gåvan är begränsad. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Må din nåd, Herre, vara över oss,
såsom vi hoppas på dig.

Slutbön

Allsmäktige evige Gud, du ger oss arbetet och vilan. Välsigna det verk som vi påbörjat och hela det som brustit, så att vi kan fullborda allt till ditt behag. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Non
Den 4 november 2020, onsdag
Carlo Borromeo biskop

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.

En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.

Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.

eller: Du Guds Ande, var vår styrka ⇓⇑


Ant. 1 Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.

Psalm 119:XIV (105-112)

Ditt ord är mina fötters lykta *
och ett ljus på min stig.

Jag har svurit och hållit det: *
att ta dina rättfärdiga lagar i akt.

Herre, jag lider och plågas, *
behåll mig vid liv, som du har lovat.

Låt min muns frivilliga offer behaga dig, *
och lär mig dina lagar.

Mitt liv är ständigt i fara, *
men jag glömmer inte din lag.

Gudlösa vill snärja mig, *
men jag far inte vilse från dina befallningar.

Dina vittnesbörd är min eviga arvedel, *
de är mitt hjärtas fröjd.

Jag har vänt mitt hjärta
till att handla efter dina stadgar, *
alltid och intill slutet.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.


Ant. 2 Jag är betryckt och fattig. Du är min hjälp och min befriare.

Psalm 70
Bön om hjälp
Herre, hjälp oss, vi går under (Matt 8:25)


Gud, kom till min räddning. *
Herre, skynda till min hjälp.

Må de drabbas av skam och blygsel *
de som står efter mitt liv och vill förgöra det,

må de vika vanärade tillbaka, *
alla de som önskar min ofärd.

Må de vända bort i skam, *
de som säger till mig: "Så går det med rätta!"

Men alla de som söker dig *
må fröjdas och vara glada i dig,

de som längtar efter din räddning *
må alltid säga: "Gud är stor".

Jag är betryckt och fattig. *
Gud, skynda till min hjälp.

Du är min hjälp och min befriare. *
Dröj inte, o Herre.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Jag är betryckt och fattig. Du är min hjälp och min befriare.


Ant. 3 Herren skall inte döma efter som ögonen ser, utan med rättfärdighet och rätt.

Psalm 75
Herren, den högste domaren
Han störtar härskare frän deras troner, och han upphöjer de ringa (Luk 1:52)


Vi tackar dig, Gud, vi tackar dig, *
vi åkallar ditt namn och förkunnar dina under.

"Om jag än bidar min tid, *
så dömer jag dock rätt.

Om än jorden är i upplösning
med alla som bör på den, *
så håller dock jag dess pelare stadiga."

Jag säger till de stolta: Var inte så förmätna, *
och till de gudlösa: Upphöj inte hornet.

Ja, höj inte ert horn så högt, *
för inte fräckt och hårdnackat tal.

Ty inte från öster eller väster, *
inte heller från öknen eller bergen kommer hjälpen.

Nej, Gud är den som dömer, *
han ödmjukar den ene och upphöjer den andre.

En kalk är i Herrens hand,
den skummar av vin
och är full av tillblandad dryck, *
och av den slår han i.

Sannerligen, alla gudlösa på jorden *
måste dricka dess drägg i botten.

Men jag skall jubla för evigt, *
jag skall lovsjunga Jakobs Gud.

"Jag skall hugga av de gudlösas horn, *
men den rättfärdige skall lyfta sitt huvud."

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Herren skall inte döma efter som ögonen ser, utan med rättfärdighet och rätt.

Kort läsning
Kol 3:12-15


Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha fördrag med varandra och var över¬seende om ni har något att förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall ni också förlåta. Över allt detta skall ni ha kärleken, det band som ger fullkomlig¬het. Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp. Visa er tacksamhet.

De ödmjuka skall äga landet
och njuta ostörd fred.

Slutbön

Herre Jesus Kristus, du räckte ut dina händer på korset för att rädda alla människor. Låt vad vi gör i dag behaga dig och bli en del av ditt verk att återlösa världen. Du som lever och råder i evigheters evighet.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.




Vesper
Den 4 november 2020, onsdag
Carlo Borromeo biskop

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Vår Melkisedek, Kristus, präst för evigt,
se, dina trogna kommer här tillsammans
att till din ära fira dem som ödmjukt
följt dig i spåren.

Styrkta av gåvor ur din rika källa
kunde de lära folken ljusets vägar,
leda de vilsna och med Ordet nära
hungrande själar.

Dessa, som livats av ett hopp om lönen,
väntat och längtat efter himlens goda,
lät sig ej rubbas; i din tro befästa
motstod de lögnen.

Framme vid målet efter levnadsloppet,
fria från mödan i förgängligheten,
gläder dem evigt vilan i det sanna
fäderneslandet.

Konungars konung, din är makten, äran,
evige Gudsson, du är värd all lovsång;
må då allt skapat prisa dig, o Herre,
nu och för evigt. Amen.

eller (för en herde):

Kristus, du alla trogna herdars herre,
se till din skara, som nu håller högtid,
mottag vår lovsång och vårt tack för herden
efter ditt sinne.

Rikliga gåvor ur en himmelsk källa
rustade honom för den goda kampen,
smord av din Ande bjöd han livets föda
åt din församling.

För alla fåren var han förebilden,
ljus för de vilsna, tröst för de betryckta,
glömsk om sitt eget gav han trötta själar
faderlig omsorg.

Kristus, du skänker dina vittnen kronan.
Se hur den lyser; må vi i vår gärning
följa hans lära och till sist få dela
glädjen med honom.

Låt oss med alla goda herdar lova
Fadern och Sonen och den helga Anden,
Gud, som med dina heliga regerar
nu och för evigt. Amen.

Ant. 1 Evangeliets tjänare har jag blivit genom Guds nåd och gåva.

Psalm 126
Det hopp som skänker glädje
Liksom ni delar lidandena med oss, delar ni också trösten (2 Kor 1:7)


När Herren åter upprättade Sion, *
då var allt som om vi drömde:

vi skrattade, vi sjöng av glädje, *
och jublet steg från våra läppar.

Då sade man bland folken: *
"Herren har gjort stora ting med dem!"

Ja, Herren gjorde stora ting med oss, *
och därför var vi glada.

Herre, upprätta oss åter, *
liksom du ger liv på nytt åt strömmarna i Negev.

De som sår under tårar *
skall skörda med jubel.

Gråtande går de och sår sin säd, *
jublande kommer de och bär sina kärvar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Evangeliets tjänare har jag blivit genom Guds nåd och gåva.

Ant. 2 Han är den trogne och kloke tjänare som Herren satte över sitt husfolk.

Psalm 127
Fåfäng strävan utan Herren
Ni är Guds byggnad (1 Kor 3:9)


Om inte Herren bygger huset, *
så arbetar de som bygger det förgäves.

Om inte Herren bevarar staden, *
så vakar väktaren förgäves.

Förgäves står ni tidigt upp och går sent till vila +
och äter er vedermödas bröd *
- Herren skänker allt åt sina vänner
medan de sover.

Barn är en Herrens gåva, *
livsfrukt en lön.

Som pilar i en hjältes hand
är söner som man får vid unga år. *
Salig den som har sitt koger fyllt av sådana!

Han kommer inte till korta *
när han i porten tvistar med sin motpart.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Han är den trogne och kloke tjänare som Herren satte över sitt husfolk.

Ant. 3 Mina får hör min röst, så att det blir en hjord och en herde.

Canticum
Kol 1:12-20

Kristus, den främste


Vi tackar Fadern, som har gjort oss värdiga *
att få del i det arv som de heliga äger i ljuset.

Han har befriat oss ur mörkrets välde *
och fört in oss i det rike som tillhör hans älskade Son.

I honom äger vi vår frihet, *
förlåtelsen för våra synder.

Han är den osynlige Gudens avbild, *
den förstfödde,
född innan världens grund blev lagd.

I honom skapades allt i himlen och på jorden, *
både synligt och osynligt,
troner och välden, härskare och makter.

Genom honom och till honom har allt blivit skapat, *
han är till före allting,
och allting hålls samman i honom.

Han är huvudet för kroppen, för kyrkan, +
han som är begynnelsen, *
förstfödd från de döda till att vara den främste i allt.

Guds vilja var att låta hela sin fullhet bo i honom *
och genom hans blod på korset stifta fred

och genom honom försona allt med sig, *
allt på jorden och i himlen.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Mina får hör min röst, så att det blir en hjord och en herde.

Kort läsning
1 Pet 5:1-4


Till era äldste riktar jag nu denna maning, jag som själv är en av de äldste och kan vittna om Kristi lidanden, jag som också skall få dela den härlighet som kommer att uppenbaras: var herdar för den hjord som Gud har anförtrott er och vaka över den, inte av tvång utan självmant, så som Gud vill, inte av vinningslystnad utan av hängivenhet. Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden. Då skall ni, när den högste herden träder fram, krönas med ärekransen som aldrig vissnar.

Responsorium

Se hur han älskade bröderna, + han som ständigt bad för folket.
Se hur han älskade bröderna, + han som ständigt bad för folket.
Han gav sitt liv för sina vänner,
+ han som ständigt bad för folket.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Se hur han älskade bröderna, + han som ständigt bad för folket.

Ant. Han är den trogne och kloke förvaltare som Herren har satt över sitt husfolk, för att han skulle ge dem deras mat i rätt tid.

Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55


Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.

Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.

Stora ting låter den Mäktige ske med mig, *
hans namn är heligt,

och hans förbarmande med dem som fruktar honom, *
varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm, *
han skingrar dem som har övermodiga planer.

Han störtar härskare från deras troner, *
och han upphöjer de ringa.

Hungriga mättar han med sina gåvor, *
och rika visar han tomhänta från sig.

Han tar sig an sin tjänare Israel, *
och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham, *
och hans barn, för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Han är den trogne och kloke förvaltare som Herren har satt över sitt husfolk, för att han skulle ge dem deras mat i rätt tid.

Förbön

Låt oss prisa Kristus, översteprästen som företräder människorna inför Gud, och säga:
R. Herre, fräls ditt folk.

Du har gett din kyrka många heliga och visa herdar
- låt henne aldrig sakna ledare som ger henne andlig föda i rätt tid.
Du förlät ditt folk dess synder när heliga herdar bad till dig som Mose gjorde
- rena och helga ständigt din kyrka genom deras förbön.
Du har valt dina herdar bland bröderna och helgat dem med Andens smörjelse
- skänk dina nådegåvor åt dem som du har satt att leda kyrkan.
Du som själv är apostlarnas och deras efterföljares arvedel
- låt ingen enda gå förlorad av dem som du har återlöst med ditt blod.
Du som genom kyrkans herdar ger evigt liv åt dina får, för att ingen skall rycka dem ur din hand
- fräls våra avlidna, för vilka du har gett ditt liv.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Herre, bevara i oss den anda som fyllde din helige biskop Carlo Borromeo, så att din kyrkan ständigt blir ung på nytt och Kristi ansikte genom henne blir synligt för världen. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.



Completorium
Den 4 november 2020
Onsdag


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)

Hymn

Vi tackar dig, o Herre Krist,
som är vår Frälserman förvisst.
Du för oss alla omsorg bär
med dina helga änglars här.

Vi lägger oss till vila ned.
Åt själen ro och frid bered,
bliv när oss, Herre, var oss huld,
förlåt oss all vår synd och skuld.

Bevara oss till kropp och själ,
och hjälp oss till vårt sanna väl:
dig hålla kär i lust och nöd,
dig höra till i liv och död.

Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.


eller: När dagen vänder sig... ⇓⇑
eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑

Ant. 1  Var min beskyddare och min borg.

Psalm 31:2-6
En plågad människas bön
Fader, i dina händer lämnar jag min ande (Luk 23:46)


Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, +
låt mig aldrig komma på skam, *
befria mig i din rättfärdighet.

Vänd ditt öra till mig, skynda att rädda mig, *
var mig en fast klippa,
en borg som blir min räddning.

Ty du är mitt bergfäste och min borg, *
och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.

Du skall dra mig ur det nät som de lade ut för mig, *
ty du är mitt värn.

I din hand befaller jag min ande, *
du befriar mig, Herre, du trofaste Gud.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1  Var min beskyddare och min borg.

Ant. 2  Ur djupen ropar jag till dig. Herre, hör min röst.

Psalm 130
Ur djupen ropar jag till dig
Han skall frälsa sitt folk från deras synder (Matt 1:21)


Ur djupen ropar jag till dig, Herre.
Herre, hör min röst, *
låt dina öron akta på mina böner.

Om du, Herre, vill tillräkna synd, *
Herre, vem kan då bestå?

Dock, hos dig finns förlåtelse, *
för att man må frukta dig.

Jag väntar efter Herren, min själ väntar, *
och jag hoppas på hans ord.

Min själ väntar efter Herren
mer än väktarna efter morgonen, *
ja, mer än väktarna efter morgonen.

Hoppas på Herren, Israel, +
ty hos Herren finns nåd, *
väldig är den frälsning som finns hos honom.

Han skall frälsa Israel *
från alla deras synder.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.



Ant. 2  Ur djupen ropar jag till dig. Herre, hör min röst.

Kort läsning
Ef 4:26b-27

Synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede. Ge inte djävulen något tillfälle.

Responsorium

I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.

Ant. Jag är med dig och vill frälsa dig, och jag vill hjälpa dig, säger Herren.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Nunc dimittis
Luk 2:29-32


Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.

Ty mina ögon har skådat frälsningen *
som du har berett åt alla folk,

ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Jag är med dig och vill frälsa dig, och jag vill hjälpa dig, säger Herren.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Slutbön
Herre Jesus Kristus, du vill att vi bär ditt ljuva ok och din lätta börda. Välsigna den gångna dagens bön och arbete, och ge oss en natt under ditt beskydd, så att vi morgon kan tjäna dig med nya krafter. Du som lever och råder i evighet.

En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen.

Maria-antifon

Salve Regina, mater misericordiae,
vita, dulcedo et spes nostra, salve.
Ad te clamamus, exsules, filii Evae.
Ad te suspiramus, gementes et flentes
in hac lacrimarum valle.
Eia ergo, Advocata nostra,
illos tuos misericordes oculos
ad nos converte.
Et Iesum, benedictum fructum ventris tui,
nobis post hoc exsilium ostende.
O clemens, o pia,
o dulcis Virgo Maria.

eller: (översättning) Himlarnas drottning... ⇓⇑
eller: Sub tuum praesidium... ⇓⇑
eller: (översättning) Vår tillflykt... ⇓⇑
eller: Ave, stella matutina... ⇓⇑
eller: (översättning) Var hälsad, morgonstjärna... ⇓⇑
eller: Mundi Domina... ⇓⇑
eller: (översättning) Världens härskarinna... ⇓⇑



Läsningsgudstjänst
Den 4 november 2020, onsdag
Carlo Borromeo biskop

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Under natten eller tidigt om morgonen:

Lyfta ur natten låt oss hålla vaka,
psalmernas sötma smaka på vår tunga,
så att för Herren vi med kraft kan sjunga
ljuvliga hymner.

Godhetens Konung, för oss till din tronsal,
där dina helgon samlas efter striden.
Må de oss lära att här troget leva
efter din vilja.

Dig vare ära, evighetens Fader,
enfödde Son, dig tillhör lov och heder,
du som med Anden allt i gudoms enhet
samfällt regerar. Amen.

Under dagen:

O Gud, du ljus av evighet,
o saliga Treenighet,
vi böjer oss bekännande
i bön inför ditt majestät.

Vi tror på Fadern och hans Son,
hans sanna väsens återsken,
på Anden, som med kärleks band
förenar dem i fast förbund.

O sanning klar och kärlek ren,
o vandringsmål och salighet,
giv tro och hopp och helighet
och kärlek, av din gudom tänd.

Du Alfa är och Omega,
allt skapats källa, segerkrans,
du är allena tröstare,
ett stadigt hopp för vandrare.

Du som allena allt förmår
allena är för alla nog,
du, endast du, är allas ljus
och nådelön i himlens ljus.

I frid låt oss åkalla Gud,
vår Fader och hans ende Son
och Anden, Herren, Hjälparen:
Dig vare tack, Treenige. Amen.



Ant. 1 Herre, nåd och sanning står inför ditt ansikte.

Psalm 89:2-38
Guds barmhärtighet mot Davids ätt
Bland Davids efterkommande har Gud enligt sitt löfte kallat fram en räddare: Jesus (Apg 13:22-23)

I


Jag vill sjunga om Herrens nådegärningar i evighet *
och förkunna din trofasthet från släkte till släkte.

Jag bekänner: Din godhet varar i evighet, *
din trohet står fast i himlen.

Jag har slutit ett förbund med min utvalde, *
med ed har jag lovat min tjänare David:

Jag skall befästa din ätt för evigt *
och låta din tron bestå från släkte till släkte."

Herre, av himlarna prisas dina under *
och i de heligas församling din trofasthet.

Ty vilken i skyn kan anses lik Herren, *
vilken bland Guds söner kan liknas vid Herren?

Mäktig och förfärande är Gud i de heligas råd, *
värd att frukta mer än alla som omger honom.

Herre, härskarornas Gud, vem är dig lik? *
Du omges av styrka och trofasthet.

Du är den som råder över havets uppror, *
du stillar dess böljor när de reser sig.

Du genomborrade och förintade Rahab, *
med din mäktiga arm skingrade du dina fiender.

Din är himmelen, din är jorden, *
du har grundat jordkretsen
och allt som finns på den.

Du har skapat norr och söder, *
Tabor och Hermon jublar till din ära.

Du har en arm med hjältekraft, *
mäktig är din hand, högt upplyft är din högra hand.

Rättfärdighet och rätt är fästet för din tron, *
nåd och sanning står inför ditt ansikte.

Saligt är det folk som prisar dig, *
de som vandrar, o Herre, i ditt ansiktes ljus.

De gläder sig alltid åt ditt namn *
och jublar över din segerkraft.

Du är deras styrka och prydnad, *
i din godhet upphöjer du vårt horn.

Och han som är vår sköld tillhör Herren, *
vår konung tillhör Israels Helige.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Herre, nåd och sanning står inför ditt ansikte.

Ant. 2 Guds Son blev en människa av Davids ätt.

II

Du sade en gång i en syn till dina fromma: +
"Jag har lagt hjälp i en hjältes hand, *
jag har upphöjt en yngling ur folket.

Jag har funnit min tjänare David *
och smort honom med min heliga olja.

Min hand skall stadigt vara med honom, *
och min arm skall styrka honom.

Ingen fiende skall oväntat komma över honom, *
och ingen orättfärdig skall förtrycka honom.

Nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, *
jag skall hemsöka dem som hatar honom.

Min trofasthet och min nåd skall vara med honom, *
och i mitt namn skall hans horn bli upphöjt.

Jag skall lägga havet under hans hand *
och strömmarna under hans högra hand.

Han skall kalla mig så: Du min fader, *
min Gud och min frälsnings klippa.

Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, *
till den högste bland konungarna på jorden.

Jag skall bevara min nåd åt honom i evighet, *
mitt förbund med honom skall stå fast.

Jag skall låta hans ätt bestå för evigt, *
hans tron, så länge himmelen varar."

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Guds Son blev en människa av Davids ätt.

Ant. 3 Mitt löfte till David skall jag inte bryta: Hans ätt skall bestå i evighet.

III

"Om hans söner överger min lag *
och inte vandrar efter mina befallningar,

om de bryter mot mina stadgar *
och inte håller mina bud,

då skall jag hemsöka deras överträdelse med ris *
och deras missgärning med plågor,

men jag skall inte ta ifrån dem min nåd, *
jag skall inte svika i trofasthet.

Jag skall inte bryta mitt förbund *
eller förändra vad mina läppar har talat.

En gång för alla har jag svurit det vid min helighet, *
mitt löfte till David skall jag inte bryta.

Hans ätt skall bestå i evighet, *
hans tron inför mig lika länge som solen,

som månen skall den evigt bestå, *
som det trofasta vittnet i skyn."

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Mitt löfte till David skall jag inte bryta: Hans ätt skall bestå i evighet.

När dina ord upplåts, ger de ljus
och skänker de enfaldiga förstånd.

Första läsningen
1 Mack 3:1-26
Judas Mackabaios. De första framgångarna


Mattathias son Judas, med tillnamnet Mackabaios, framträdde nu i sin fars ställe. Han fick stöd av alla sina bröder och av alla sin fars anhängare, och med glatt mod fortsatte de Israels krig.
Han spred sitt folks berömmelse vida.
En väldig kämpe var han, när han klädde sig i rustning
och fäste sina vapen vid bältet.
När han gick fram i strid, var hans svärd härens skydd.
I sina bedrifter liknade han ett lejon,
ett ungt lejon som ryter mot sitt rov.
Han spårade upp de laglösa och jagade dem,
han kom med eld mot dem som plågade hans folk.
De laglösa kröp samman i fruktan för honom,
alla de brottsliga fylldes av skräck och förvirring.
Under hans ledning gick befrielsen framåt.
Han förbittrade livet för många kungar,
men Jakob gladde han med sina dåd.
I evig tid skall hans minne välsignas.
Han tågade fram genom Juda städer
och rensade landet från gudlösa män;
så vände han vreden från Israel.
Hans namn blev känt till världens ände:
han samlade dem som dömts till undergång.
Apollonios bådade upp en här av hedningar och en stor styrka från Samarien till strid med Israel. När Judas fick veta det, gick han till anfall mot Apollonios, och han besegrade och dödade honom. Manfallet blev stort, och de överlevande flydde. Vid plundringen tog Judas Apollonios svärd, som han sedan alltid använde i strid.
Seron, befälhavaren över den syriska armén, fick höra att Judas hade samlat ett uppbåd av trogna män som höll samman med honom och var beredda för strid. Han tänkte då att han skulle vinna ära och berömmelse i hela riket genom att börja krig mot Judas och hans följeslagare som trotsade kungens befallning. Han marscherade dit i sin tur och med honom en stark här av gudlösa män, som skulle hjälpa honom att bestraffa israeliterna.
När han närmade sig stigningen upp mot Bet-Horon, gick Judas emot honom med en obetydlig styrka. Men då Judas män såg hären rycka fram mot sig, sade de till honom: "Hur skall vi med vår lilla styrka kunna uträtta något mot en så stor och stark armé? Ingenting har vi ätit i dag, och vi är alldeles utmattade." Judas svarade: "Det händer lätt att många blir övermannade av några få, och för himlen är det lika lätt att ge räddning genom få som genom många. Det är inte antalet soldater som ger seger i strid, utan kraften kommer från himlen. De kommer emot oss med övermod och laglöshet utan gräns för att hugga ner oss själva och våra hustrur och barn och sedan ta vår egendom. Men vi kämpar för våra liv och för våra seder och lagar. Han själv skall krossa dem under vårt angrepp - var inte rädda för dem."
Med dessa ord kastade han sig överraskande mot fienderna, och Seron och hans här krossades under angreppet. De förföljde honom nerför sluttningen vid Bet-Horon ända ner till slätten; bortåt 800 fiender stupade, och resten flydde till filisteernas land.
Fruktan för Judas och hans bröder bredde nu ut sig, och skräcken grep hedningarna runt omkring dem. Ryktet om honom nådde ända fram till kungen, och överallt bland folken berättade man om Judas strider.

Responsorium l Mack3:19-22

De kommer emot oss med övermod och laglöshet; var inte rädda för dem.
+ Det är inte antalet soldater som ger seger i strid, utan kraften kommer från himlen.
Vi kämpar för våra liv och för våra seder och lagar, och Herren själv skall krossa dem under vårt angrepp.
+ Det är inte antalet soldater som ger seger i strid, utan kraften kommer från himlen.

Andra läsningen
Ur en predikan av Carlo Borromeo, hållen vid hans sista synod.
Säg inte annat än vad du gör


Jag tillstår att vi alla är svaga. Men Herren Gud har gett oss medel som lätt kan hjälpa oss, om vi bara vill. En präst, till exempel, önskar den redbarhet i sitt liv som han vet förväntas av honom: ett rent liv och ett änglalikt sätt - men han tänker inte på att bruka hjälpmedlen: att fasta, att be och att undvika dåligt umgänge och riskabel förtrolighet.
En sådan man klagar över att tusen tankar kommer över honom när han ska be tidegärden eller fira mässan, tankar som leder honom bort från Gud. Men vad gör han i förväg i sakristian, innan han går till koret eller till mässan? Hur förbereder han sig? Vilka medel väljer och använder han för att bevara sin uppmärksamhet?
Får jag lära dig hur du skall gå från kraft till kraft? Låt oss säga att du för en gångs skull har klarat av att vara uppmärksam i koret: hur kan du nästa gång vara ännu mera uppmärksam och i din tjänst behaga Gud ännu mera? Låt mig berätta. Om en liten flamma av Guds kärleks eld redan brinner i dig, så visa inte genast upp den och utsätt den inte för vinden. Håll ugnen stängd, så att den inte kallnar och värmen försvinner. Med andra ord, fly de förströelser som är möjliga att undvika, förbli samlad hos Gud och undvik tomt prat.
Har du uppgiften att predika och undervisa? Bemöda dig ivrigt om allt det som behövs för uppgiftens fullgörande. Se till att du predikar först och främst genom ditt sätt att leva. Ingen ska tvingas se att du säger ett och gör ett annat, så att man gör spe av dina ord och skakar på huvudet.
Ar du själasörjare? Försumma då inte vården om din egen själ. Var inte så generös mot andra att ingenting återstår för dig själv. Du måste visserligen ha omsorg om själarna, men inte så att du glömmer dig själv.
Bröder, ni måste förstå att det inte finns något viktigare för alla präster än den inre bönen. Den banar väg för varje handling, den inre bönen beledsagar varje handling och slutför den. Jag vill prisa dig, säger Psalmisten, och jag vill förstå. Om du, käre broder, förvaltar sakramenten, meditera över vad du gör. Om du firar mässan, meditera över vad du frambär. Om du sjunger officiet, meditera över till vem du sjunger och vad du säger till honom. Om du leder själar, meditera över med vilket blod de är rentvådda. Må allt som ni gör ske i kärlek. På så vis skall vi lättare överkomma de tusen och en svårigheter som med nödvändighet ansätter oss varje dag - sådan är världen som vi lever i. Och, till sist, på så vis skall vi finna kraften att frambringa Kristus i oss själva och i andra.

Responsorium 1 Tim 6:11; 4:11,12,6

Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet.
+ Inskärp detta i din undervisning: var en förebild för de troende.
Om du framhåller detta för bröderna, tjänar du Kristus Jesus på rätt sätt.
+ Inskärp detta i din undervisning: var en förebild för de troende.

Slutbön

Herre, bevara i oss den anda som fyllde din helige biskop Carlo Borromeo, så att din kyrkan ständigt blir ung på nytt och Kristi ansikte genom henne blir synligt för världen. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Invitatorium
Den 5 november 2020, torsdag
torsdag i 31 veckan 'under året'

Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Kom, låt oss tillbedja Herren, ty han är vår Gud.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)


[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.

eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑

Laudes
Den 5 november 2020, torsdag
torsdag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Bevingad, skimrande och klar
en gryning över jorden drar.
Vid dagens tröskel, hjärtats port
står Kristus nu. O öppna fort!

Han sömntyngd tröghet lyfter av
och ängslan för en osedd dag.
Med glädje kan vi ta itu
med vad han väntar av oss nu.

O Jesu, frigör med ditt ord
ung, skuldlös kraft som i oss bor,
att dig vi tjänar, dig vi ser
i dem vi är tillsammans med.

O Fader, du mot oss är vänd
i Sonen, som från dig blev sänd,
i Anden, som för alla ber
i dag och i all evighet. Amen.

Ant. 1 Härliga ting har sagts om dig, du Guds stad.

Psalm 87
Jerusalem, alla folks moder
Det Jerusalem som finns i himlen är fritt; det är vår moder (Gal 4:26)


Herren älskar Sion,
som han har grundat på heliga berg,
han älskar det mer än andra boningar i Jakob. *
Ärofulla ting har sagts om dig, du Guds stad:

Rahab och Babel
skall jag nämna bland mina bekännare, +
liksom Filisteen och Sor och Kush *
- även om dem skall det heta: "Där är de alla födda."

Men om Sion skall det sägas:
"Det är hon som har fött oss", *
och den Högste skall hålla Sion vid makt.

När Herren tecknar upp folken, +
då skall han räkna så: *
"Där är de alla födda."

Och under sång och dans skall de säga: *
"Alla mina källor är i dig."

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Härliga ting har sagts om dig, du Guds stad.

Ant. 2 Herren kommer i makt, och han har med sig sin segerlön.

Canticum
Jes 40:10-17
Gud, den högste, visdomens källa, den gode herden
Se, jag kommer snart och har med mig lön (Upp 22:12)


Herren kommer i makt, *
han träder fram i sin väldiga kraft.

Se, han har med sig sin segerlön, *
det han förvärvat för han framför sig.

Han för sin hjord i bet som en herde, *
han samlar den med sin starka hand,

han bär lammen i sin famn, *
varsamt för han tackorna fram.

Vem mäter upp havens vatten i sin hand *
och mäter himlens vidd med sina utspända fingrar?

Vem mäter upp all jord på marken i en skopa, *
vem väger bergen på en våg
och höjderna med vikter?

Vem kan utforska Herrens ande, *
vem kan ge honom råd och undervisa honom?

Vem frågar han till råds,
vem kunde ge honom insikt *
och lära honom den rätta stigen?

Vem skänker honom kunskap *
och visar honom förståndets väg?

Nej, folken är som en droppe från ett kärl,
som ett dammkorn på en våg, *
hela öar väger mindre än ett sandkorn.

Libanons skog är inte nog till offerved åt honom, *
dess vilt är inte nog till brännoffer åt honom.

Alla folk är ett intet inför honom, *
i hans ögon är de tomhet och intighet.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Herren kommer i makt, och han har med sig sin segerlön.

Ant. 3 Upphöj Herren, vår Gud, och tillbed inför hans heliga berg.

Psalm 99
Helig är Herren, vår Gud
Du tronar över keruberna, du som löste jorden från bundenheten vid det onda när du blev oss lik (En bön, citerad av Athanasios)


Herren är nu konung! Därför darrar folken. *
Han tronar på keruberna! Därför skälver jorden.

Herren är stor i Sion, *
upphöjd är han över alla folk.

Därför prisar man ditt stora och fruktansvärda namn. *
Ty han är helig.

Konungen i sin makt älskar vad rätt är. +
Ja, du håller rättvisa vid makt, *
rätt och rättfärdighet övar du i Jakob.

Upphöj Herren, vår Gud, och tillbed vid hans fotapall. *
Ty han är helig.

Mose och Aron var bland hans präster +
och Samuel bland dem som åkallade hans namn; *
de ropade till Herren, och han svarade.

Han talade till dem i molnstoden. *
De höll hans vittnesbörd
och den lag som han gav dem.

Ja, Herre, vår Gud, du svarade dem, +
du var mot dem en förlåtande Gud *
och en hämnare över deras gärningar.

Upphöj Herren, vår Gud,
och tillbed inför hans heliga berg. *
Ty Herren, vår Gud, är helig.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Upphöj Herren, vår Gud, och tillbed inför hans heliga berg.

Kort läsning
1 Pet 4:10-11


Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många former. Den som talar skall komma ihåg att han får sina ord från Gud, den som tjänar att han tjänar med den styrka Gud ger. Låt Gud förhärligas i allt detta genom Jesus Kristus. Hans är härligheten och makten i evigheters evighet, amen.

Responsorium

Jag ropar av allt mitt hjärta. + Herre, svara mig.
Jag ropar av allt mitt hjärta. + Herre, svara mig.
Jag vill hålla dina stadgar.
+ Herre, svara mig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Jag ropar av allt mitt hjärta. + Herre, svara mig.

Ant. Låt oss göra tjänst inför Herren i helighet. Han befriar oss ur våra ovänners hand.

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79


Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.

Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids släkt,

så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,

frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.

Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:

att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Låt oss göra tjänst inför Herren i helighet. Han befriar oss ur våra ovänners hand.

Förbön

Tacksägelsen och äran tillhör Gud vår Fader, som leder och sörjer för sitt folk. Låt oss bedja:
R. Ära vare dig i evighet.

Mildaste Gud, vi lovprisar dig för din kärleks skull
- ty underbart har du skapat oss och ännu underbarare har du återlöst oss.
Ge oss denna morgon lust att tjäna dig
- och låt våra tankar och ord behaga dig.
Rena vårt hjärta från varje orent uppsåt
- så att vår vilja blir ett med din.
Öppna våra ögon för andra människors behov
- och låt vår kärlek omfatta alla vi möter i dag.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Allsmäktige evige Gud, låt dem som sitter i mörkret och i dödens skugga skåda soluppgången, avglansen av din härlighet, som har kommit ner till oss från höjden, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.



Ters
Den 5 november 2020, torsdag
torsdag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.

Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.


Ant. 1 Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva.

Psalm 119:XV (113-120)

Jag hatar människor med delad håg, *
men din lag har jag kär.

Du är mitt skydd och min sköld, *
jag hoppas på ditt ord.

Vik bort ifrån mig, ni onda, *
jag vill ta min Guds befallningar i akt.

Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva, *
låt mig inte komma på skam med mitt hopp.

Stöd mig, så blir jag räddad, *
så vill jag alltid betrakta dina stadgar.

Du förkastar alla dem som viker av från dina stadgar, *
deras svek är förgäves.

Du förkastar som slagg alla gudlösa på jorden, *
därför har jag dina vittnesbörd kära.

Min kropp ryser av fruktan för dig, *
jag räds för dina domar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva.


Ant. 2 Hjälp oss, Gud, vår frälsare, och förlåt oss vår synd.

Psalm 79:1-5,8-11,13
Klagosång över Jerusalem
Om du hade förstått också du, vad som ger dig fred! (Luk 19:42)


Gud, hedningarna har trängt in i ditt eget land,
de har orenat ditt heliga tempel, *
de har gjort Jerusalem till en stenhop.

De har gett dina tjänares kroppar
till mat åt himlens fåglar, *
dina frommas kött åt markens djur.

De har utgjutit deras blod som vatten, +
runt omkring Jerusalem, *
och ingen finns som begraver dem.

Vi har blivit till vanära för våra grannar, *
till spott och hån för dem som bor omkring oss.

Hur länge, Herre? Skall du vredgas för alltid? *
Hur länge skall din nitälskan brinna som eld?

Låt inte våra förfäders missgärningar drabba oss, +
skynda oss till mötes i din barmhärtighet, *
ty vi är djupt förnedrade.

Hjälp oss, Gud, vår frälsare, för din äras skull, *
rädda oss, förlåt oss vår synd för ditt namns skull.

Varför skulle folken få säga: *
"Var är nu deras Gud?"

Låt oss få se hur du visar folken *
att du hämnas dina tjänares utgjutna blod.

Låt de fångnas klagan komma inför ditt ansikte, *
låt din väldiga arm hålla dödens barn vid liv.

Vi, som är ditt folk och får i din hjord,
vi vill tacka dig i evighet, *
vi vill förkunna ditt lov från släkte till släkte.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Hjälp oss, Gud, vår frälsare, och förlåt oss vår synd.


Ant. 3 Herre Sebaot, skåda ned från himlen, och ta dig an ditt vinträd.

Psalm 80
Herre, ta dig an ditt vinträd
Kom, Herre Jesus (Upp 22:20)


Lyssna, du Israels herde, +
du som leder Josef som din hjord, *
du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

Låt din makt vakna upp
till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, *
och kom till vår frälsning.

Gud, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Herre Gud Sebaot,
hur länge skall du vredgas på ditt folk *
och inte höra våra böner?

Du har låtit oss äta tårebröd *
och givit oss tårar i fullt mått att dricka.

Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, *
och våra fiender smädar oss.

Gud Sebaot, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Ett vinträd flyttade du från Egypten, *
du förjagade hedningarna och planterade det.

Du röjde rum för det, *
och det slog rötter och uppfyllde landet.

Bergen täcktes av dess skugga *
de mäktigaste cedrar av dess rankor.

Det utbredde sina revor ända till havet *
och sina rotskott intill floden.

Varför har du då brutit ner dess stängsel *
så att alla vägfarande plundrar det?

Vildsvinet från skogen frossar på det, *
och djuren på marken äter av det.

Gud Sebaot, vänd dig åter till oss, +
skåda ned från himlen och se på oss, *
och ta dig an detta vinträd.

Skydda trädet som din högra hand har planterat, *
den son som du har fostrat åt dig.

De har bränt upp det i eld och huggit ner det. *
Träd fram, och låt dem förgås vid din åsyn.

Håll din hand över din högra hands man, *
den människoson som du har fostrat åt dig.

Då skall vi inte vika ifrån dig. *
Behåll oss vid liv, så skall vi åkalla ditt namn.

Herre Gud Sebaot, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Herre Sebaot, skåda ned från himlen, och ta dig an ditt vinträd.

Kort läsning
Vish 19:22


På allt sätt, Herre, gav du ditt folk storhet och ära. Du har inte svikit, utan bistått det alltid och överallt.

Du är Gud, en Gud som gör under,
du har uppenbarat din makt bland folken.

Slutbön

Herre, ge oss del av samme Ande som du utgöt vid den tredje timmen över den unga kyrkan, samlad kring apostlarna. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Sext
Den 5 november 2020, torsdag
torsdag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.

Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

eller: Må vi med anden brinnande ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel ⇓⇑


Ant. 1 Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva.

Psalm 119:XV (113-120)

Jag hatar människor med delad håg, *
men din lag har jag kär.

Du är mitt skydd och min sköld, *
jag hoppas på ditt ord.

Vik bort ifrån mig, ni onda, *
jag vill ta min Guds befallningar i akt.

Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva, *
låt mig inte komma på skam med mitt hopp.

Stöd mig, så blir jag räddad, *
så vill jag alltid betrakta dina stadgar.

Du förkastar alla dem som viker av från dina stadgar, *
deras svek är förgäves.

Du förkastar som slagg alla gudlösa på jorden, *
därför har jag dina vittnesbörd kära.

Min kropp ryser av fruktan för dig, *
jag räds för dina domar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva.


Ant. 2 Hjälp oss, Gud, vår frälsare, och förlåt oss vår synd.

Psalm 79:1-5,8-11,13
Klagosång över Jerusalem
Om du hade förstått också du, vad som ger dig fred! (Luk 19:42)


Gud, hedningarna har trängt in i ditt eget land,
de har orenat ditt heliga tempel, *
de har gjort Jerusalem till en stenhop.

De har gett dina tjänares kroppar
till mat åt himlens fåglar, *
dina frommas kött åt markens djur.

De har utgjutit deras blod som vatten, +
runt omkring Jerusalem, *
och ingen finns som begraver dem.

Vi har blivit till vanära för våra grannar, *
till spott och hån för dem som bor omkring oss.

Hur länge, Herre? Skall du vredgas för alltid? *
Hur länge skall din nitälskan brinna som eld?

Låt inte våra förfäders missgärningar drabba oss, +
skynda oss till mötes i din barmhärtighet, *
ty vi är djupt förnedrade.

Hjälp oss, Gud, vår frälsare, för din äras skull, *
rädda oss, förlåt oss vår synd för ditt namns skull.

Varför skulle folken få säga: *
"Var är nu deras Gud?"

Låt oss få se hur du visar folken *
att du hämnas dina tjänares utgjutna blod.

Låt de fångnas klagan komma inför ditt ansikte, *
låt din väldiga arm hålla dödens barn vid liv.

Vi, som är ditt folk och får i din hjord,
vi vill tacka dig i evighet, *
vi vill förkunna ditt lov från släkte till släkte.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Hjälp oss, Gud, vår frälsare, och förlåt oss vår synd.


Ant. 3 Herre Sebaot, skåda ned från himlen, och ta dig an ditt vinträd.

Psalm 80
Herre, ta dig an ditt vinträd
Kom, Herre Jesus (Upp 22:20)


Lyssna, du Israels herde, +
du som leder Josef som din hjord, *
du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

Låt din makt vakna upp
till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, *
och kom till vår frälsning.

Gud, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Herre Gud Sebaot,
hur länge skall du vredgas på ditt folk *
och inte höra våra böner?

Du har låtit oss äta tårebröd *
och givit oss tårar i fullt mått att dricka.

Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, *
och våra fiender smädar oss.

Gud Sebaot, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Ett vinträd flyttade du från Egypten, *
du förjagade hedningarna och planterade det.

Du röjde rum för det, *
och det slog rötter och uppfyllde landet.

Bergen täcktes av dess skugga *
de mäktigaste cedrar av dess rankor.

Det utbredde sina revor ända till havet *
och sina rotskott intill floden.

Varför har du då brutit ner dess stängsel *
så att alla vägfarande plundrar det?

Vildsvinet från skogen frossar på det, *
och djuren på marken äter av det.

Gud Sebaot, vänd dig åter till oss, +
skåda ned från himlen och se på oss, *
och ta dig an detta vinträd.

Skydda trädet som din högra hand har planterat, *
den son som du har fostrat åt dig.

De har bränt upp det i eld och huggit ner det. *
Träd fram, och låt dem förgås vid din åsyn.

Håll din hand över din högra hands man, *
den människoson som du har fostrat åt dig.

Då skall vi inte vika ifrån dig. *
Behåll oss vid liv, så skall vi åkalla ditt namn.

Herre Gud Sebaot, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Herre Sebaot, skåda ned från himlen, och ta dig an ditt vinträd.

Kort läsning
5 Mos 4:7


Vilket annat stort folk finns, vars gudar är det så nära som Herren, vår Gud, är oss, så ofta vi åkallar honom?

Herren är nära alla dem som åkallar honom,
han hör deras rop och frälser dem.

Slutbön

Allsmäktige evige Gud, du himlaljusens Fader hos vilken inget mörker finns, gläd oss med ditt ljus, så att vi gärna lyssnar till ditt ord och gör vad du befaller. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Non
Den 5 november 2020, torsdag
torsdag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.

En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.

Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.

eller: Du Guds Ande, var vår styrka ⇓⇑


Ant. 1 Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva.

Psalm 119:XV (113-120)

Jag hatar människor med delad håg, *
men din lag har jag kär.

Du är mitt skydd och min sköld, *
jag hoppas på ditt ord.

Vik bort ifrån mig, ni onda, *
jag vill ta min Guds befallningar i akt.

Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva, *
låt mig inte komma på skam med mitt hopp.

Stöd mig, så blir jag räddad, *
så vill jag alltid betrakta dina stadgar.

Du förkastar alla dem som viker av från dina stadgar, *
deras svek är förgäves.

Du förkastar som slagg alla gudlösa på jorden, *
därför har jag dina vittnesbörd kära.

Min kropp ryser av fruktan för dig, *
jag räds för dina domar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Uppehåll mig efter ditt löfte, så får jag leva.


Ant. 2 Hjälp oss, Gud, vår frälsare, och förlåt oss vår synd.

Psalm 79:1-5,8-11,13
Klagosång över Jerusalem
Om du hade förstått också du, vad som ger dig fred! (Luk 19:42)


Gud, hedningarna har trängt in i ditt eget land,
de har orenat ditt heliga tempel, *
de har gjort Jerusalem till en stenhop.

De har gett dina tjänares kroppar
till mat åt himlens fåglar, *
dina frommas kött åt markens djur.

De har utgjutit deras blod som vatten, +
runt omkring Jerusalem, *
och ingen finns som begraver dem.

Vi har blivit till vanära för våra grannar, *
till spott och hån för dem som bor omkring oss.

Hur länge, Herre? Skall du vredgas för alltid? *
Hur länge skall din nitälskan brinna som eld?

Låt inte våra förfäders missgärningar drabba oss, +
skynda oss till mötes i din barmhärtighet, *
ty vi är djupt förnedrade.

Hjälp oss, Gud, vår frälsare, för din äras skull, *
rädda oss, förlåt oss vår synd för ditt namns skull.

Varför skulle folken få säga: *
"Var är nu deras Gud?"

Låt oss få se hur du visar folken *
att du hämnas dina tjänares utgjutna blod.

Låt de fångnas klagan komma inför ditt ansikte, *
låt din väldiga arm hålla dödens barn vid liv.

Vi, som är ditt folk och får i din hjord,
vi vill tacka dig i evighet, *
vi vill förkunna ditt lov från släkte till släkte.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Hjälp oss, Gud, vår frälsare, och förlåt oss vår synd.


Ant. 3 Herre Sebaot, skåda ned från himlen, och ta dig an ditt vinträd.

Psalm 80
Herre, ta dig an ditt vinträd
Kom, Herre Jesus (Upp 22:20)


Lyssna, du Israels herde, +
du som leder Josef som din hjord, *
du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

Låt din makt vakna upp
till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, *
och kom till vår frälsning.

Gud, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Herre Gud Sebaot,
hur länge skall du vredgas på ditt folk *
och inte höra våra böner?

Du har låtit oss äta tårebröd *
och givit oss tårar i fullt mått att dricka.

Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, *
och våra fiender smädar oss.

Gud Sebaot, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Ett vinträd flyttade du från Egypten, *
du förjagade hedningarna och planterade det.

Du röjde rum för det, *
och det slog rötter och uppfyllde landet.

Bergen täcktes av dess skugga *
de mäktigaste cedrar av dess rankor.

Det utbredde sina revor ända till havet *
och sina rotskott intill floden.

Varför har du då brutit ner dess stängsel *
så att alla vägfarande plundrar det?

Vildsvinet från skogen frossar på det, *
och djuren på marken äter av det.

Gud Sebaot, vänd dig åter till oss, +
skåda ned från himlen och se på oss, *
och ta dig an detta vinträd.

Skydda trädet som din högra hand har planterat, *
den son som du har fostrat åt dig.

De har bränt upp det i eld och huggit ner det. *
Träd fram, och låt dem förgås vid din åsyn.

Håll din hand över din högra hands man, *
den människoson som du har fostrat åt dig.

Då skall vi inte vika ifrån dig. *
Behåll oss vid liv, så skall vi åkalla ditt namn.

Herre Gud Sebaot, upprätta oss, *
låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 3 Herre Sebaot, skåda ned från himlen, och ta dig an ditt vinträd.

Kort läsning
Jfr Est Gr F:6


Mitt folk är Israel; det var de som ropade till Gud och blev räddade. Herren har räddat sitt folk, Herren har befriat oss från alla olyckor. Gud har gjort tecken och under, och ingenting liknande har skett bland hedningarna.

Jag tackar dig för att du svarade mig
och blev min räddning.

Slutbön

Herre, hör vår bön och ge oss kraft genom Jesu tålamod, så att vi utan klagan bär de prövningar som livet medför. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.




Vesper
Den 5 november 2020, torsdag
torsdag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Dagen stilla går till ända,
sakta sänkes afton ned,
solens sista varma strålar
bjuder mödans tid farväl,
och, som Skaparen det menat,
famnar mörkret nu vårt land.

I vår svaghet vi dig beder:
Hör oss, arma syndare,
döm ej såsom vi förtjänat,
utan vänd allt ont till gott,
tag, o Herre, våra böner
i din stora nåd emot.

Giv om natten frid och glädje,
ro och trygghet åt vårt bo,
må det kors som du har tecknat
på vår panna skydda oss,
att ej, lik en tjuv om natten,
ondskan tar oss i sitt våld.

Låt oss sjunga Faderns ära,
himlens höge Härskare,
låt oss prisa ende Sonen
och vår gode Hjälpare,
de som i en enda gudom
råder i all evighet. Amen.

Ant. 1 Dina fromma skall jubla, när de går in i din boning.

Psalm 132
Guds löften till Davids hus
Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron (Luk 1:32)

I


Tänk, o Herre, på David, *
tänk på allt han fick lida,

han som svor Herren en ed *
och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob:

"Jag skall inte gå in i min hydda *
eller gå till vila på mitt läger,

jag skall inte unna mina ögon sömn *
eller mina ögonlock slummer,

förrän jag har funnit en plats åt Herren, *
en boning åt den Starke i Jakob."

Vi hörde om den i Efrata, *
vi fann den på Jaars mark.

Låt oss gå in i hans boning *
låt oss tillbe vid hans fotapall.

Stå upp, Herre, kom till din viloplats, *
du och din heliga ark.

Dina präster skall klä sig i rättfärdighet, *
och dina fromma skall jubla.

Vi ber dig för din tjänare Davids skull: *
Visa inte tillbaka din smorde.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Dina fromma skall jubla, när de går in i din boning.

Ant. 2 Herren har utvalt Sion till sin boning.

II

Herren har svurit David en ed
som han inte skall bryta: *
"Konungar av din släkt skall få sitta på din tron.

Om dina söner håller mitt förbund
och håller den lag som jag ger dem, *
så skall också deras söner sitta på din tron för evigt.

Ty Herren har utkorat Sion, *
där vill han ha sin boning.

Detta är den viloplats som jag har utvalt, *
här vill jag bo för alltid.

Deras förråd skall jag rikligt välsigna, *
och jag skall mätta deras fattiga.

Deras präster skall jag klä i frälsning, *
och deras fromma skall jubla.

Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David, *
där har jag ställt en lampa
som brinner för min smorde.

Hans fiender klär jag i skam, *
men på honom skall kronan glänsa."

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Herren har utvalt Sion till sin boning.

Ant. 3 Herren har givit honom välde och ära och rike, och alla folk måste tjäna honom.
eller:
Hans är all makt, i hi

Canticum
Upp 11:17-18b; 12:10b-12a

Guds dom


Vi tackar dig, Herre, allsmäktige Gud, *
du som är och som var,

för att du gjort bruk av din väldiga makt *
och trätt fram såsom konung.

Folken vredgades, men din vredes dag har kommit, *
stunden då de döda skall dömas,

då du lönar dina tjänare profeterna och de heliga *
och dem som fruktar ditt namn, de små och de stora.

Nu har vår Gud vunnit seger, +
Kraften och väldet är hans, *
och makten finns hos hans smorde.

Ty våra bröders anklagare har störtats ner, *
han som anklagade dem inför vår Gud
både dag och natt.

De har besegrat honom i kraft av Lammets blod *
och i kraft av sitt vittnesbörd:

de älskade inte sitt liv så högt
att de drog sig undan döden. *
Jubla då, ni himlar och ni som bor i dem!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Herren har givit honom välde och ära och rike, och alla folk måste tjäna honom.
eller:
Hans är all makt, i hi

Kort läsning
1 Pet 3:8-9


Ni skall alla leva i endräkt och inbördes förståelse, i broderskärlek, barmhärtighet och ödmjukhet. Löna inte ont med ont eller skymf med skymf, utan tvärtom: välsigna. Ty ni är själva kallade att få välsignelse.

Responsorium

Herren är god, + han bespisar oss med bästa vete.
Herren är god, + han bespisar oss med bästa vete.
Med honung ur klippan mättar han oss,
+ han bespisar oss med bästa vete.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Herren är god, + han bespisar oss med bästa vete.

Ant. Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa.

Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55


Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.

Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.

Stora ting låter den Mäktige ske med mig, *
hans namn är heligt,

och hans förbarmande med dem som fruktar honom, *
varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm, *
han skingrar dem som har övermodiga planer.

Han störtar härskare från deras troner, *
och han upphöjer de ringa.

Hungriga mättar han med sina gåvor, *
och rika visar han tomhänta från sig.

Han tar sig an sin tjänare Israel, *
och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham, *
och hans barn, för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa.

Förbön

Vi vänder oss i kärlek till vår Herre och herde, som är vår hjälp och tröst, och ber:
R. Hjälp oss, Herre, och hör vår bön.

Lovad vare du, som kallat oss till din heliga kyrka
- bevara oss som levande lemmar i henne.
Du som har anförtrott omsorgen om alla församlingarna åt vår påve N.
- ge honom en fast tro, ett levande hopp och en uppmärksam kärlek.
Ge syndarna omvändelsens nåd och de fallna kraft att resa sig
- och åt alla tillfälle till bättring.
Du som ville börja ditt liv som flykting
- kom ihåg dem som drivits bort från familj och fädernesland.
Ge evig frid åt alla dem som lämnat världen
- och satt sitt hopp till dig.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Vi tackar dig, Herre, när dagen lider mot sitt slut, och vi ber om din barmhärtighet, så att allt som vi i mänsklig svaghet har begått blir helat och förlåtet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.



Completorium
Den 5 november 2020
Torsdag


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)

Hymn

O Jesu, du min salighet,
du nådens brunn av evighet,
min synd och brist du på dig tog
och för min skull på korset dog.

Giv att jag håller mig till dig
i tro och kärlek innerlig
och att jag följer dina spår
var än min väg i världen går.

Då synden vaknar i min själ
och lockar mig att bli sin träl,
ledsaga mig till korsets fot
på nytt din nåd att taga mot.

Ditt kors, o Jesu, blive mig
vägvisaren på livets stig,
min sol i dagens larm och brus,
i stilla natt mitt stjärneljus.

Då vet jag att jag säker går
och att mig ingen ofärd når,
då blir ej vägen villosam,
den leder mig till målet fram.

Så blive då i lust och nöd
ditt helga kors mitt värn och stöd,
min levnads enda fasta grund,
mitt trygga hopp i dödens stund.

Gud, Fader, Son och Ande, bliv
oss alltid när och nåd oss giv.
Den heliga Treenighet
ske pris och lov i evighet. Amen.


eller: När dagen vänder sig... ⇓⇑
eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑

Ant. 1  Min kropp skall få vila med förtröstan.

Psalm 16
För mig finns inget gott utom dig
Gud löste honom ur dödens vända och lät honom uppstå (Apg 2:24)


Bevara mig, Gud, *
ty jag tar min tillflykt till dig.

Jag säger till Herren: "Du är ju Herren, *
för mig finns inget gott utom dig."

De heliga i landet, de härliga, *
endast till dem har jag behag.

Men de som tar sig andra gudar, *
de drabbas av svåra plågor.

Jag vill inte offra deras drickoffer av blod *
eller ta deras namn på mina läppar.

Herren är min beskärda del och bägare, *
du håller mitt öde i dina händer.

En lott har tillfallit mig i ditt ljuvliga land, *
ett arv som behagar mig väl.

Jag vill lova Herren, han ger mig råd. *
Ännu om natten manar mig mitt innersta.

Jag har alltid haft Herren för mina ögon, *
han är på min högra sida, jag skall inte vackla.

Min själ gläder sig, mitt hjärta fröjdar sig, *
även min kropp får bo i trygghet.

Ty du utlämnar mig inte åt dödsriket, *
du låter inte din fromme se graven.

Du visar mig livets väg,
inför ditt ansikte finns glädje till fyllest, *
ljuvlighet i din högra hand för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1  Min kropp skall få vila med förtröstan.

Kort läsning
1 Thess 5:23

Må han som är fridens Gud helga er helt igenom, och må er ande, själ och kropp bevaras hela och oskadda, så att de är utan fläck när vår herre Jesus Kristus kommer.

Responsorium

I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.

Ant. Vare sig vi är vakna eller sover, skall vi leva för Herren.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Nunc dimittis
Luk 2:29-32


Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.

Ty mina ögon har skådat frälsningen *
som du har berett åt alla folk,

ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Vare sig vi är vakna eller sover, skall vi leva för Herren.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Slutbön
Herre, vår Gud, låt kropp och själ, som tyngts av dagens börda, bli vederkvickta av en ljuvlig sömn, så att vi med din hjälp kan tjäna dig av all vår kraft och allt vårt hjärta. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen.

Maria-antifon

Salve Regina, mater misericordiae,
vita, dulcedo et spes nostra, salve.
Ad te clamamus, exsules, filii Evae.
Ad te suspiramus, gementes et flentes
in hac lacrimarum valle.
Eia ergo, Advocata nostra,
illos tuos misericordes oculos
ad nos converte.
Et Iesum, benedictum fructum ventris tui,
nobis post hoc exsilium ostende.
O clemens, o pia,
o dulcis Virgo Maria.

eller: (översättning) Himlarnas drottning... ⇓⇑
eller: Sub tuum praesidium... ⇓⇑
eller: (översättning) Vår tillflykt... ⇓⇑
eller: Ave, stella matutina... ⇓⇑
eller: (översättning) Var hälsad, morgonstjärna... ⇓⇑
eller: Mundi Domina... ⇓⇑
eller: (översättning) Världens härskarinna... ⇓⇑



Läsningsgudstjänst
Den 5 november 2020, torsdag
torsdag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Under natten eller tidigt om morgonen:

På starka vingar lyfts ur natt
den nya dagen med sitt bud.
Som ljuset tänds väck anden upp,
ty Kristus kallar till sitt liv.

"Stå upp ur bädden", är hans rop,
"byt håglöshet mot Andens mod,
var fasta, rena i ert verk,
var vakande, jag kommer snart."

Må himlavalvets gryningsljus
och vindens fläkt i morgonstund
åt de betryckta skänka nåd
att sätta till ditt ljus sitt hopp.

O Jesus, hör vår morgonbön,
ur ångerns bittra tårar född,
behåll vårt hjärta ständigt rent,
håll vakt, att det ej somnar mer.

Driv, Herre, du all slummer bort,
spräng nattens bojor med din arm,
bryt upp den gamla syndens mark,
sänd ut ditt ständigt nya ljus.

Gud Fadern vare evigt lov
och ära ske hans ende Son
och helga Anden, Tröstaren,
i evigheters evighet. Amen.

Under dagen:

Du alla trognas frälsning, liv och glädje,
Kristus, all godhets och all endräkts källa,
låt oss besjunga och av hjärtat prisa,
Herre, din ära.

Du är allena dina helgons styrka,
kunskap och visdom, längtan och förtröstan,
din är den låga som i världen tänder
kärlekens iver.

Giv oss som gåva frid och trons förvissning,
hela det brustna, res av nåd de fallna,
sida vid sida låt oss vandra vägen
fram till ditt rike.

Makten och väldet tillhör Gud, vår Fader,
mottag vår dyrkan, Frälsare och Konung,
må hela världen enigt med oss lova
heliga Anden. Amen.



Ant. 1 Herren tänker på oss, han ser vår smälek.

Psalm 89:39-53
Klagosång över Jerusalems förstörelse
Han reser för oss frälsningens horn i sin tjänare Davids släkt (Luk 1:79)

IV


Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde *
och handlat mot honom i vrede.

Du har upplöst förbundet med din tjänare, *
du har vanärat hans krona
och kastat den till marken.

Du har brutit ner hans murar, *
du har gjort hans fästen till spillror.

Alla som går vägen fram plundrar honom, *
han har blivit till vanära för sina grannar.

Du har upphöjt hans ovänners högra hand *
och berett alla hans fiender glädje.

Du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka *
och inte hållit honom uppe i striden.

Du har gjort slut på hans glans *
och slagit hans tron till jorden.

Du har förkortat hans ungdoms dagar, *
du har höljt honom i skam.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Herren tänker på oss, han ser vår smälek.

Ant. 2 Jag är skottet på Davids rot, den strålande morgonstjärnan, säger Herren.

V

Hur länge, Herre, skall du dölja dig? *
Hur länge skall din vrede brinna som eld?

Tänk på hur kort mitt liv varar, *
hur förgängliga du skapat alla människor.

Ty vem kan leva för evigt och undgå att se döden? *
Vem räddar sitt liv från dödsrikets våld?

Herre, var är dina forna gärningar, *
vad du lovade David med ed i din trofasthet?

Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, *
på vad jag måste fördra av alla de många folken.

Herre, tänk på hur dina fiender smädar, *
hur de smädar din smordes fotspår.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 2 Jag är skottet på Davids rot, den strålande morgonstjärnan, säger Herren.

Ant. 3 Våra år liknar gräset som förgår, men från evighet till evighet är du, o Gud.

Psalm 90
Må Herrens ljuvlighet komma över oss
För Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag (2 Pet 3:8)


Herre, du har varit vår tillflykt *
från släkte till släkte.

Förrän bergen blev till
och du födde jorden och världen, *
ja, från evighet till evighet är du, o Gud.

Du låter människorna vända åter till stoft, *
du säger: "Vänd åter, ni människor."

Ty tusen år är i dina ögon
som den dag som förgick i går, *
de är som en nattvakt.

Du sköljer dem bort, *
de är som en sömn.

Om morgonen liknar de gräset som frodas: +
det blomstrar upp och frodas om morgonen, *
men om aftonen torkar det bort och förvissnar.

Ty vi förgås genom din vrede, *
genom din förtörnelse rycks vi plötsligt bort.

Du ställer våra missgärningar inför dig, *
våra hemliga synder i ditt ansiktes ljus.

Alla våra dagar försvinner genom din förgrymmelse, *
vi slutar våra år som en suck.

Vårt liv varar sjuttio år *
eller åttio år, om det blir långt,

och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet,
det går snabbt förbi, vi flyger bort.

Vem besinnar din mäktiga vrede *
och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?

Lär oss betänka hur få våra dagar är, *
så att vi får hjärtats vishet.

Herre, vänd åter. Hur länge dröjer du? *
Förbarma dig över dina tjänare.

Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, *
så att vi får jubla och vara glada i alla våra dagar.

Ge oss glädje så många dagar som du har plågat oss,
så många år som vi har lidit olycka.

Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare *
och din härlighet över deras barn.

Herre, låt oss förnimma din ljuvlighet. *
Ge framgång åt våra händers verk.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Våra år liknar gräset som förgår, men från evighet till evighet är du, o Gud.

Hos dig är livets källa,
i ditt ljus ser vi ljus.

Första läsningen
1 Mack 4:36-59
Templet rensas och återinvigs


Judas och hans bröder sade: "Nu, när våra fiender är krossade, skall vi gå upp till templet för att rena och återinviga det."
Hela hären samlades, och de gick upp till Sionberget. Där fann de templet övergivet, altaret skändat och portarna nerbrända; på gårdarna växte riset som i en snårskog eller på en bergskulle, och prästernas sidokammare var nerrivna. Då rev de sönder sina kläder och brast ut i höga klagorop; de strödde aska över sig och föll ner med ansiktet mot marken. Och de blåste i signaltrumpeterna och ropade upp mot himlen.
Sedan befallde Judas en del av sina män att ta upp strid mot borgens besättning, medan han renade templet. Han valde ut oförvitliga präster med kärlek till lagen, och de renade templet och förde bort de vanhelgande stenarna till en oren plats. De rådgjorde om vad de skulle göra med brännofferaltaret som hade blivit skändat och kom till det kloka beslutet att riva ner det, för att det inte skulle vittna om skymfen att hedningarna hade vanhelgat det.
De rev alltså ner altaret och lade undan stenarna på en lämplig plats på tempelberget, där de skulle ligga tills det kom en profet som kunde ge anvisningar om dem. Sedan tog de ohuggna stenar, som lagen föreskriver, och byggde ett nytt altare, likadant som det gamla. Och de satte templet i stånd, även tempelhusets inre, och renade gårdarna. De gjorde en ny uppsättning av heliga föremål och bar in lampstället, rökofferaltaret och bordet i tempelhuset. Sedan brände de rökelse på altaret och tände lamporna på lampstället, så att de spred sitt sken i templet. De lade fram bröd på bordet och hängde upp förhängena.
När allt som de skulle göra var färdigt, steg de upp tidigt på morgonen - det var den tjugofemte dagen i den nionde månaden, dvs. månaden kislev, år 148 - och frambar offer enligt lagens föreskrifter på det nybyggda brännofferaltaret. Vid den tid på året och på den dag då hedningarna hade skändat det blev det återinvigt, under sång och spel på harpor, lyror och cymbaler. Och allt folket föll ner och tillbad och prisade himlen som hade gett dem framgång.
De firade altarets återinvigning i åtta dagar, bar fram brännoffer under stor glädje och offrade räddnings- och lovsångsoffer. De prydde tempelhusets fasad med kransar av guld och med sköldar, och de återställde portarna och sidokamrarna och försåg dem med dörrar. Bland folket rådde jublande glädje över att den skymf som hedningarna hade tillfogat dem var utplånad.
Det bestämdes av Judas och hans bröder och hela Israels församling att dagarna för altarets återinvigning skulle firas med fester och glädje år efter år vid samma tid på året, åtta dagar från den tjugofemte dagen i månaden kislev.

Responsorium 1 Mack 4:57, 56, 58; 2 Mack 10:38

De prydde tempelhusets fasad med kransar av guld och firade altarets återinvigning i åtta dagar.
+ Bland folket rådde jublande glädje.
De prisade Herren med hymner och tacksägelser.
+ Bland folket rådde jublande glädje.

Andra läsningen
Ur en predikan av birgittinbroder Acho Ioannis (Åke Jönsson).
Försoningens hus


I dag har räddningen nått detta hus. Mina älskade! Så länge människan är i detta livet är hon en syndare och ovärdig att försonas med Gud. Det var sålunda nödvändigt att finna ett hus gemensamt för Gud och människor, i vilket denna försoning kunde firas. Människan kunde ju inte stiga upp till det himmelska huset, ty det var alltför högt beläget, och inte heller kunde Gud stiga ned till det jordiska huset, ty det var alltför orent.
Gud ville därför bygga ett hus gemensamt [för dem båda], nämligen en helgad kyrka. Om det huset inte var kroppsligt, vore det inte ett hus för människor, om det inte var helgat, vore det inte en boning för Gud. Och eftersom syndarna finns överallt i världen, ville Gud att ett sådant hus skulle byggas och helgas överallt. I det skulle en ren offergåva frambäras till människornas försoning med Gud. Därför heter det genom profeten Malaki: Överallt skall man offra och frambära en ren offergåva åt mitt namn. När en kyrkobyggnad invigs överlämnas den åt Kristi välde och renas den från all demonernas orenhet, så att man om en sådan invigd kyrka kan säga som det heter i ingångsordet: I dag har räddningen nätt detta hus.
En kyrka helgas för att den skall vara en plats där Gud gärna bor. Därför heter det i Andra Krönikeboken att, sedan Salomo hade helgat templet åt Herren, Gud själv sade: Mina ögon skall vara öppna och mina öron akta på vad som beds på denna plats, ty jag har utvalt och helgat denna plats, för att [mitt namn för evigt skall vara där och] mina ögon och mitt hjärta förbli där alla dagar. Av dessa ord vet vi, att Gud har sina ögon och öron, sitt namn och sitt hjärta i en invigd kyrka. I kyrkan är Guds ögon öppnade, så att han ser de godas böner och knäfall och deras tårar. I kyrkan är även Guds namn, som är Kristus, vilket betyder den Smorde. Fordom var hans namn den Fruktansvärde och den Oböjlige, men nu har det blivit öppet och i högsta grad böjligt och i sanning värt att älska. Sålunda heter det i Höga Visan: Ditt namn är likt utgjuten olja; därför har tärnorna fattat kärlek till dig. I kyrkan är även Guds hjärta, ty han älskar de människor som är där och som är honom värdiga och tillgivna. Men de ovärdiga och onda hatar och förkastar han. Om Gud alltså är med sitt hjärta i kyrkan, bör även vi, när vi är i kyrkan, vara där med vårt hjärta, så att det inte sägs om oss som det heter i evangeliet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrän mig.

Responsorium Ps 5:8; 1 Joh 2:2

Jag får gå in i ditt hus genom din stora nåd.
+ Jag får tillbe i din fruktan, vänd mot ditt heliga tempel.
Kristus är det offer som sonar våra synder och inte bara våra utan hela världens.
+ Jag får tillbe i din fruktan, vänd mot ditt heliga tempel.

Slutbön

Allsmäktige och barmhärtige Gud, din gåva är det att vi rätt kan tjäna dig. Låt inget hindra oss att nå det goda du har lovat. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Invitatorium
Den 6 november 2020, fredag
fredag i 31 veckan 'under året'

Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ant. Tacka Herren, ty han är god, evigt varar hans nåd.

Psalm 95
Uppmaning till lovsång
Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga 'i dag' (Heb 3:13)


[Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, *
jubel till vår frälsnings klippa.]
Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse *
och höja jubel till honom med lovsång.
Ty Herren är en väldig Gud, *
en väldig konung över alla gudar. Ant.

Han har jordens djup i sin hand, *
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det, *
och hans händer har danat det torra. Ant.

Kom, låt oss tillbedja och nedfalla, *
låt oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud,
och vi är det folk som han har till sin hjord, *
vi är får som står under hans vård. Ant.

O att ni i dag ville höra hans röst!
Förhärda inte era hjärtan som i Meriba, *
såsom på Massas dag i öknen,
där era fäder frestade mig, där de prövade mig, *
fastän de hade sett mina verk. Ant.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, +
och jag sade: 'De är ett folk
som far vilse med sitt hjärta, *
och de vill inte veta av mina vägar.'
Då svor jag i min vrede: *
'De skall inte komma in i min vila.' Ant.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Ant.

eller: Psalm 100 ⇓⇑
eller: Psalm 67 ⇓⇑
eller: Psalm 24 ⇓⇑

Laudes
Den 6 november 2020, fredag
fredag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Ur dagning röd som Lammets blod
ett rop går ut till tro och bot,
ett hanegäll som genomskär
den tid som var, den dag som är.

Ett häroldsrop — basuners klang —
från morgonen som komma skall.
Förräderi, förlåtelse,
död eller liv skall dagen ge.

Med oss begråter Petrus än
sin feghet och förnekelsen.
Och Jesus står där utan ord —
en blick, och tvivlet blir till tro.

Och ur hans ögas ljus får den
som vacklat kraft att gå igen.
För den som han har väckt och stärkt
blir oket milt och bördan lätt.

Du ser på oss. O låt din bild
bli präglad djupt i våra liv.
O ljus, som ger oss läkedom,
träng genom alla sinnen ner.

O Fader, du mot oss är vänd
i Sonen, som från dig blev sänd,
i Anden, som för alla ber
i dag och i all evighet. Amen.

Ant. 1 Mot dig har jag syndat. Herre, var mig nådig,
eller:
Var mig nådig, o Gud.

Psalm 51
Gud, var mig nådig
Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan (Ef 4:23-24)


Gud, var mig nådig i din godhet, *
utplåna mina överträdelser i din stora barmhärtighet.

Två mig väl från min missgärning, *
och rena mig från min synd.

Ty jag känner mina synder, *
mina överträdelser är alltid inför mig.

Mot dig allena har jag syndat *
och gjort vad ont är i dina ögon.

Så befinns du rättfärdig i dina ord *
och rättvis i dina domar.

Se, i synd är jag född, *
och i synd har min moder avlat mig.

Du har ju behag till sanning i hjärtat, *
så lär mig då vishet i mitt innersta.

Rena mig med isop, så att jag blir ren, *
två mig, så att jag blir vitare än snö.

Låt mig känna fröjd och glädje, *
låt de ben som du har krossat få fröjda sig.

Vänd bort ditt ansikte från mina synder, *
och utplåna alla mina skulder.

Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, *
och ge mig på nytt en frimodig ande.

Förkasta mig inte från ditt ansikte, *
och ta inte din heliga ande ifrån mig.

Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, *
och uppehåll mig med villighetens ande.

Då skall jag lära överträdarna dina vägar, *
och syndarna skall omvända sig till dig.

Rädda mig från blodsdåd, Gud, min frälsare, *
så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.

Herre, öppna mina läppar, *
så att min mun kan förkunna ditt lov.

Ty du har inte behag till offer, +
då skulle jag ge dig sådana; *
du har inte lust till brännoffer.

Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande, *
ett förkrossat och bedrövat hjärta
skall du, Gud, inte förakta.

Gör väl mot Sion i din nåd, *
bygg upp Jerusalems murar.

Då skall du få rätta offer, som behagar dig, +
brännoffer och heloffer, *
då skall man offra tjurar på ditt altare.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Mot dig har jag syndat. Herre, var mig nådig,
eller:
Var mig nådig, o Gud.

Ant. 2 Herre, vi inser vår ondska, vi vet att vi har syndat mot dig.

Canticum
Jer 14:17-21
Folkets klagan under svält och krig
Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet (Mark 1:15)


Mina ögon fylls av tårar natt och dag *
jag finner ingen ro.

Ty stor förödelse har drabbat jungfrun, mitt folk, *
ett svårt och oläkligt sår.

Går jag ut på marken, ligger där svärdsslagna män, *
kommer jag in i staden, möts jag av hungerns plågor.

Präster och profeter drar genom landet *
utan att kunna förstå:

Har du förkastat Juda för alltid, *
har Sion blivit dig förhatligt?

Varför har du slagit oss så *
att ingen längre kan hela oss?

Vi längtar efter fred, men inget gott kommer, *
efter läkedomens tid, men förskräckelse kommer.

Herre, vi inser vår ondska, +
vi känner våra fäders skuld, *
vi vet att vi har syndat mot dig.

För ditt namns skull, förkasta oss inte, +
låt inte din härlighets tron bli föraktad. *
Kom ihåg! Bryt inte ditt förbund med oss!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Herre, vi inser vår ondska, vi vet att vi har syndat mot dig.

Ant. 3 Herren är Gud. Vi är hans folk och får i hans hjord.

Psalm 100
Lovsång vid inträdet i templet
Herren befaller dem som han återlöst att sjunga segerns sång (Athanasios)


Höj jubel till Herren, alla länder, +
tjäna Herren med glädje, *
kom inför hans ansikte med fröjderop.

Förnim att Herren är Gud.
Han har gjort oss, och inte vi själva, *
till sitt folk och till får i sin hjord.

Gå in i hans portar med tacksägelse, +
i hans gårdar med lov, *
tacka honom, lova hans namn.

Ty Herren är god,
evigt varar hans nåd *
och hans trofasthet från släkte till släkte.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Herren är Gud. Vi är hans folk och får i hans hjord.

Kort läsning
2 Kor 12:9b-10


I svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig. Jag gläds åt svaghet, förolämpningar, svårigheter, förföljelser och nöd, när det är för Kristi skull. Ty när jag är svag, då är jag stark.

Responsorium

Låt mig morgon efter morgon förnimma din nåd, + ty jag förtröstar på dig.
Låt mig morgon efter morgon förnimma din nåd, + ty jag förtröstar på dig.
Visa mig den väg som jag bör vandra
+ ty jag förtröstar på dig.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Låt mig morgon efter morgon förnimma din nåd, + ty jag förtröstar på dig.

Ant. Herren, vår Gud, besöker sitt folk och ger det frihet.

Benedictus (Sakarias lovsång)
Luk 1:68-79


Välsignad är Herren, Israels Gud, *
som besöker sitt folk och ger det frihet.

Han reser för oss frälsningens horn *
i sin tjänare Davids släkt,

så som han för länge sedan lovat *
genom sina heliga profeter,

frälsning från våra fiender *
och från alla dem som hatar oss.

Han visar barmhärtighet mot våra fäder +
och står fast vid sitt heliga förbund, *
den ed han svor vår fader Abraham:

att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, *
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.

Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, *
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.

Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder *
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.

Han skall komma ner till oss från höjden, +
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga, *
och styra våra fötter in på fredens väg.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Herren, vår Gud, besöker sitt folk och ger det frihet.

Förbön

Vi lyfter blicken upp till Kristus, som föddes, levde, dog och uppstod för vår skull. I tro ber vi till honom:
R. Herre, du har återlöst oss med ditt blod.

Välsignad är du, Jesus människornas Frälsare, som inte tvekade att ta lidande och kors på dig
- för att återlösa oss med ditt dyra blod.
Du lovade att ge oss en källa med ett flöde som ser evigt liv
- utgjut din Ande över alla människor.
Du sände dina lärjungar att förkunna glädjebudet för alla folk
- bistå dina vittnen, så att korsets seger utsträcks till hela världen.
Ge kraft och tålamod åt de sjuka och olyckliga
- som delar ditt lidande och kors.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Fyll våra sinnen med din närvaro, allsmäktige Gud, så att vi under din ledning och med dig som mål vandrar i ljuset av din lag. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.

Avslutning

Herren välsigne oss och bevare oss för allt ont och före oss till det eviga livet. Amen.



Ters
Den 6 november 2020, fredag
fredag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Kom, helge Ande, med din tröst,
med Faderns makt och Sonens röst.
Låt hjärtat, som var stumt och dött,
bli återskapat, pånyttfött.

Väck tro och samvete till liv
i kyrkan som bekänner dig.
Låt dem som ej din kärlek känt
få värme av den eld du tänt.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.


Ant. 1 Föraktad var han, en smärtornas man och förtrogen med sjukdom.

Psalm 22
Den rättfärdiges plåga och Guds bönhörelse
Jesus ropade med hög röst: "Eli, eli, lema sabachtani?" (jfr Matt 27:46)

I


Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? *
Jag ropar och klagar, men hjälpen är fjärran.

Min Gud, jag ropar om dagen, utan att du svarar, *
och om natten, men jag får ingen ro.

Och dock är du den Helige, *
den som tronar på Israels lovsång.

På dig förtröstade våra fäder, *
de förtröstade, och du räddade dem.

De ropade till dig och blev hjälpta, *
de förtröstade på dig och kom inte på skam.

Men jag är en mask, och inte en människa, *
till smälek bland män, föraktad av folket.

Alla som ser mig smädar mig, *
de spärrar upp munnen, de skakar huvudet:

"Befall dig åt Herren! +
Han må befria honom, *
han må rädda honom,
ty han har ju behag till honom."

Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet *
och lät mig vila trygg vid min moders bröst.

På dig är jag kastad alltifrån modersskötet, *
du är min Gud alltifrån min moders liv.

Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära, *
och det finns ingen som hjälper mig.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Föraktad var han, en smärtornas man och förtrogen med sjukdom.


Ant. 2 De delade hans kläder mellan sig och kastade lott om hans klädnad.

II

Tjurar i mängd omger mig, *
Bashans oxar omringar mig.

De spärrar upp sitt gap mot mig *
som glupska och rytande lejon.

Jag är lik vatten som utgjuts, +
alla mina leder har skilts åt, *
mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt bröst.

Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, +
min tunga häftar vid min gom, *
och du lägger mig i dödens stoft.

Hundar omger mig, +
de ondas hop har kringränt mig, *
de har genomborrat mina händer och fötter.

Jag kan räkna alla mina ben, *
de står där och ser på mig.

De delar mina kläder mellan sig *
och kastar lott om min klädnad.

Men du, Herre, var inte fjärran, *
du min styrka, skynda till min hjälp.

Rädda min själ från svärdet, *
mitt liv ur hundarnas våld.

Fräls mig ur lejonets gap, *
rädda mig undan vildoxarnas horn.

Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, *
mitt i församlingen skall jag prisa dig:

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 De delade hans kläder mellan sig och kastade lott om hans klädnad.


Ant. 3 Alla folk skall falla ned inför Herren.

III

Ni som fruktar Herren, lova honom, +
ära honom, alla Jakobs barn, *
och bäva för honom, alla Israels barn.

Ty han föraktade inte den betrycktes elände *
och höll det inte för en styggelse.

Han dolde inte sitt ansikte *
och lyssnade när han ropade.

Genom dig skall min lovsång ljuda
i den stora församlingen, *
mina löften får jag infria
inför dem som fruktar honom.

De ödmjuka skall äta och bli mätta, +
de som söker Herren skall få lova honom, *
ja, era hjärtan skall leva för evigt.

Alla jordens ändar skall betänka vad Herren gjort
och omvända sig till honom, *
alla folk och stammar skall tillbe inför dig.

Ty väldet är Herrens, *
och han råder över folken.

Alla härskare på jorden skall böja knä inför honom, *
de som vilar i graven skall falla ned inför honom.

Jag skall leva inför honom, *
och mina ättlingar skall tjäna honom.

De skall berätta för kommande släktled om Herren +
och förkunna om hans hjälp för ofödda släkten, *
de skall vittna om vad Herren har gjort.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Alla folk skall falla ned inför Herren.

Kort läsning
Rom 1:16b, 17


Evangeliet är en Guds kraft som räddar var och en som tror. I evangeliet uppenbaras nämligen en rättfärdighet från Gud, genom tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva genom tron.

I Herren gläder sig vårt hjärta,
vi förtröstar på hans heliga namn.

Slutbön

Herre Jesus Kristus, du fördes bort vid tredje timmen för att korsfästas för vår och hela världens skull. Vi ber om din försoning över det som varit och ditt beskydd mot framtida hot. Du som lever och råder i evigheters evighet.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Sext
Den 6 november 2020, fredag
fredag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Gud, din stilla, starka makt
i tidens tysta gång du lagt,
där gryning tänds kring bergens krans,
där solen står i middagsglans.

Släck ont begär och hat och strid.
Ge kroppen hälsa, hjärtat frid.
Var med oss, led oss där vi går.
Vår dag är din, din dag är vår.

O Skapare av evighet,
i Sonen låt barmhärtighet,
i Anden läkedom och frid
oss följa nu och all vår tid. Amen.

eller: Må vi med anden brinnande ⇓⇑
eller: När dagen full av möda är ⇓⇑
eller: Genom gatans trängsel ⇓⇑


Ant. 1 Föraktad var han, en smärtornas man och förtrogen med sjukdom.

Psalm 22
Den rättfärdiges plåga och Guds bönhörelse
Jesus ropade med hög röst: "Eli, eli, lema sabachtani?" (jfr Matt 27:46)

I


Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? *
Jag ropar och klagar, men hjälpen är fjärran.

Min Gud, jag ropar om dagen, utan att du svarar, *
och om natten, men jag får ingen ro.

Och dock är du den Helige, *
den som tronar på Israels lovsång.

På dig förtröstade våra fäder, *
de förtröstade, och du räddade dem.

De ropade till dig och blev hjälpta, *
de förtröstade på dig och kom inte på skam.

Men jag är en mask, och inte en människa, *
till smälek bland män, föraktad av folket.

Alla som ser mig smädar mig, *
de spärrar upp munnen, de skakar huvudet:

"Befall dig åt Herren! +
Han må befria honom, *
han må rädda honom,
ty han har ju behag till honom."

Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet *
och lät mig vila trygg vid min moders bröst.

På dig är jag kastad alltifrån modersskötet, *
du är min Gud alltifrån min moders liv.

Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära, *
och det finns ingen som hjälper mig.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Föraktad var han, en smärtornas man och förtrogen med sjukdom.


Ant. 2 De delade hans kläder mellan sig och kastade lott om hans klädnad.

II

Tjurar i mängd omger mig, *
Bashans oxar omringar mig.

De spärrar upp sitt gap mot mig *
som glupska och rytande lejon.

Jag är lik vatten som utgjuts, +
alla mina leder har skilts åt, *
mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt bröst.

Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, +
min tunga häftar vid min gom, *
och du lägger mig i dödens stoft.

Hundar omger mig, +
de ondas hop har kringränt mig, *
de har genomborrat mina händer och fötter.

Jag kan räkna alla mina ben, *
de står där och ser på mig.

De delar mina kläder mellan sig *
och kastar lott om min klädnad.

Men du, Herre, var inte fjärran, *
du min styrka, skynda till min hjälp.

Rädda min själ från svärdet, *
mitt liv ur hundarnas våld.

Fräls mig ur lejonets gap, *
rädda mig undan vildoxarnas horn.

Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, *
mitt i församlingen skall jag prisa dig:

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 De delade hans kläder mellan sig och kastade lott om hans klädnad.


Ant. 3 Alla folk skall falla ned inför Herren.

III

Ni som fruktar Herren, lova honom, +
ära honom, alla Jakobs barn, *
och bäva för honom, alla Israels barn.

Ty han föraktade inte den betrycktes elände *
och höll det inte för en styggelse.

Han dolde inte sitt ansikte *
och lyssnade när han ropade.

Genom dig skall min lovsång ljuda
i den stora församlingen, *
mina löften får jag infria
inför dem som fruktar honom.

De ödmjuka skall äta och bli mätta, +
de som söker Herren skall få lova honom, *
ja, era hjärtan skall leva för evigt.

Alla jordens ändar skall betänka vad Herren gjort
och omvända sig till honom, *
alla folk och stammar skall tillbe inför dig.

Ty väldet är Herrens, *
och han råder över folken.

Alla härskare på jorden skall böja knä inför honom, *
de som vilar i graven skall falla ned inför honom.

Jag skall leva inför honom, *
och mina ättlingar skall tjäna honom.

De skall berätta för kommande släktled om Herren +
och förkunna om hans hjälp för ofödda släkten, *
de skall vittna om vad Herren har gjort.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Alla folk skall falla ned inför Herren.

Kort läsning
Rom 3:21-22a


Nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om — en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus Kristus, för alla dem som tror. Här görs ingen åtskillnad.

Herrens befallningar är rätta och ger glädje åt hjärtat,
Herrens bud är klart och upplyser ögonen.

Slutbön

Herre Jesus Kristus, du som vid sjätte timmen, när mörkret hade världen i sitt våld, frambar dig själv på korsets altare för oss och för de många, ge oss ditt ljus så att vi når det eviga livet. Du som lever och råder i evigheters evighet.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.



Non
Den 6 november 2020, fredag
fredag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

O Fader, stor i makt, i råd
och oföränderlig i nåd,
du bredde vitt kring jordens rund
ditt klara ljus i morgonstund.

En afton rik av nåd oss giv.
Då slutar ej i natt vårt liv.
En helgad död, en krona skön
oss skänk som evig nådelön.

Högtlovat vare Herrens namn,
vårt fasta värn, vår trygga hamn.
Dig, heliga Treenighet,
ske pris och lov i evighet. Amen.

eller: Du Guds Ande, var vår styrka ⇓⇑


Ant. 1 Föraktad var han, en smärtornas man och förtrogen med sjukdom.

Psalm 22
Den rättfärdiges plåga och Guds bönhörelse
Jesus ropade med hög röst: "Eli, eli, lema sabachtani?" (jfr Matt 27:46)

I


Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? *
Jag ropar och klagar, men hjälpen är fjärran.

Min Gud, jag ropar om dagen, utan att du svarar, *
och om natten, men jag får ingen ro.

Och dock är du den Helige, *
den som tronar på Israels lovsång.

På dig förtröstade våra fäder, *
de förtröstade, och du räddade dem.

De ropade till dig och blev hjälpta, *
de förtröstade på dig och kom inte på skam.

Men jag är en mask, och inte en människa, *
till smälek bland män, föraktad av folket.

Alla som ser mig smädar mig, *
de spärrar upp munnen, de skakar huvudet:

"Befall dig åt Herren! +
Han må befria honom, *
han må rädda honom,
ty han har ju behag till honom."

Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet *
och lät mig vila trygg vid min moders bröst.

På dig är jag kastad alltifrån modersskötet, *
du är min Gud alltifrån min moders liv.

Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära, *
och det finns ingen som hjälper mig.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 1 Föraktad var han, en smärtornas man och förtrogen med sjukdom.


Ant. 2 De delade hans kläder mellan sig och kastade lott om hans klädnad.

II

Tjurar i mängd omger mig, *
Bashans oxar omringar mig.

De spärrar upp sitt gap mot mig *
som glupska och rytande lejon.

Jag är lik vatten som utgjuts, +
alla mina leder har skilts åt, *
mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt bröst.

Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, +
min tunga häftar vid min gom, *
och du lägger mig i dödens stoft.

Hundar omger mig, +
de ondas hop har kringränt mig, *
de har genomborrat mina händer och fötter.

Jag kan räkna alla mina ben, *
de står där och ser på mig.

De delar mina kläder mellan sig *
och kastar lott om min klädnad.

Men du, Herre, var inte fjärran, *
du min styrka, skynda till min hjälp.

Rädda min själ från svärdet, *
mitt liv ur hundarnas våld.

Fräls mig ur lejonets gap, *
rädda mig undan vildoxarnas horn.

Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, *
mitt i församlingen skall jag prisa dig:

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 De delade hans kläder mellan sig och kastade lott om hans klädnad.


Ant. 3 Alla folk skall falla ned inför Herren.

III

Ni som fruktar Herren, lova honom, +
ära honom, alla Jakobs barn, *
och bäva för honom, alla Israels barn.

Ty han föraktade inte den betrycktes elände *
och höll det inte för en styggelse.

Han dolde inte sitt ansikte *
och lyssnade när han ropade.

Genom dig skall min lovsång ljuda
i den stora församlingen, *
mina löften får jag infria
inför dem som fruktar honom.

De ödmjuka skall äta och bli mätta, +
de som söker Herren skall få lova honom, *
ja, era hjärtan skall leva för evigt.

Alla jordens ändar skall betänka vad Herren gjort
och omvända sig till honom, *
alla folk och stammar skall tillbe inför dig.

Ty väldet är Herrens, *
och han råder över folken.

Alla härskare på jorden skall böja knä inför honom, *
de som vilar i graven skall falla ned inför honom.

Jag skall leva inför honom, *
och mina ättlingar skall tjäna honom.

De skall berätta för kommande släktled om Herren +
och förkunna om hans hjälp för ofödda släkten, *
de skall vittna om vad Herren har gjort.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Alla folk skall falla ned inför Herren.

Kort läsning
Ef 2:8-9


Av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig.

Må man på jorden lära känna din väg,
bland alla hedningar din frälsning.

Slutbön

Herre Jesus Kristus, du öppnade ditt rikes port för rövaren. Vi bekänner våra synder i fast förvissning om att också vi får vara med dig i ditt paradis. Du som lever och råder i evigheters evighet.

Låt oss prisa Herren.
Gud, vi tackar dig.




Vesper
Den 6 november 2020, fredag
fredag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Jesus, Guds Son, träd in i denna skara.
Oss med din Ande hägna och bevara,
låt våra hjärtan dina tempel vara,
Jesus, vår Herre.

Du som för oss har burit syndanöden,
värm våra själar med den starka glöden,
att vi dig älskar trofast intill döden,
Jesus, vår Herre.

Giv oss ditt milda, ditt ödmjuka sinne.
Hjälp att vår sköld vi i ditt saktmod finner,
att till din likhet närmare vi hinner,
Jesus, vår Herre.

För oss den väg som fram i stillhet drager,
giv oss den kärlek som alltmer tilltager,
allt tror och hoppas, lider och fördrager,
Jesus, vår Herre.

Var oss i döden med din Ande nära.
Tårarnas sådd, låt den en gång få bära
skörd som oss gläder och blir dig till ära,
Jesus, vår Herre. Amen.

eller:

För att du inte
tog det gudomliga
dig till en krona,
för att du valde
smälek och fattigdom,
vet vi vem Gud är.

För att du lydde
fram till det yttersta —
döden på korset,
vet vi vad seger,
vet vi vad väldighet,
vet vi vad Gud är.

För att du nedsteg
hit till de plågade,
hit till de dömda,
vet vi att ingen
ensamhet finnes mer,
vet vi var Gud är.

Därför skall alla
sargade, döende,
alla de dömda,
säga med alla
heliga, saliga:
Jesus är Herre.

Därför skall alla
världar och varelser,
allt som har varit,
är och skall komma,
en dag bekänna det:
Jesus är Herre.

Ant. 1 Herren är stor, vår Gud är förmer än alla gudar.

Psalm 135
Lovsång till Herren för hans storverk
Ni är Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus (jfr 1 Pet 2:9)

I


Lova Herrens namn, *
lova det, ni Herrens tjänare,

ni som står i Herrens hus, *
i gårdarna till vår Guds hus.

Lova Herren, ty Herren är god, *
lovsjung hans namn, ty det är ljuvligt.

Herren har utvalt Jakob åt sig, *
Israel till sin egendom.

Detta vet jag: Herren är stor, *
att vår Herre är förmer än alla gudar.

Herren kan göra allt vad han vill, *
i himlen och på jorden, i haven och i alla djup,

Han låter molnen stiga upp från jordens ände, +
han sänder blixtar och regn, *
och släpper ut vinden ur sitt förråd.

Han slog de förstfödda i Egypten, *
både människor och boskap,

han sände tecken och under över dig, Egypten, *
över farao och alla hans tjänare,

han besegrade väldiga folk *
och dräpte mäktiga kungar:

Sihon, amoreernas kung,
Og, kungen av Bashan, *
och alla Kanaans riken,

och gav deras land i arv åt Israel, *
till arvslott åt sitt folk Israel.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Herren är stor, vår Gud är förmer än alla gudar.

Ant. 2 Israel, lova Herren; lovsjung hans namn, ty det är ljuvligt.

II

Herre, ditt namn består för evigt, *
Herre, man minns dig i släkte efter släkte.

Ty Herren skaffar rätt åt sitt folk *
och förbarmar sig över sina tjänare.

Hedningarnas avgudar är silver och guld, *
verk av människors händer.

De har mun och talar inte, *
de har ögon och ser inte,

de har öron och hör inte, *
i deras mun finns ingen andedräkt.

De som har gjort dem skall bli dem lika, *
ja, alla som förtröstar på dem.

Israels hus, lova Herren, *
Arons hus, lova Herren,

Levis hus, lova Herren, *
ni som fruktar Herren, lova Herren.

Lovad vare Herren från Sion, *
han som bor i Jerusalem!

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 Israel, lova Herren; lovsjung hans namn, ty det är ljuvligt.

Ant. 3 Alla folk skall komma och tillbe inför dig.

Canticum
Upp 15:3-4

Tillbedjan


Stora och förunderliga är dina gärningar, *
Herre, allsmäktige Gud,

rättfärdiga och sanna är dina vägar, *
du folkens konung.

Vem skulle inte frukta dig, Herre, och prisa ditt namn? *
Du allena är helig.

Alla folk skall komma och tillbe inför dig, *
din rättfärdighet har blivit uppenbar.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Alla folk skall komma och tillbe inför dig.

Kort läsning
Jak 1:2-4


Skatta er bara lyckliga, mina bröder, när ni utsätts för prövningar av olika slag. Ni vet ju att om er tro består provet ger den uthållighet. Men uthålligheten måste visa sig i fullkomliga gärningar, så att ni blir fullkomliga och hela, utan någon brist.

Responsorium

Kristus älskar oss + och har löst oss från våra synder med sitt blod.
Kristus älskar oss + och har löst oss från våra synder med sitt blod.
Han har gjort oss till konungar och till präster åt sin Gud och Fader
+ och har löst oss från våra synder med sitt blod.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
Kristus älskar oss + och har löst oss från våra synder med sitt blod.

Ant. Herren tar sig an sina tjänare och förbarmar sig till evig tid.

Magnificat (Marias lovsång)
Luk 1:46-55


Min själ prisar Herrens storhet, *
min ande jublar över Gud, min frälsare.

Han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, *
från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.

Stora ting låter den Mäktige ske med mig, *
hans namn är heligt,

och hans förbarmande med dem som fruktar honom, *
varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm, *
han skingrar dem som har övermodiga planer.

Han störtar härskare från deras troner, *
och han upphöjer de ringa.

Hungriga mättar han med sina gåvor, *
och rika visar han tomhänta från sig.

Han tar sig an sin tjänare Israel, *
och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham, *
och hans barn, för evigt.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Herren tar sig an sina tjänare och förbarmar sig till evig tid.

Förbön

Vi ber till Herren Jesus, som blev utlämnad för våra överträdelsers skull och uppväckt för vår rättfärdiggörelses skull.
R. Herre, förbarma dig.

Herre, hör vår uppriktiga bön och utplåna vår skuld
- så att vi lever i din vänskap och frid.
Genom aposteln har du sagt: "Där synden blev större, där överflödade nåden än mer"
- förlåt vår synd, ty den är stor.
Ja, vår synd är stor, men vi sätter vårt hopp till din barmhärtighet utan gräns
- omvänd oss till dig, så vill vi vända om.
Herre, fräls ditt folk från dess synder
- så att ditt välbehag kan vila över oss.
Du som öppnade paradiset för rövaren som bekände sig till dig
- stäng inte himlens port för dem som dör i dag.

Fader vår

Fader vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen, så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.

Slutbön

Herre, helige Fader, du ville att din Smordes död blev priset för vår räddning. Låt oss leva i sådan gemenskap med hans lidande att vi får känna kraften i hans uppståndelse. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.



Completorium
Den 6 november 2020
Fredag


Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja)

Hymn

Den sig i Herrens hand förtror
och i hans vingars skugga bor,
han säger trygg: I Gud jag
har min hjälpare och mitt försvar.

Han fruktar icke mörkrets makt,
ej världens smälek och förakt:
i nödens tid, på sorgens dag
hans glädje är Guds välbehag.

När världens väsende förgår,
förgängelsen ej honom når.
En salig fröjd, en evig frid
är slutet på hans korta strid.

Högtlovat vare Herrens namn.
Det är en trygg, en ljuvlig hamn,
i alla faror, nöd och sorg
en mäktig sköld, en säker borg.

Gud, Fader, Son och Ande, bliv
oss alltid när och nåd oss giv.
Den heliga Treenighet
ske pris och lov i evighet. Amen.


eller: När dagen vänder sig... ⇓⇑
eller: O Kriste, du som ljuset... ⇓⇑
eller: Så går en dag... ⇓⇑
eller: Av goda makter... ⇓⇑
eller: Odödlig, helig och stark... ⇓⇑
eller: Nu sjunker bullret... ⇓⇑

Ant. 1  Dag och natt ropar jag inför dig, o Gud.

Psalm 88
Bön i svår plåga
Detta är er stund, nu har mörkret makten (Luk 22:53)


Herre, min Gud, min frälsare, *
dag och natt ropar jag inför dig.

Låt min bön komma inför ditt ansikte, *
vänd ditt öra till mitt rop.

Ty min själ är mättad med lidanden, *
och mitt liv har kommit nära dödsriket.

Jag räknas bland dem som farit ner i graven, *
jag är som en man utan livskraft.

Jag har blivit som de döda, *
lik de slagna som ligger i graven,

dem som du inte längre tänker på *
och som är avskilda från din hand.

Ja, du har sänkt mig långt ner i graven, *
ner i mörkret, ner i djupet.

Din vrede vilar tung på mig, *
alla dina böljors svall låter du gå over mig.

Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, +
du har gjort mig till en styggelse för dem, *
jag ligger fången och kan inte komma ut.

Mitt öga förtvinar av lidande, +
Herre, jag åkallar dig dagligen, *
jag räcker ut mina händer till dig.

Gör du då under för de döda, *
eller kan skuggorna stå upp och tacka dig?

Berättar man i graven om din nåd, *
i avgrunden om din trofasthet?

Känner man i mörkret dina under *
och din rättfärdighet i glömskans land?

Men jag ropar till dig, *
Herre, i gryningen kommer min bön inför dig.

Varför vill du förkasta mig, *
varför döljer du ditt ansikte för mig?

Jag har lidit och våndats allt ifrån min ungdom, +
jag har drabbats av slag på slag, *
så att jag är nära att förtvivla.

Din vredes lågor går över mig, *
dina fasor förgör mig.

De omger mig ständigt som vatten, *
de kringränner mig från alla sidor.

Du har drivit vän och släkting långt bort ifrån mig, *
i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1  Dag och natt ropar jag inför dig, o Gud.

Kort läsning
Jfr Jer 14:9

Du bor ju mitt ibland oss, Herre, och vi är uppkallade efter ditt namn. Så överge oss då inte, Herre vår Gud.

Responsorium

I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Du förlossar mig, o Herre, du trofaste Gud.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.

Ant. Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Nunc dimittis
Luk 2:29-32


Herre, nu låter du din tjänare gå hem, *
i frid, som du har lovat.

Ty mina ögon har skådat frälsningen *
som du har berett åt alla folk,

ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och härlighet åt ditt folk Israel.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.
eller:
Skydda oss, o Herre, medan vi vakar, bevara oss då vi sover, så att vi vakar med Kristus och kan vila i trygghet.

Slutbön
Allsmäktige Gud, låt oss vara så förenade med din Son i hans död och begravning, att vi kan stå upp med honom till det nya livet. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre.

En stilla natt och en salig hädanfärd förläne oss av nåd den Allsmäktige.
Amen.
eller:
Gud give oss i natt sin frid och sin nåd när morgonen gryr.
Amen.

Maria-antifon

Salve Regina, mater misericordiae,
vita, dulcedo et spes nostra, salve.
Ad te clamamus, exsules, filii Evae.
Ad te suspiramus, gementes et flentes
in hac lacrimarum valle.
Eia ergo, Advocata nostra,
illos tuos misericordes oculos
ad nos converte.
Et Iesum, benedictum fructum ventris tui,
nobis post hoc exsilium ostende.
O clemens, o pia,
o dulcis Virgo Maria.

eller: (översättning) Himlarnas drottning... ⇓⇑
eller: Sub tuum praesidium... ⇓⇑
eller: (översättning) Vår tillflykt... ⇓⇑
eller: Ave, stella matutina... ⇓⇑
eller: (översättning) Var hälsad, morgonstjärna... ⇓⇑
eller: Mundi Domina... ⇓⇑
eller: (översättning) Världens härskarinna... ⇓⇑



Läsningsgudstjänst
Den 6 november 2020, fredag
fredag i 31 veckan 'under året'

Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)

Hymn

Under natten eller tidigt om morgonen:

O ende Gud, Trefaldige,
som råder över allt ditt verk,
välsigna du vår psaltarsång,
vårt morgonoffer till ditt lov.

Ur vilans bädd vi reser oss,
förnyade av nattens ro,
och ropar efter läkedom
för syndakroppens alla sår.

Låt makten i din härlighet
bli uppenbar i mörkrets värld
och plåna ut all orenhet
som fläckat ned din skapelse.

Med hjärtats tro och tillförsikt
vi beder dig: Ge ljus och kraft,
att under dagens växlingar
bevara oss från svek och fall.

O gode Fader, stå oss bi,
o ende Son, vår Fader lik,
o helga Ande, Hjälpare,
som råder i all evighet. Amen.

Under dagen:

Gjut, Herre, av din kärlek liv
I dina trognas hjärtan in,
att våra läppars böneord
må brinna av din Andes eld.

Med tro vi bär vår suckan fram
till dig, o Jesus, o Guds lamm:
Förlåt i din barmhärtighet
all tröghet och all trolöshet.

Med korsets kraft försvara oss
mot ondskans angrepp och försåt,
bevara oss som dina barn
och lemmar i din kyrkas kropp.

Din är all makt och härlighet,
o Kristus, Konung, Frälsare,
med Fadern och med Hjälparen
en enda Gud i evighet. Amen.



Ant. 1 Jag har ropat mig trött av väntan efter min Gud.

Psalm 69:2-22,30-37
Lidelsen för ditt hus har förtärt mig
De gav honom vin att dricka, blandat med galla (Matt 27:34

I


Hjälp mig, o Gud, *
ty vattnen vill dränka mig.

Jag har sjunkit ner i dy, där ingen botten finns, *
jag har kommit i djupa vatten,
floden sveper över mig.

Jag har ropat mig trött,
min strupe är förtorkad, *
mina ögon försmäktar av väntan efter min Gud.

Fler än håren på mitt huvud *
är de som hatar mig utan orsak.

Många är de som vill förgöra mig, +
de som utan skäl är mina fiender. *
Vad jag inte har stulit måste jag betala.

Du, o Gud, känner min dårskap, *
mina skulder är inte dolda för dig.

Låt inte mig bringa dem på skam *
som hoppas på dig, Herre Sebaot.

Låt inte mig få dem att stå med skam *
som söker dig, du Israels Gud.

För din skull bär jag smälek, *
för din skull höljer blygsel mitt ansikte.

Främmande har jag blivit för mina bröder, *
en främling för min moders barn.

Lidelsen för ditt hus har förtärt mig, *
dina smädares smädelser har fallit över mig.

Jag grät, ja, jag fastade och grät, *
men det blev mig till smälek.

Jag klädde mig i sorgdräkt, *
men jag blev för dem ett ordspråk.

De viskar om mig, när de sitter i porten, *
de gör visor om mig i sina dryckeslag.

Men jag kommer med min bön till dig. *
Herre, låt nådens stund vara inne!

Hör mig, Gud, i din stora barmhärtighet, *
svara mig i din frälsande trofasthet.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 1 Jag har ropat mig trött av väntan efter min Gud.

Ant. 2 De gav mig galla att äta, och ättika att dricka i min törst.

II

Rädda mig ur dyn, så att jag inte sjunker ner,
låt mig bli räddad från dem som hatar mig, *
från de djupa vattnen.

Låt inte vattensvallet dränka mig +
eller djupet sluka mig, *
låt inte graven sluta sitt gap om mig.

Svara mig, Herre, i din nåd och godhet, *
vänd dig till mig i din stora barmhärtighet.

Dölj inte ditt ansikte för din tjänare. *
Jag är i nöd. Skynda att svara mig.

Kom till mig, rädda mig, *
befria mig från mina fiender.

Du känner min vanära, min skam och min smälek, *
du ser alla mina ovänner.

Smälek har krossat mitt hjärta, *
så att jag är vanmäktig.

Jag väntade på medlidande, men förgäves, *
och på tröstare, men jag fann ingen.

De gav mig galla att äta *
och ättika att dricka i min törst.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.


Ant. 2 De gav mig galla att äta, och ättika att dricka i min törst.

Ant. 3 Ni som söker Gud, era hjärtan skall leva.

III

Mig som är betryckt och plågad, *
mig skall du, o Gud, hjälpa och beskydda.

Jag vill lova Guds namn med sång *
och med tacksägelse upphöja honom.

Det skall behaga Herren bättre än någon tjur, *
något offerdjur med horn och klövar.

När de ödmjuka ser det, skall de glädja sig, *
ni som söker Gud, era hjärtan skall leva.

Ty Herren lyssnar till de fattiga *
och föraktar inte sina fångna.

Må himlen och jorden lova honom, *
haven och allt vad som rör sig i dem.

Ty Gud skall rädda Sion, *
Judas städer skall han bygga upp.

Hans tjänare skall bo i dem och äga landet, +
deras barn skall få det i arv, *
och de som älskar hans namn skall bo där.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Ant. 3 Ni som söker Gud, era hjärtan skall leva.

Herren skall undervisa oss om sina vägar,
så att vi kan vandra på hans stigar.

Första läsningen
2 Mack 12:32-45
Fälttåget i Gilead. Timotheos besegras.
Försoningsoffret för de döda


Efter pingsten, som högtiden kallas, marscherade de mot Gorgias, befälhavaren i Idumeen. Han drog i fält med 3 000 man infanteri och 400 ryttare. Vid sammandrabbningen stupade några få av judarna. En ryttare vid namn Dositheos, en stark karl som hörde till Bakenors folk, grep tag i Gorgias kappa, höll honom fast och drog honom med sig av alla krafter i avsikt att ta den skurken levande till fånga. Men en av de thrakiska ryttarna angrep honom och högg av honom armen, och Gorgias lyckades fly till Marisa.
Då Esdris män nu var utmattade av den långdragna kampen, vände sig Judas till Herren och bad honom uppenbara sig som deras bundsförvant och ledare i striden. Han tog upp stridsropet och psalmerna på fädernas språk, högg överraskande in på Gorgias män och drev dem på flykten.
Judas ledde sedan hären till staden Adullam, och eftersom den sjunde dagen gick in, renade de sig på sedvanligt sätt och firade sabbaten där. Men följande dag, då det hade blivit hög tid att ta hand om de fallnas kroppar, gick Judas män ut för att göra detta och föra dem till vila hos deras släktingar i fädernas gravar.
Då fann de att varenda en av de döda under sina kläder hade kultföremål som tillhörde avgudarna i Jamnia, sådant som lagen förbjuder judarna att befatta sig med. Alla förstod att detta var anledningen till att de hade stupat, och de prisade Herren, den rättfärdige domaren som drar fram det dolda i ljuset, och uppsände ödmjuka böner om att den begångna synden skulle utplånas fullständigt. Och den hjältemodige Judas manade folket att hålla sig fria från synd, när de nu med egna ögon hade sett vad de stupades synd hade lett till.
Genom att ordna en insamling som var och en fick bidra till kunde han skicka ungefär 2 000 silverdrachmer till Jerusalem för att låta frambära ett syndoffer. Han handlade riktigt och klokt, ty han hade uppståndelsen i tankarna; om han inte hade väntat sig att de stupade skulle uppstå, hade det varit överflödigt och meningslöst att be för döda människor. Dessutom tänkte han på att en härlig belöning väntar dem som avlider i tron på Gud. Helig och from var hans omtanke! Därför ordnade han försoningsoffret för de döda, så att de skulle befrias från sin synd.

Responsorium Jfr 2 Mack 12:45

De som avlider i tron på Gud,
+ de kan vänta en härlig belöning.
Helig och from är omtanken att ordna ett försoningsoffer för de döda, så att de befrias från sin synd.
+ De kan vänta en härlig belöning.

Andra läsningen
Ur ett tal av Gregorios av Nazianzos.
Heligt och fromt är att be för de döda


Vad är en människa att dn tänker pä henne? Vad är detta för något nytt mysterium med mig? Jag är liten och stor, ringa och upphöjd, dödlig och odödlig, jordisk och himmelsk. Jag måste begravas med Kristus, uppstå med Kristus, bli Kristi medarvinge, bli Guds son, ja, bli Gud själv. Detta innebär det stora mysteriet för oss: detta är Gud för oss, han som för vår skull blivit människa och blivit fattig för att uppresa vår kropp och återställa sin avbild. Så formar han en ny människa, så att vi alla blir ett i Kristus, som på ett fullkomligt sätt har blivit allt i alla, så mycket som han själv är. Vi skall inte längre vara man eller kvinna, barbar, skyt, slav eller fri, som allt är yttre kännetecken. Nej, vi skall endast bära med oss den gudomliga avbilden genom vilken och till vilken vi har skapats. Av denna bild har vi blivit så formade och präglade, att vi blir kända av honom ensam.
O, att vi redan vore vad vi hoppas på, enligt vår frikostige Guds stora människokärlek! Han begär litet, men ger mycket både nu och för all framtid åt dem som i sanning älskar honom. De bär allt, de uthärdar allt genom sin kärlek och sitt hopp till honom. De tackar honom i allt, ty Guds ord vet att frälsningens vapen ofta finns även i detta. Vi anbefaller våra själar åt honom och även deras som tidigare brutit upp, liksom de som färdas snabbare på en gemensam väg.
O, Herre, du som har skapat allt och särskilt denna sin skapelse! O, du som är de dinas Gud, Fader och härskare! O, du livets och dödens herre! O, du våra själars styresman och välgörare! O, du som gör allt och genom ditt skapande Ord förändrar allt i rätt tid och som själv har kunskap genom djupet av din vishet och ditt rådande, tag nu emot Kaisarios, den förste av oss som gått bort! Tag emot också oss i behaglig tid, sedan du har lett vårt liv i kroppen under så lång tid som varit gagneligt för oss. Tag emot oss, redo men inte skrämda genom fruktan för dig. Vi tar ej till flykten på den yttersta dagen och är ej motsträviga såsom de brukar vara som är fästa vid världen och vår köttsliga natur. I stället skyndar vi med gott mod mot det saliga och varaktiga liv, som finns i Kristus Jesus, vår herre. Honom tillhör all ära i evigheters evighet. Amen.

Responsorium

Vi ber dig, Herre vår Gud, att du tar emot de avlidnas själar, för vilka du har utgjutit ditt blod.
+ Kom ihåg att vi är stoft, att en människa är som gräs och som en blomma på marken.
Herre, förbarma dig och var oss nådig.
+ Kom ihåg att vi är stoft, att en människa är som gräs och som en blomma på marken.

Slutbön

Allsmäktige och barmhärtige Gud, din gåva är det att vi rätt kan tjäna dig. Låt inget hindra oss att nå det goda du har lovat. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.